EU-kommissionen föreslår nödåtgärder mot skenande elpriser

Ursula von der Leyen betonade samtidigt att marginalprissättningen på elmarknaden inte visat sig ändamålsenlig, då billig förnybar elproduktion inte kommer konsumenterna till godo. Därför presenterade nu kommissionen kortsiktiga och tidsbegränsade krishanteringsåtgärder. En genomgripande marknadsöversyn är också att vänta under nästa år.  

Ett centralt element i paketet med nödåtgärder är förlaget till riktade stöd för utsatta kunder. Förslaget bygger på en enhetlig finansieringsmodell i form av en intäktsbegränsning för de elproducenter med lägre kostnader, såsom förnybar energi och kärnkraftsproduktion.Intäkterna detta skulle ge medlemsstaterna är tänkta att finansiera nationella stödåtgärder på omkring 117 miljarder euro.

Lösningen har ingen påverkan på spotpriset, men sänker företagens marginaler. Bedömare har påpekat att det därmed finns en risk att det kan dämpa incitamenten för att öka fossilfri elproduktion, något som borde prioriteras.

- Vi har full förståelse för att kommission och medlemsstater trycker på för gemensamma stödåtgärder, säger Åsa Pettersson, vd på Energiföretagen Sverige. Dessa extrema prisnivåer slår hårt mot privata hushåll och företag, men får också oförutsedda effekter för elproducenter, elhandlare och nätbolag.

Åsa Pettersson fortsätter;

- Samtidigt är jag inte övertygad om att en gemensam finansieringsform i form av vinsttak för intäkter är rätt väg framåt. För trots en gemensam elmarknad inom EU, så skiljer sig de olika marknaderna åt, till exempel avseende hur stor andel av produktionen som säljs på spotmarknaden respektive är prissäkrad i förväg. I Sverige är andelen prissäkrad produktion uppemot 80 procent, så det är inte alls självklart att några övervinster finns. Däremot ökar Svenska kraftnäts flaskhalsintäkter för varje dag och här finns ett regeringsuppdrag att använda dessa för att kompensera kunderna för de höga elpriserna. EU:s föreslagna intäktstak försvårar också Svk:s uppdrag att tillgängliggöra mer produktion från bl.a. kraftvärmen. Det vore olyckligt om EU-processen satte käppar i hjulet för snabba nationella lösningar, menar Åsa Pettersson.

Kommissionens andra huvudförslaget handlar om att minska efterfrågan på el, för att på så sätt minska efterfrågan av gas och därmed sänka priserna. Medlemsstaterna ska genomföra åtgärder som minskar elförbrukningen med minst 10 procent till 31 mars nästa år. För att komma åt de dyraste timmarna föreslås ett krav på att minska förbrukningen med minst 5 procent under utvalda topplasttimmar. Mer specifikt föreslås medlemsstaterna spara 10 procent eleffekt under topplastperioderna.

Åsa Pettersson igen; 

- Energiföretagen menar att minskad efterfrågan och olika sätt att öka utbudet av produktion, som till exempel kraftvärme, är mer effektivt än marknadsingrepp för att pressa ned priserna. Därför ser vi förslaget om energibesparingar som principiellt positivt, säger Åsa Pettersson. Alla inom EU behöver dra sitt strå till stacken, men att spara 10 procent eleffekt topplastperioderna blir utmanande givet vår i hög grad elbaserade uppvärmning, där det är svårt att flytta förbrukningen mer än över dygnet. Det är dock välkommet att EU för första gången fokuserar på effekteffektivisering. Det är något vi på Energiföretagen har förespråkat länge, givet att Sverige sedan länge har problem med nätkapacitetsbrist och lokal effektproblematik.

Fler förslag

Kommissionen presenterade också förslag om ett tillfälligt bidrag från övervinster från den fossila sektorn, som skulle bevara incitamenten till den gröna omställningen. Övervinsterna definieras som vinster som ligger 20 procent över medelvinsterna under de senaste tre åren. Man utvecklar också den tidigare lanserade Vertygslådan (tool box) med möjligheten för medlemsstaterna att tillåta reglerade elpriser som ligger under produktionskostnaderna.

Då förslagen är tänkta att börja gälla från den 1 december kan en rekordsnabb förhandlingsprocess förväntas. Samtidigt är det mycket detaljerade förslag som ska nå en kvalificerad majoritet i ministerrådet, där medlemsländerna har olika nationella förutsättningar och akutåtgärder på plats. Förhandlingarna torde därför bli komplicerade. Dock kräver inte denna typ av nödåtgärder vid försörjningskriser medbeslutande av EU-parlamentet.

Energiföretagen kommer snarast möjligt att analysera förslagen i mer detalj och spela in synpunkter och förslag till regeringskansliets förhandlare.