Energimyndigheten delredovisar fjärr-och kraftvärmestrategin

Delrapporten på cirka 200 sidor innehåller en relativt bred redovisning av fjärr- och kraftvärmens förutsättningar, ekonomiska ställning, konkurrenskraft och lönsamhet. Även hinder och barriärer för fjärr- och kraftvärmen samt kraftvärmens roll på elmarknaden och inom försörjningstrygghet och totalförsvaret behandlas. Det konstateras att fjärr- och kraftvärmen utgör en viktig del av det svenska energisystemet med sin centrala placering och viktiga del i den lokala effektbalansen.

Genom analyser av de senaste årens elproduktion i kraftvärmen dras slutsatsen att marknaden kan anses fungera genom att kraftvärmen reagerar på de prissignaler som råder. Kraftvärmen har också en önskvärd flexibilitet i sin förmåga att producera el. Dock finns stora begränsningar för elproduktionen, framför allt under sommarhalvåret då avsättning för värmen är liten, och därmed störst potential för ökning under vår – sommar – höst. Här är hinder i miljötillstånden en viktig fråga att ta vidare, specifikt ökade kylningsmöjligheter. Långsiktiga spelregler för att skapa incitament lyfts som centralt genomgående, där en sådan del är en ökad och förenklad tillgång till Svenska kraftnäts stödtjänstemarknader, samt förlängda avtalsperioder för mothandel, som kan möjliggöra mer elproduktion från kraftvärmen. Hit hör också utformningen av energikraven i byggreglerna som konstateras kunna skapa en konkurrensfördel för värmepumpar genom sin konstruktion.

Energimyndigheten lyfter också behovet av ökad försörjningstrygghet och beredskap, samt att de ökade krav som ställs inom totalförsvarsplaneringen även påverkar fjärr- och kraftvärmen. Det konstateras att kraftvärmen kan spela en viktig roll i detta arbeta genom sin möjlighet till ö-driftsförmåga och att detta behöver utredas vidare.

Energimyndigheten redovisar att resultatet från enkätundersökningar, intervjuer och bearbetning av andra undersökningar visar på ett spann mellan ungefär 300–500 MW ytterligare effekt som skulle kunna tillgängliggöras marknaden i existerande kraftvärmeanläggningar kalla vinterdagar då elpriserna är höga.

När det gäller avställda malpåseanläggningar handlar det om ca 1 000–1 500 MW fossilbränsleeldade anläggningar i elområdena SE 3 och SE4 som tekniskt sett skulle kunna tas i bruk inom 1–3 år men det skulle då krävas en rad åtgärder som till exempel stöd, tillstånd, ändrade miljöpolicys etc. samt i ett fall ett återköp av en såld anläggning.

Energimyndigheten lämnar en rad förslag till styrmedelsåtgärder, bland annat:

• En översyn och harmonisering av miljötillstånden för kylning i vattendrag. Detta för att öka möjligheten till en ökad kylkapacitet i kraftvärmeanläggningarna och därmed en högre elproduktion.
• En översyn av existerande viktningsfaktorer i energikraven i byggreglerna för fjärrvärme och el bör göras för att säkerställa konkurrensneutralitet och bland annat ta hänsyn till värmepumpens tekniska utveckling och effektivitet och pågående revideringar av EU-direktiv om energieffektivisering och byggnaders energiprestanda.
• Ett införande av ett värmeförlusttal som bättre skulle styra hela energianvändningen och effektanvändningen än dagens energihushållningskrav eftersom ett värmeförlusttal tar med alla energi- och effektförluster kopplade till byggnadens klimatskärm, så som ventilations-, transmissions- och infiltrationsförluster.
• En anmälan i stället för en ansökan om nytt miljötillstånd skulle vara tillräcklig för mindre åtgärder i syfte att öka elproduktionen, till exempel för installation av ORC-turbiner som då kan komma på plats snabbare.
• Energimyndigheten föreslår att Svenska kraftnät tar fram en produktspecifikation gällande utrustning och IT-lösningar för att underlätta för elproduktionsanläggningar att delta i den elektroniska avropshanteringen på stödtjänstemarknaderna.
• Svenska kraftnät bör undersöka möjligheten till längre tidsintervall för upphandel av mothandelskapacitet.
• För att uppnå en ökad försörjningstrygghet i vardag likväl som i höjd beredskap anser Energimyndigheten att förutsättningarna för en bättre bränsleberedskap, ökad reparationsförmåga och lagerhållning av viktiga komponenter och insatsvaror behöver utredas.
• Energimyndigheten anser även att det är viktigt med ö-driftsförmåga för att säkerställa en fullgod elberedskap där kraftvärmen kan spela en viktig roll och där ett nationellt ö-driftsprogram mellan myndigheter och andra berörda aktörer är ett möjligt scenario.

Energiföretagen välkomnar dessa förslag, som går i linje med vår 12-punktlista för kraft- och fjärrvärmen där vi sedan 2019 har samlat de åtgärder vi sett behöver genomföras för att kraft- och fjärrvärmen ska ha fortsatta förutsättningar för investeringar och produktion.

Energimyndighetens delrapport finns att läsa här.