Upprörande att regeringen föreslår höjd avfallsförbränningsskatt

Regeringens förslag om en BNP-indexering av avfallsförbränningsskatten tas inte emot positivt av branschen som snarare vill avskaffa den ineffektiva skatten helt.

– Det är upprörande att regeringen går vidare med att föreslå en höjd avfallsförbränningsskatt som sägs syfta till att avveckla kraftvärmeanläggningar i en situation när vi har ett skriande behov av mer planerbar elproduktion. Dessutom har vi nu ett mycket ansträngt läge i den europeiska energiförsörjningen där vi behöver nyttja de inhemska energiresurser som finns tillgängliga. Skattehöjningen är också anmärkningsvärd utifrån att regeringen aviserat en fjärr- och kraftvärmestrategi där man säger sig vilja värna fjärr- och kraftvärmens systemnyttor i energiförsörjningen, kommenterar Erik Thornström, ansvarig för skatter och styrmedel på Energiföretagen Sverige.

Risk för ökad avfallskriminalitet

– Skatteverkets utvärdering av avfallsförbränningsskatten i höstas visade också att skatten är ineffektiv ur miljöstyrningssynpunkt. Regeringens påstående att klimatutsläppen skulle minska med en höjd avfallsförbränningsskatt, visar att man saknar verklighetsinsikt. Tillsammans med kraftigt ökade utsläppsrättspriser på omkring 90 euro per ton för svensk avfallsförbränning åläggs branschen nu helt orimliga kostnadsökningar. Vi vill också varna för att konsekvenserna med nedläggning av svenska avfallsförbrännings­anläggningar blir ökad avfallskriminalitet när seriös avfallshantering åläggs så höga kostnader. Vi anser i stället att den ineffektiva avfallsförbränningsskatten måste avskaffas och ersättas med effektiva styrmedel, säger Erik Thornström.

Finansdepartementet motiverar den föreslagna höjningen av avfallsförbränningsskatten med att styreffekterna bedöms öka. Syftet med skatten på förbränning av avfall är klimatpolitiskt, och att uppnå en mer resurseffektiv och giftfri avfallshantering. Men skatten styr inte på ett verkningsfullt sätt mot de mål som har motiverat den. Det visar Skatteverkets rapport till Finansdepartementet ”Utvärdering av avfallsförbrännings­skatten” som presenterades den 1 oktober 2021. Skatteverkets rapport bekräftar också tidigare utredningars slutsatser där till exempel Förbränningsskatteutredningen (SOU 2017:83) konstaterade att en avfallsförbränningsskatt inte är ett ändamålsenligt styrmedel för att bidra till uppfyllandet av de klimat-, energi- och avfallspolitiska målen.

En konsumtionsskatt på fjärrvärme

En ökad avfallsförbränningsskatt försämrar fjärrvärmeföretagens konkurrenskraft på värmemarknaden. Även om fjärrvärmeföretagen i ett inledande övergångs­skede i betydande omfattning kunnat föra vidare skattekostnaden till avfallslämnarna så konstaterade Förbränningsskatteutredningen att det över tid inte går att föra vidare en avfallsförbränningsskatt på mottagningsavgifterna, utan att en skatt i stället kommer att drabba fjärrvärmeföretagens resultat. Skatten blir därför i praktiken en konsumtionsskatt på fjärrvärme. Skatteökningen står därmed inte i överensstämmelse med uttalandena i regeringens elektrifieringsstrategi om en strategi för en långsiktigt hållbar utveckling av fjärrvärmesektorn i synergi med elektrifieringen samt energi- och klimatmålen. Strategin ska bland annat se över regelverk och styrmedel som påverkar fjärr- och kraftvärmens konkurrenskraft och kraftvärmens lokala och regionala systemnyttor.

Skatten riskerar minska planerbar elproduktion

De allra flesta avfallsförbränningsanläggningar är kraftvärmeverk som är lokaliserade i städerna nära elförbrukningen och har därmed en viktig funktion för den lokala och regionala elförsörjningen. Kraftvärmeverken avlastar elnäten och mildrar också den kapacitetsbrist som finns i elöverföringen från stamnätet till storstäderna. Det är också särskilt viktigt att värna den lokala, planerbara elproduktionen med den situation som vi har med höga elpriser. Skatteförslaget motverkar tvärtom förutsättningarna att bibehålla och utveckla avfallsbaserad elproduktion i form av kraftvärme. Enligt regeringens proposition bedöms den höjda avfallsförbränningsskatten kunna bidra till att det nationella klimatmålet uppnås genom att avfallsförbränningskapaciteten minskas i Sverige, vilket alltså betyder att mindre el produceras.

Regeringens proposition finns att läsa här.