Statistik visar minskad och flyttad elanvändning i Sverige

Publicerat av: Kalle Lindholm ·

OBS, uppdaterad nyhet. Enligt Svenska kraftnäts statistik har elanvändningen för perioden januari till december år 2022 minskat med 6 procent jämfört med 2021. Den största procentuella minskningen har skett dagtid hos hushållen i SE4 och uppgår till knappt 22 procent.

Svenska kraftnät publicerar på sin hemsida bland annat statistik per elområde och timme och den senaste uppdateringen omfattar perioden januari till december för 2022. I statistiken finns elproduktion per kraftslag och elområde, förluster och elanvändningen fördelad på timmätt respektive schablonmätt förbrukning. Grovt förenklat kan man säga att den timmätta förbrukningen omfattar alla typer av elanvändare, men domineras av näringslivet och inte minst den elintensiva industrin. Den schablonmätta förbrukningen utgörs av hushållskunder.

Den totala elanvändningen har minskat med 6 procent

I diagrammet nedan redovisas den totala elanvändningen för åren 2016–2022 och jämfört med 2021 har användningen under 2022 minskat med 6 procent.

image6ymk.png

Fördelat per elområde så har minskningen skett i de tre sydliga elområdena medan elanvändningen i SE1 uppvisar en ökande trend.

imageo8q1o.png

När det gäller den timmätta elanvändningen har den minskat i SE3, medan den ökat i SE1 och är oförändrad i SE2 och SE4. En förklaring till detta kan vara att fler kunder har tecknat timbaserade avtal och därmed ökar den timmätta volymen.

image3wbsx.png

Den schablonmätta elanvändingen visar en tydligt nedåtgående trend i de södra elområdena, medan minskningen är något svagare minskning i SE1 och SE2. Som nämndes ovan så beror minskad elanvändning även på att tidigare schablonmätta volymer numera är timmätta.

image2yqea.png

I tabellen nedan jämförs statistiken för i år med föregående år och sett över årets första elva månader har den totala elanvändningen sjunkit med 6 procent och med 7 procent i SE3. Minskningen kan i princip helt hänföras till den schablonmätta elanvändningen, vilket i praktiken utgörs av hushållen och där minskningen uppgår till 17 procent för hela Sverige och 21 procent i SE4.

image8h9y.png

Som framgått tidigare kan minskningen dock inte enbart hänföras till ett ändrat beteende eller effektivisering. Dels finns en trend mot fler timbaserade elavtal, vilket innebär att dessa kunder flyttas från schablonkollektivet till timmätt förbrukning. Dels innebär en ökad andel kunder med egen elproduktion att den inköpta elen minskar. Det finns dock ingen tillgänglig statistik som gör det möjligt att justera i enlighet.

Minskad elanvändning på dagen och mer på natten

I diagrammet nedan är den totala elanvändningen fördelad över dygnets timmar i respektive elområde. Att kurvorna inte är parallella illustrerar att det gjorts vissa förskjutningar i elanvändningen över dygnet. Till del beror detta såklart på att fler hushåll har installerat solpaneler.

image0hyx.png

I nedanstående diagram har dygnets timmar grupperats i fyra kategorier; morgon, middag, kväll respektive natt. Vidare har elanvändningen för 2022 jämförts med användningen 2021. Om värdet är 1 har elanvändningen varit lika stor 2022 som 2021, medan ett högre värde innebär att användningen varit högre 2022, samtidigt som ett lägre värde innebär det motsatta.

Diagrammet nedan illustrerar den totala elanvändningen för de olika kategorierna och elområdena.

imagei4hp9.png

I SE1 är alla staplarna större än ett vilket innebär att elanvändningen är högre under alla perioder på dygnet i år jämfört med förra året.  Den högsta stapeln avser timmarna 20:00–05:00 vilket illustrerar att elanvändningen har ökat mest på natten. I alla andra elområden är användningen 2022 lägre än förra året (staplarna är mindre än ett) under alla tider på dygnet. Genomgående är också mönstret att användningen minskat mest under dagtid (10–6 och 17–19).

Jämfört med den totala elanvändningen ovan så är skillnaderna över dygnet mindre för den timmätta elanvändningen, även om vissa förändringar skett eftersom kurvorna för respektive elområden inte är helt parallella.

image2njat.png

Medan elanvändningen ökat alla perioder i SE1 och SE2 så har den minskat i alla perioder i SE3 samtidigt som den minskat dagtid i SE4 och ökat övrig tid.

imagex9m78.png

Störst förändring har skett i SE4

Störst skillnader mellan åren har uppmätts i den schablonmätta elanvändningen. Dels är avstånden mellan kurvorna större, dels avviker formen mer än i exemplen ovan.

imagejbigh.png

Som framgår av diagrammet nedan så har elanvändningen för schablonmätta kunder minskat under alla perioder i alla elområden. Den största minskningen har skett under middagstid (10–16) i alla elområden och mest i SE4, där också installerade solpaneler har betydelse.

imageuugsi.png

Elpriserna varierar över dygnet, veckan och året

Eftersom priserna har varit högst i SE4 är det naturligt att det också är där som elanvändningen förändrats mest. En hög prisnivå skapar incitament att minska elanvändningen generellt, men då priserna varierar över tiden är det också naturligt att man i den mån man kan försöker ändra under vilken tid på dygnet man använder elen. I nedanstående diagram illustreras hur det genomsnittliga timpriset på spotmarknaden varierat mellan åren 1996–2021.

image1y5e.png

Mer om prisvariationer går att läsa i skriften Energiföretagen förklarar: hur använder vi el – så varierar priset.

Kunder med avtal om rörligt pris har störst incitament att förändra sin elanvändning. I tabellen nedan redovisas hur fördelningen mellan olika avtalsformer såg ut enligt SCB:s statistik för december 2022. Andelen avtal om fast pris är störst i SE1 och andelen avtal om rörligt pris är störst i SE4, vilket är en bidragande förklaring till hur elanvändningen förändrats i de olika elområdena enligt ovan.

image36x3s.png

 

Kontakta mig om du vill veta mer

Magnus Thorstensson

Magnus Thorstensson

Ansvarig råkraftmarknad
Enhet: Energisystem
Telefon: 08-677 28 06
E-post: magnus.thorstensson@energiforetagen.se