Vilken energipolitik behövs för framtiden

Publicerat av: Anna Lejestrand ·

Elanvändningen förväntas öka från dagens 140 TWh till 330 TWh år 2045. Frågan på alla energiintresserades läppar under Almedalsveckan är således: Hur bygger vi ut elproduktionen och hur kortar vi tillståndsprocesserna? Det var också vad man diskuterade på vårt seminarium ”Vilken energipolitik behövs för framtiden”?

Martin Olin, strategisk projektledare och ansvarig e-mobilitet, presenterade Energiföretagens senaste Scenarioanalys som visar att elanvändningen kommer att öka till 330 TWh till 2045, en revidering av den senaste analysen som visade en ökning till 310 TWh.  

Det som tillkommit är Northvolts batterifabrik, planer för mer pappersmassaproduktion, produktion av elektrobränslen, ammoniak och konstgödsel, samt att transportsektorns siffror har uppdaterats. Dessutom behövs reinvesteringar i stora delar av befintligt elsystem, framför allt vindkraft och elnät

Per Eckemark, divisionschef Nät på Svenska kraftnät berättade om hur även de har fått revidera sina tidigare scenarier för elbehovet:

– Vi har en kö för anslutningar på 24 000 MW. Vi kommer att behöva bygga i storleksordningen ett halvt stamnät till. Det vi inte räknade med för bara ett antal år sedan är att det även i norra Sverige, där vi vant oss vid att vi har en överproduktion, nu kommer att behövs ny elproduktion.

Jesper Kansbod, Head of Governmental Relations på SSAB, kommenterade:

– Vi behöver mer el förstås. Absolut viktigast för oss är att veta när vi får el så att vi kan planera för våra investeringar. Hur ska vi använda den tillgängliga kapaciteten? Där kanske det är dags att se till samhällsnytta/klimatmytta och inte bara titta på ett kösystem.

Svante Axelsson, Fossilfritt Sverige, höll med om att någon behöver ansvara för köordningen. Som exempel nämnde han att datacenter inte borde kunna gå före industrin.

Även Åsa Pettersson, vd Energiföretagen var inne på samma linje: 

– Vi behöver diskutera var elen gör bäst nytta. Så att vi kan realisera alla projekt som är viktiga för omställningen.

Åsa Pettersson ställde sig också frågan hur vi röjer hinder för att bygga all fossilfri produktion som behövs i Sverige? Vi behöver elproduktion i södra Sverige på kort sikt. I norra Sverige på lång sikt.

Här kom panelen fram till att det handlar mycket om problemet med de långa tillståndsprocesserna men även acceptansfrågan. Att vi måste få till mer dialog för att lösa acceptansfrågan var alla överens om. Svante Axelsson tyckte att vi måste få bort åsikten att det här är en ren klimatfrågan. Det är en överlevnadsfråga för Sverige.

Jesper Kansbod, höll med:

– Det här är en fråga för Sverige AB, så det är viktigt att vi löser den.

Per Eckemark la till att vi pratar för lite om kompetensfrågan:

– Det är en jätteviktig fråga som jag verkligen skulle vilja att vi pratar mer om.

Även här var alla rörande överens och sa att det är viktigt att vi skapar attraktivitet för ungdomar att jobba i branschen.

– Det är helt avgörande att vi löser kompetensförsörjningsfrågan, sa Åsa Pettersson. Utbildningssystemet måste komma i synk med samhällsbehovet.

För att sammanfatta seminariet så avslutade moderatorn Helene Samuelsson, Energiföretagen, med att säga att teknik finns på plats likaså spännande arbetstillfällen. Alla här är överens, politiken är ganska överens. Någon behöver bara trycka på knappen så att vi får till en bred politisk överenskommelse.

Se sändningarna i efterhand och läs alla nyheter från Almedalen här.