Energiomställningen måste få ta plats

Publicerat av: Anna Lejestrand ·

Energiföretagens lunchseminarium på Arena Energis andra dag diskuterade den viktiga frågan om var energiomställningen får plats. Om den scenarioanalys Energiföretagen gjort, och som pekar på ett fördubblat elbehov till 2045, ska realiseras krävs acceptans för utbyggnad av både elnät och produktion.

På seminariet Var får energiomställningen plats? deltog Per Trydingvice vd Sydsvenska Handelskammaren, Johanna Sandahlordförande Naturskyddsföreningen och Anders Frimert, ledamot i näringsutskottet och Åsa Pettersson, vd Energiföretagen.

Hannes Borg på Energiföretagen Sverige modererade och inledde med att tala om den scenarioanalys Energiföretagen gjort, som pekar på ett fördubblat elbehov till 2045, och bad sedan panelen att ge sin bild av hur de ser på acceptansfrågan för detta.

Per Tryding var först ut och sa att alla regioner måste ha egen produktion och att de har märkt av elbristen i sin södra landsända. Men det betyder inte att acceptansen för ny elproduktion är större där.

– Acceptans är en besvärlig fråga och kunskapen om behoven är låg bland många kommunpolitiker. Men vi har börjat ha seminarier om varför vi ska ha lokal produktion.

– Vi vet att all form av elproduktion har någon typ av negativ miljöpåverkan, sa Johanna Sandahl. Frågan är hur vi minimerar den. På Naturskyddsföreningen säger vi till exempel att vi inte vill se utbyggd kärnkraft men vill ha total utfasning av fossila bränslen. Bioenergi ser vi gärna mer av men frågan om hållbart skogsbruk måste lösas. Vi har även med en stor pusselbit som annars får alldeles för lite uppmärksamhet – nämligen energieffektivisering. Stötestenar för utbyggnad av elproduktion är försvaret och det kommunala vetot. Jag tror även att vi behöver gå mot mer flexibel elanvändning – att välja när man konsumerar sin el när inte så många andra gör det.

Åsa Petterson betonade elnätet och tillståndsprocesserna:

– Vi ska alltså bygga ut, i storleksordning ytterligare ett till elsystem, och då behöver vi bygga 590 mil elnät på 20 år, sa Åsa Pettersson. Då krävs att vi röjer hinder och kortar tillståndsprocesserna. De skulle behöva halveras men idag går det tvärtom åt fel håll – idag tar det 18 mån för koncession mot tidigare 12 månader. Behovet är så enormt.

På frågan från moderatorn om det finns en förståelse för vad som krävs svarar Åsa Pettersson: Både ja, och nej.

– Bland oss i branschen och inom politiken, ja, men ute i samhället i stort – nej, inte fullt ut. Vad vi måste göra är att gå ut med berättelsen om varför förändringen behöver göras och skapa dialog ute i regionerna.

Anders Frimert som var seminariets representant för politiken sa att när det gäller tillståndsprocesser så finns det enighet i näringsutskottet men inte när det gäller olika typer av elproduktion.

– Det är en debatt om kraftslagen. Vi inom (S) menar att alla kraftslag kommer att behövas. Jag håller också med om att vi kan bli ännu bättre på energieffektivisering. Vi behöver dessutom en ny energiöverenskommelse. Frågan om acceptans handlar också om att man måste börja förankra ute bland de som berörs, tidigare i processerna. Vid etablering av vindparker till exempel.

– När det gäller acceptansen för nätutbyggnad gäller det att vi kan koppla ihop näten med nyttan de ger. Tillståndsprocesserna måste givetvis vara demokratiska men vi måste verkligen prata med varandra över hela linjen, avslutade Åsa Pettersson.

Se sändningarna i efterhand och läs alla nyheter från Almedalen här.