Rätt utformad intäktsdelning kan stärka vindkraftens lokala förankring

Energiföretagen ser positivt på att införa ett system för intäktsdelning till dem som bor nära vindkraft. Ersättning till närboende är en viktig del av arbetet med att skapa förutsättningar för fortsatt utbyggnad av fossilfri elproduktion i Sverige innan 2035.

Samtidigt betonar Energiföretagen att förslaget behöver utformas så att det blir tydligt, förutsägbart och enkelt att administrera, både för vindkraftsbolagen och för de boende som ska ta del av ersättningen.

– Intäktsdelning är ett viktigt steg i rätt riktning. Men om det finns frågetecken kring vilka bostäder som omfattas, hur avstånd ska beräknas eller hur stor ersättningen ska vara, finns en uppenbar risk för tvister, osämja och protester som motverkar hela syftet: att skapa bättre förutsättningar för vindkraften, genom att mer av nyttan får stanna kvar i de kommuner som tar ansvar över elektrifieringen, säger Anna Wolf, ansvarig för vindkraft på Energiföretagen Sverige.

Det är viktigt att förstå att intäktsdelning till närboende inte kan ses som en isolerad åtgärd. För att reformen ska fungera i praktiken krävs att de utlovade pengarna, motsvarande fastighetsskatten, kommer kommunerna tillhanda skyndsamt och blir en långsiktig politisk åtgärd, oavsett färg på regeringen.  Kommunala incitament är avgörande för att fler ska säga ja till nya vindkraftsetableringar. Utan sådana drivkrafter riskerar förslaget om intäktsdelning att få liten effekt – något som också lyfts fram i betänkandet ’Värdet av vinden’. 

En central, statlig administration av ersättningen är att föredra, men Energiföretagen bedömer samtidigt att det är viktigaste är att reformen kommer på plats utan dröjsmål. Under 2025 har över 90 procent av ansökningar om vindkraftsprojekt fått avslag, och samtidigt är mörkertalet stort då många projektörer inte söker tillstånd om de på förhand misstänker att kommunen kommer att avslå ansökan. 

– Det viktigaste är att systemet kommer på plats snabbt. Om frågan dras i långbänk riskerar kommuner att få vänta, särskilt under ett valår. Jag misstänker att få kommunpolitiker kommer att säga ja till ny vindkraft om det finns en risk att deras kommunmedborgare går miste om ersättning, som de annars hade kunnat få om reglerna varit på plats, säger Anna Wolf.

Energiföretagen vill understryka behovet av att takta utbud och efterfrågan av el för att klara av att möta industri- och transportsektorns framtida behov och säkerställa vår tillgång till fossilfri el på sikt. Landbaserad vindkraft är det kraftslag som kan stå för den största delen av tillväxten fram till 2035, men det förutsätter att nya tillstånd kan komma på plats.

Läs hela remissvaret kan läsas här.