Efterlängtad fjärr- och kraftvärmestrategi presenterad

Publicerat av: Eva Rydegran ·

Den 15 december slutredovisade Energimyndigheten sin fjärr- och kraftvärmestrategi till Klimat- och Näringslivsdepartementet. Sammanlagt redovisas 17 förslag som syftar till att undanröja hinder och skapa konkurrensneutrala förutsättningar för fjärr- och kraftvärmen och långsiktiga spelregler för en effektiv utveckling av energisektorn som helhet i synergi med elektrifieringen inom industri och transporter.

– Det är välkommet att Energimyndigheten tagit ett helhetsgrepp kring fjärr- och kraftvärmens villkor och konstaterar att fjärr- och kraftvärmens systemnyttor för elsystemet motsvarar ca 10 GW i eleffekt, vilket motsvarar mer än en tredjedel av dagens toppeffektbehov i elförsörjningen. Energimyndigheten har också tagit ett brett grepp kring många viktiga frågor för att utveckla fjärr- och kraftvärmen kring bland annat energikraven i byggreglerna, avfall, biobränslen, tillvaratagande av spillvärme och beredskap. Särskilt viktigt är att Energimyndigheten föreslår åtgärder för att bättre prissätta kraftvärmens systemnyttor där det konstateras att det finns en lönsam utbyggnadspotential på mellan 800 och 1 800 megawatt, kommenterar Erik Thornström, ansvarig för styrmedel, skatter och energianvändning på Energiföretagen Sverige.

Särskilt viktigt är det att Energimyndigheten föreslår åtgärder för att bättre prissätta kraftvärmens systemnyttor där det konstateras att det finns en lönsam utbyggnadspotential på mellan 800 och 1 800 megawatt!

Energimyndigheten visar på basis av omfattande modelleringar bland annat att det vore ekonomiskt optimalt att kraftvärmeeleffekten ökade med ca 800 MW och ytterligare 1 000 MW är sannolikt samhällsekonomiskt lönsamt jämfört med idag. Myndigheten visar också att fjärr- och kraftvärmens systemnyttor är stora och motsvarar ungefär 10 GW i ny eleffekt. Energimyndigheten konstaterar att det utifrån detta är viktigt att värna fjärrvärmen och kraftvärmen utifrån ett systemperspektiv. Energimyndigheten gör en bred genomlysning av förutsättningarna för fjärr- och kraftvärmen som bland annat lönsamhet och marknadsförutsättningar, kvantifiering av nyttor, EU:s förändrade regelverk, biobränslemarknaden, avfallskraftvärmens roll, utvecklingen av CCS, förutsättningarna för kärnvärme, de ökande volymerna spillvärme och olika slags framtidsutmaningar.   

– Överlag ställer sig Energiföretagen positiva till förslagen om att se över nätnyttoersättningen för kraftvärme, att utreda plastansvaret för minskade utsläpp från avfallsförbränning och en biostyrmedelsutredning för att öka utbudet av biobränslen. Det är också viktigt att genomförandet av den omfattande EU-lagstiftningen som antagits inom EU det senaste året genomförs på ett adekvat sätt där Energimyndigheten lämnar bra förslag gällande tillvaratagande av spillvärme och vikten av lokalisering av nya verksamheter i nära anslutning till befintliga fjärrvärmenät. Förslagen om översyn av energikraven i byggreglerna som Energimyndigheten lämnat är också viktiga kopplat till genomförandet av det nyligen överenskomna EU-direktivet om byggnaders energiprestanda. Vi hoppas nu att Klimat- och näringslivsdepartementet snabbt tar förslagen i Energimyndighetens rapport vidare, säger Erik Thornström.    

Energimyndigheten lämnar i slutrapporten sammanlagt tolv nya förslag utöver de fem som presenterades i delrapporten i våras som nedan beskrivs översiktligt:

  • Kraftvärmens nyttor för elsystemet kan endast delvis anses vara prissatta i dag och man föreslår bland annat att Energimarknadsinspektionen ges i uppdrag att se över nätnyttoersättningens utformning och riktlinjer/vägledning gällande tjänster för hantering av överbelastning samt att se över samredovisnings-möjligheterna i elnätsregleringen i ellagen.
  • Ödriftsförmåga och dödnätsstart bör målsättas i energiförsörjnings­sektorns förmågeplan (10-årsplanen) och även ett statligt ansvar för en utvecklad bränsleberedskap samt åtgärder för en ökad inhemsk produktionsförmåga av bränslen som biobränsle och torv.
  • Naturvårdsverket bör ta fram kompletterande information där utsläppen från avfallsförbränning inkluderas i avfallssektorn för att öka förståelsen hos fjärrvärmekunder om att fjärrvärmens utsläpp huvudsakligen beror på avfallets uppkomst.
  • En utredning av ett plastansvar för minskade utsläpp från avfallsförbränning bör också tas fram. Förslaget innebär en form av utvidgat producentansvar som prissätter inflödet av fossilt kol i material där intäkterna kan gå till en fond som finansierar åtgärder som minskar utsläppen exempelvis CCS/CCU, sortering, pyrolys etc.
  • Energimyndigheten föreslår att en biostyrmedelsutredning genomförs där några huvudsakliga åtgärder att utreda är förutsättningar och eventuella behov av stöd för att öka uttaget av grot samt för gallring/röjning i växande skog för att kunna öka uttaget av vedråvara för energiändamål.
  • Lagen om kostnadsnyttoanalyser bör kompletteras med en ”lokaliseringsaspekt” i samband med genomförandet av det reviderade energieffektiviseringsdirektivet för att öka möjligheterna att tillvarata spillvärmen så att även lokalisering av verksamheten (industri/värmeproduktion) tas i beaktande vid planering eller uppgradering av en ny produktionsanläggning (industri eller energi).
  • Kravet i EU:s nya energieffektiviseringsdirektiv på att kommuner med över 45 000 invånare ska göra en värme- och kylaplanering bör kompletteras med att lyftas upp på en regional nivå för att inte missa synergieffekter mellan kommuner samt mindre kommuner.
  • Energiföretag bör främja färre prismodeller för fjärrvärme samt en utformning där kunderna har större möjlighet att påverka sin taxa genom olika effektiviseringsåtgärder eller användningsmönster.

Energimyndigheten upprepar i slutrapporten fem av förslagen från myndighetens delredovisning i mars (ER 2023:14):

  • Förslag på en översyn av viktningsfaktorer för fjärrvärme, fjärrkyla och el för att säkerställa konkurrensneutralitet mellan hållbara uppvärmningsformer.
  • Förslag på införande av ett värmeförlusttal som bättre styr hela energi-användningen och effekt-användningen än dagens energihushållningskrav i byggreglerna.
  • Förslag på en översyn och harmonisering av miljötillstånden för kylning i vattendrag för att underlätta tillgängliggörande av elproduktionskapacitet i kraftvärmen över hela året.
  • Förslag på att Svenska kraftnät tar fram en produktspecifikation gällande utrustning och IT-lösningar för att underlätta för elproduktions-anläggningar att delta i den elektroniska avropshanteringen för stödtjänster.
  • Svenska kraftnät bör undersöka möjligheten till längre tidsintervall för upphandling av mothandelskapacitet.

Energimyndighetens rapport Förslag till en fjärrvärme- och kraftvärmestrategi -Slutleverans (ER 2023:27) finns att ta del av här.

 

Kontakta mig om du vill veta mer

Erik Thornström

Erik Thornström

Ansvarig skatter och styrmedel - resurseffektivitet och energianvändning
Enhet: Politik och kommunikation
Telefon: 08-677 27 08
E-post: erik.thornstrom@energiforetagen.se