Det kostar att elektrifiera – men det kostar även att låta bli

Publicerat av: Anna Lejestrand ·

Industriprocesser och transporter behöver ställa om från fossila bränslen. Ofta sker detta genom elektrifiering. Men hur ser behovet ut och vad krävs för att omställningen ska kunna ske i tid? Energiföretagen förklarar och svarar på några av de frågor många ställer sig just nu. 

Av klimatskäl, kostnadsskäl och säkerhetsskäl är det nödvändigt för svensk industri, företag och för transportsektorn att ställa om och bli fossilfria. Detta eftersom vi med säkerhet vet att det kommer bli så dyrt att släppa ut koldioxid, att det inte är företagsekonomiskt rimligt att bedriva sådana verksamheter.

Varför blir det dyrare att släppa ut?

I EU har vi fattat beslutet att lagstifta om att minska våra gemensamma utsläpp. EU har beslutat att unionen ska bli klimatneutralt till 2050, med ett delmål att minska utsläppen med 55 procent till 2030 jämfört med 1990. Verktygen som används är dels utsläppshandeln, dels styrmedel för övriga sektorer (bland annat transportsektorn).

Genom att skärpa handeln med utsläppsrätter har EU i princip omöjliggjort utsläpp av växthusgaser i industrin och energisektorn i framtiden. Det kommer att ske genom att tillgången till utsläppsrätter minskar i en allt snabbare takt, vilket kommer göra dem väldigt, väldigt dyra framöver. Och för de utsläpp som inte ryms inom den gemensamma utsläppshandeln – från transportsektorn, mindre industrier och jordbruket – finns det både nationella och EU-utsläppsminskningsmål och styrmedel som kommer att pressa ned utsläppen kraftigt.

Men, kan man invända, med så höga avgifter för att använda fossila bränslen kan EU:s industri konkurreras ut av företag i andra länder, med lägre klimatkrav. Och det skulle stämma, om det inte vore för att EU också beslutat om koldioxidtullar som innebär att utomeuropeiska leverantörer möts av samma koldioxidpris som EU-länderna.

Vad är det elen ska ersätta?

En annan anledning att minska vår användning av fossila bränslen är att minska EU:s och Sveriges fossilberoende, inte minst från osäkra eller odemokratiska länder som Ryssland. 2022 hade Sverige en nettoimport på 130 TWh fossila bränslen som kostade ca 110 miljarder kronor. Genom att ersätta användningen av dessa genom att elektrifiera kan vi minska de klimatpåverkande utsläppen samtidigt som vi istället kan investera i att bygga ut vårt fossilfria elsystem och stärka vår försörjningstrygghet.

Att Sverige dessutom blir i det närmaste energioberoende är en stor fördel då vi frikopplar oss från volatila internationella bränslemarknader. Vidare är det värdefullt ur ett totalförsvars- och robusthetsperspektiv då vi inte påverkas av eventuella geopolitiskt motiverade utbudschocker på fossila bränslen.

På vilket sätt gynnar elektrifieringen Sverige?

Sverige är ett land med förhållandevis låga utsläpp. Det beror inte minst på vår nära nog klimatneutrala el- och värmesektor, en sektor som i många andra delar av världen står för en stor del av utsläppen. Vi har dock stor och tung industri med stora CO2-utsläpp, liksom transportsektorns alla delar. Dessutom importerar vi många varor som i sina produktionsled bidrar stort till världens utsläpp.

Samtidigt är Sverige ett rikt land med en lång tradition av kunnande och företagande. Våra stora industrier har valt att ta täten och har kommit långt i sina planer på omställning och elektrifiering. Om Sverige kan ställa om och visa resten av världen att det går att förena fossilfrihet med ekonomisk framgång, då har vi verkligen åstadkommit något som land.

Lyckas vi med en stor och snabb utbyggnad av elsystemet så att Sveriges konkurrenskraft stärks finns det stora vinster. Inte minst rörande sysselsättning där Industrirådet i rapporten ”Industrin driver klimatomställningen Elektrifieringen är nyckeln till framgång” skriver att industrins omställning beräknas skapa närmare 50 000 nya jobb de närmaste åren. Som exempel rekryterar nu Hitachi Energy över 2 000 personer.

Detta samtidigt som vi kan behålla sysselsättningen för de 800 000 personer som industrin direkt och indirekt sysselsätter. Det ger ökade skatteintäkter och skapar möjlighet att behålla och stärka välfärden.

Varför just el?

De industrier och transporter som använder fossila bränslen behöver använda något annat för att minska sina utsläpp, som annars kommer kosta för mycket. De alternativ som står till buds är antingen fossilfri el (direkt eller indirekt genom vätgas eller syntetiska bränslen) eller biomassa (förädlat till exempelvis biodrivmedel eller direkt användning). Båda kommer att nyttjas men biomassa är en begränsad resurs som inte kommer att räcka till för att ersätta de fossila bränslen som används idag. Då återstår att använda fossilfri el vilket har fördelen att det går skala upp produktionen rejält, förutsatt att utbyggnaden av ny elproduktion möjliggörs.

Hur mycket el efterfrågas och när är den på plats?

Det är en svår fråga eftersom det beror på flera olika faktorer. Det handlar om hur snabbt befintlig industri lyckas ställa om och hur stor nyetablering av elintensiv industri Sverige får. Det kommer bero på om det finns tillräckligt med el för dessa företag att tillgå på rätt plats och till rätt pris. Det betyder i klartext att om vi lyckas expandera det svenska elsystemet snabbt och på ett kostnadseffektivt sätt, så kommer vi öka andelen elintensiva företag, skapa fler jobb och öka Sveriges konkurrenskraft.

Det finns olika rapporter med scenarier för framtidens elanvändning som redovisar olika siffror:

Blir inte elen dyr som en konsekvens av elektrifieringen?

Det är väldigt svårt att förutspå framtida elpriser eftersom de beror på flera faktorer. För el, liksom för alla varor på en marknad, ökar priset när efterfrågan är större än utbudet. Det omvända gäller också. Så för att priset ska fortsätta ligga på en rimlig nivå så behöver utbyggnaden av elproduktionen gå hand i hand med den ökade elanvändningen. 

I Sverige ska användningen av omkring 130 TWh fossila bränslen fasas ut. Det betyder att elektrifieringen kräver en utbyggnad av elsystemet motsvarande dubbelt det vi har idag. Elsystemet behöver alltså växa rejält och dessutom snabbt. Vid en försenad eller utebliven utbyggnad av elsystemet finns en risk att satsningar på elektrifiering och nya företagsetableringar uteblir och i stället hamnar i andra länder.

Hinner vi fördubbla elsystemet till 2045?

Det är möjligt men kräver en rejäl kraftsamling från nationell till regional och lokal nivå. Det handlar om den största utbyggnaden av energisystemet sedan 70- och 80-talen. Och aldrig tidigare har sådana omfattande satsningar lyckats utan en aktiv politik och med stöd från allmänheten. Det behövs även denna gång. Bedömningen är att det behövs en aktiv omställningspolitik med kloka reformer och regelförenklingar, som backas av en politisk majoritet, och som därmed minskar riskerna för de som ska investera.

Vad händer om vi inte lyckas?

Får inte industrin rätt förutsättningar för omställningen kommer de behöva antingen lägga ned verksamheten eller flytta till andra länder med mer gynnsamma förutsättningar. Vidare kommer etablering av nya industrier stanna av och Sverige går minste om både innovationskraft och arbetstillfällen.

Vad är Energiföretagens förslag på lösning?

Sverige behöver en politisk handlingsplan som leder till en kostnadseffektiv omställning och elektrifiering. En omfattande ökning, en fördubbling, av elsystemets storlek på kort tid ställer krav på samordnade beslut och att hänsyn tas till hela energisystemets funktion och kostnad. Energiföretagen har tagit fram ett förslag på hur en sådan handlingsplan bör se ut. Om handlingsplanen genomförs är konsekvensen att staten tar en mer aktiv, strukturerad och förutsägbar roll för planering, samordning och styrning av energisystemet jämfört med hur det ser ut idag. Detta är ett paradigmskifte, men det behövs.

 

Kontakta mig om du vill veta mer

Per Holm

Per Holm

Ansvarig klimatpolitik
Enhet: Politik och kommunikation
Telefon: 08-677 26 08
E-post: per.holm@energiforetagen.se