Hu påverkas elnätspriset av elpriserna? Vi förklarar.

Den kostnad som elkunderna betalar består av tre delar:

• En elhandelskostnad för använd el. Den betalas till det elhandelsföretag som kunden skrivit avtal med. Kunden kan fritt välja elhandelsföretag att köpa sin el av på en avreglerad marknad med konkurrens, där priserna är kopplade till elbörsen. I Sverige finns runt 140 elhandelsföretag.
• En elnätskostnad för överföring av el till kunden via elnätet, som betalas till det elnätsföretag som har ensamrätt att transportera el på orten där kunden bor. Elnätsverksamhetenen bedrivs som monopol och kunden kan inte välja elnätsföretag. Det skulle inte vara samhällsekonomiskt med flera olika parallella elnät kors och tvärs över landet.
• Skatter och avgifter: energiskatt, moms samt avgifter till myndigheter och för elcertifikat (för att stimulera utbyggnad av el från förnybara energikällor). Dessa kostnader betalas via fakturorna till elhandelsföretaget eller elnätsföretaget.

Förändringar mellan elkostnadens olika delar

Nedan kan vi se hur elkostnadernas andelar förändrats från 1970 till mars 2023 för ett fall med en villa som använder 20 000 kWh el per år och har elavtal med rörligt pris. Den röda andelen som innehåller skatter och avgifter har ökat kraftigt över tid.

Från början var det nästan bara den blå elhandelskostnaden (kallad elenergipris nedan) och den grå elnätskostnaden (nätavgift i bilden) som fanns i ungefär lika stora volymer. Över tid ser vi hur kostnaden för elnäten minskat i andel av totalkostnaden medan elhandelskostnaden varierat med priserna på elbörsen. I elhandelskostnaden finns också avgiften för elcertifikat inkluderad.

Vid elmarknadens omreglering 1996 var andelarna ungefär en tredjedel var av kundens totalkostnad. Från hösten 2021 har elhandelskostnaden börjat stiga, för att från år 2022 tidvis vara högre än någonsin tidigare. Därmed är elhandelskostnadens andel av totalkostnaden förhållandevis större idag jämfört med vad den har varit under en relativt lång period.

Uppdelningen mellan elhandels- respektive elnätskostnader före år 1996 är uppskattade utifrån förhållandet mellan nätkostnader och koncessionsavtal år 1996.

Påverkan på elnätskostnaden vid köp av ”förlustel”

Elnätsföretagen tar betalt för drift, underhåll och förnyelse av näten. I avgiften ingår även kundservice och andra nödvändiga funktioner för elnätsverksamheten. Elnätsföretagen tar också ut en engångsavgift för anslutning till elnätet. Elnätsavgifterna har generellt sett ökat i relativt långsam takt de senaste åren.

Energimarknadsinspektionen, Ei, övervakar elnätsföretagen genom att sätta ett tak, en intäktsram, som gäller under en fyraårsperiod. Den nuvarande intäktsramen gäller för fyraårsperioden 2020–2023. Elnätsföretagen får höja sina avgifter så länge de håller sig inom sin intäktsram.

Något som också ligger till grund för elnätspriset är den kostnad som finns för inköp av ”förlustel”. Det är el som försvinner som värme vid elöverföringen i elnäten (kallas ofta nätförluster). Denna el handlar elnätsföretagen in på elbörsen, som vilken kund som helst. Företagen kan välja att handla till rörligt pris eller välja att prissäkra hela eller delar av inköpen.

Kan ge höjda elnätspriser

Det innebär att börsens elpriser får påverkan även på elnätspriset. Den förlustel som elnätsföretagen köper in har alltså just nu blivit väsentligt dyrare. Dessutom uppstår kostnader för förlustel i överliggande nät – Svenska kraftnäts stamnät och regionnäten. Dessa kostnader adderas till lokalnätets egna kostnader för förlustel så att alla kostnader till slut hamnar på slutkundernas fakturor.

Nuvarande marknadsläge gör därmed att elnätsföretagen får fördyringar på grund av nätförlusterna. Elnätsföretagen kan då med de extrema förhållandena som råder för närvarande behöva höja priserna mot slutkund. Hur stor en eventuell höjning av elnätspriset för en kund i lokalnätet blir beror sammanfattningsvis på de ökade kostnaderna i det egna nätet, men också på kostnaderna från de överliggande näten.