Implementeringen av intäktstaket – i Sverige och övriga EU

Det är en stor spridning på hur intäktstaket för elproducenter har införts i olika EU-länder. I till exempel Estland och Lettland har något intäktstak inte alls införts. I Finland införs i en extra tillfällig vinstskatt under 2023 i stället för ett intäktstak. I andra EU-länder införs både högre och lägre intäktstak som differentierats för olika kraftslag. Flera länder har heller inte infört sin nationella skattelagstiftning ännu. I till exempel Danmark pågår fortfarande remiss av den nationella skattelagstiftningen som planeras träda i kraft i april i år.

Varför har inte intäktstaket kunnat tillämpas direkt utifrån EU-förordningen från den 1 december 2022?

EU:s så kallade krisinterventionsförordning för att komma till rätta med de höga energipriserna ((EU) 2022/1854) är inte möjlig att tillämpa ensamt för medlemsstaterna då där anges ett flertal valmöjligheter i den nationella tillämpningen i förordningens artiklar. Det är således nödvändigt för medlemsstaterna att införa nationell kompletterande lagstiftning för att kunna tillämpa intäktstaket där det bland annat klargörs skattenivå och vilka undantagsmöjligheter som utnyttjas. EU-förordningen saknar också helt förfaranderegler, vilket är helt nödvändigt att reglera för att kunna tillämpa en skatt. Det bör också påpekas att EU inte reglerar skatteuttag, utan att detta är en nationell kompetens.

Intäktstaket har också en hög grad av komplexitet i utformningen, vad gäller bland annat avräkningsperiod och justering för prissäkringar och avtalsenliga rättigheter och skyldigheter, vilket inte regleras i EU-förordningen. Det hade således inte varit möjligt för berörda elproducenter att bedöma ett skatteutfall utifrån endast de regler som finns i EU-förordningen. Det har också funnits många tolkningsfrågor kring de begrepp som används i EU-förordningen, bland annat gällande vilka kraftslag som omfattas. Osäkerheten kring ett potentiellt skatteutfall har riskerat hålla tillbaka elproduktion från marknaden, vilket skulle ha kunnat resulterat i ännu högre elpriser. Detta skulle ha varit en mycket negativ effekt för elkunderna.

Vidare finns enligt den svenska regeringsformen ett retroaktivitetsförbud vad gäller retroaktiv beskattning. Det finns också ett beredningskrav enligt regeringsformen där ny lagstiftning behöver remissbehandlas och lagrådsgranskas. Den nationella beslutsprocessen med införandet av den nya skatten har dock varit mycket snabb i jämförelse med vad som är brukligt för helt ny skattelagstiftning med kort remisstid över jul- och nyårshelgen och ett så kallat nödförfarande med en mycket snabb riksdagsbehandling av lagförslaget.

Vilka skatteintäkter hade ett eventuellt tidigarelagt intäktstak kunna ge?

I mediarapportering har det angetts att staten gått miste om flera miljarder i uteblivna skatteintäkter på grund av att den svenska skattelagstiftningen träder i kraft den 1 mars istället för december 2022. Detta kan jämföras med att regeringen i propositionen om det nya intäktstaket för elproducenter bedömt att nettoskatteintäkterna uppgår till ca 150 miljoner kronor för perioden mars-juni 2023, dvs. fyra månader. Utifrån de beräkningsförutsättningar som angetts i regeringens proposition skulle ett eventuellt tidigarelagt intäktstak, om det varit möjligt att införa, endast kunnat inbringa några hundra miljoner kronor i ökade nettoskatteintäkter.

Det behöver också beaktas att det är få timmar då elpriserna överstigit nivån 1 957 kronor/MWh under januari och februari. Vidare utgör skatten inte ett pristak utan ett tak för intäkter från viss kraftproduktion. Det behöver också betonas att intäktstaket handlar om för företagen realiserade intäkter. Elproducenterna prissäkrar huvuddelen av sin elproduktion, där regeringen i propositionen bedömt att prissäkringarna genomgående ligger på en lägre nivå än intäktstaket.  

De olika elpriskompensationsåtgärder som införts och är på väg att införas är heller inte beroende av skatteintäkter från intäktstaket för elproducenter. De finansieras i stället genom användning av Svenska kraftnäts så kallade flaskhalsintäkter. Svenska kraftnät anger i sin nyligen publicerade årsredovisning att flaskhalsintäkterna, också kallade kapacitetsavgifter, för 2022 uppgick till drygt 69 miljarder kronor. Flaskhalsintäkterna är således tillräckliga för att kunna finansiera de olika beslutade elpriskompensationsåtgärderna för elkunderna.