Välkommet remissförslag om avskaffad avfallsförbränningsskatt

Ett avskaffande av avfallsförbränningsskatten är något som Energiföretagen har efterfrågat sedan länge då skatten inte fått avsedda styreffekter om ökad materialåtervinning och minskat plastinnehåll i avfall. Det är därför ett mycket välkommet och efterlängtat besked att Finansdepartementet nu föreslår att avfallsförbränningsskatten avskaffas redan till årsskiftet.

– Det är glädjande att slopandet av skatten nu också motiveras av de skäl som vi lyft och att det framhålls att energiåtervinningsanläggningar har en viktig roll i energiförsörjningen. Vi hoppas att oavsett vilken regering som tillträder efter valet så kommer detta skatteförslag att tas vidare i den kommande höstbudgeten, kommenterar Erik Thornström, ansvarig för skatter och styrmedel på Energiföretagen Sverige.

– När det gäller förslaget till slopad energiskattenedsättning på el för datorhallar är det en märklig motivering att hänvisa till energieffektivisering som syfte, då detta redan drivs på av de rådande höga elpriserna. I den pågående revideringen av EU:s energieffektiviseringsdirektiv som nu förhandlas i Bryssel föreslås också att det införs en rad regler för att driva på energieffektiviteten i datorhallar, bland annat genom att öka användningen av spillvärmen från datorhallar som fjärrvärme. Den kraftiga energiskattehöjningen på el riskerar tvärtom att undergräva de affärsmässiga förutsättningarna för de många spillvärmesamarbeten med värmeåtervinning, och i en del fall även med fjärrkyla, som redan finns mellan fjärrvärmeföretag och datorhallar runt om i landet, fortsätter Erik Thornström.

Avfallsförbränningsskatten föreslås avskaffas då den saknar avsedda styreffekter och försämrar effektsituationen

I Finansdepartementets promemoria hänvisas till att avfallsförbränningsskatten har lett till att en del kraftvärme- och värmeverk har reviderat sina reinvesterings- och nyinvesteringsplaner redan ett år efter skattens införande. Detta riskerar att påverka effektsituationen negativt. Man hänvisar även till att svenska hushåll och företag nu står inför en vinter med mycket högre elpriser än normalt. Eftersom skatten inte på ett verkningsfullt och kostnadseffektivt sätt styr mot dess syften och samtidigt riskerar att få en negativ påverkan på effektsituationen föreslås att skatten avskaffas.

I promemorian anförs att det är angeläget att avfallsförbränningsskatten avskaffas så snart som det är möjligt, vilket bedöms vara den 1 januari 2023. Lagen om skatt på avfall som förbränns (LSAF) föreslås därför upphävas vid denna tidpunkt. Det innebär att skyldigheten att betala skatt kvarstår för avfall som förts in på förbränningsanläggningen före den 1 januari 2023, det vill säga för avfall för vilket skattskyldigheten inträtt före ikraftträdandet. Avskaffandet av avfallsförbränningsskatten beräknas innebära ca 520 miljoner kronor i minskade skatteintäkter.

Slopad energiskattebefrielse för elförbrukning i datorhallar föreslås från den 1 juli 2023

Den nuvarande skattenedsättningen, ned till 0,6 öre/kWh för energiskatt på elektrisk kraft som förbrukas i datorhallar, föreslås i Finansdepartementets promemoria slopas, vilket innebär att energiskatten höjs till 39 öre/kWh från och med den 1 juli 2023. Även möjligheten till återbetalning av skatt på elektrisk kraft som förbrukats för framställning av värme eller kyla som levererats för förbrukning i en datorhall föreslås slopas. Även begränsningen att avdrag för energiskatt på elektrisk kraft som förbrukas i vissa kommuner i norra delarna av landet (9,6 öre/kWh) inte får göras för förbrukning i en datorhall slopas.

Förslaget motiveras av att under de rådande omständigheterna med höga elpriser, bör datorhallarna ges ytterligare incitament till energieffektivisering och därför beskattas på samma sätt som tjänstesektorn i övrigt. Man hänvisar även till att det runt om i Sverige just nu pågår en grön industriell revolution, där både näringslivet och det offentliga genomför stora klimatinvesteringar. Det är därför viktigt att incitament som påverkar i vilka branscher som den framtida elanvändningen kommer att ske, också anpassas till den gröna omställningens behov. Finansdepartementet hävdar därför att det kan vara motiverat att undvika att styra tillgången av el till användning i nya datorhallar samtidigt som det kan förväntas ett stort behov av el i andra branscher som kan ge fler arbetstillfällen. Man menar att när skattenedsättningen för datorhallar infördes år 2017, var förutsättningarna helt annorlunda än i dag och att det därför finns anledning att ompröva de bedömningar som gjordes då.

Finansdepartementets remiss-PM är ute på remiss till den 30 september och finns att läsa här.