Stora satsningar på klimat och energi i förslag till ny EU-budget

Budgeten är tänkt att fördelas inom fyra områden där nästan en tredjedel (29 procent) ska gå till att stärka unionens konkurrenskraft – och där industri, energi ingår tillsammans med bland annat försvar, forskning.

– Detta är det den mest omfattande budget som föreslagits av Kommissionen hittills. Även om det återstår att se exakt var det landar, både gällande summor och fördelning, är det glädjande att energi- och klimatpolitik står i centrum för EU:s långsiktiga satsningar, säger Emmy Harlid Westholm, EU-samordnare på Energiföretagen.

En av de större nyheterna handlar om en europeisk fond för konkurrenskraft som ska investera i innovation och nya tekniker. Syftet med fonden är att erbjuda finansiering och fungera som en katalysator för investeringar. Ett av fyra utpekade områden är just ren omställning och utfasning av fossila bränslen. Insatsen ligger i linje med rekommendationerna från Draghi och Letta, som båda tagit fram rapporter om hur Europas globala konkurrenskraft ska kunna stärkas.  
Energiföretagen Sverige är positiva till det stora fokuset på energi och klimat i Kommissionens förslag. Samtidigt skiljer Sverige behoven till viss del från andra medlemsstater. Vårt energisystem är redan nästintill helt fossilfritt (99 procent 2025). Därför handlar det i Sverige om att lyckas med den bredare klimatomställningen, där vår fossilfria energi är den avgörande möjliggöraren. 

– Energiföretagen Sverige pratar hellre om klimatomställning än energiomställning och ser att EU:s roll i att sätta långsiktiga och ambitiösa klimatmål för minskade utsläpp på många sätt är viktigare än de rena budgetsatsningarna. Därför välkomnar vi att kommissionen i juli la fram ett mål om 90 procentiga utsläppsminskningar till 2040. Detta tillsammans med en långtidsbudget som prioriterar energi och klimat är en bra utgångspunkt, säger Emmy Harlid Westholm 

Fonden för investeringar i transport- och energiinfrastruktur, Connecting Europe Facility (CEF) föreslås finnas kvar med förslag om 51,5 miljarder euro avsatta för transport och 29,9 miljarder euro avsatta för energi. Detta skulle innebära en kraftig ökning för energiinvesteringar, men dock från mycket låga nivåer (5.8 miljarder i nuvarande period).  

– Den europeiska branschorganisationen Eurelectric har beräknat att det krävs cirka 29 miljarder Euro årligen i utbyggnad av det europeiska elnätet framöver. En ökning av budgeten är givetvis positiv men i ljuset av ovanstående måste ökningen av CEF ses som ganska modest och inget som radikalt kan förändra det faktum att nätavgifter och anslutningsavgifter fortsatt är centrala för att möjliggöra nödvändig nätutbyggnad, säger Emmy Harlid Westholm.

Läs mer om vårt EU-arbete.