Energiföretagens expert om behovet av kompetens när energisystemet byggs ut

I en intervju med SVT Nyheter Halland lyfter Greta Hjortzberg att nästan en tredjedel av dagens kärntekniska personal går i pension inom tio år, samtidigt som nya satsningar kräver tusentals nya medarbetare.

– Vi behöver en långsiktig nationell handlingsplan för kompetensförsörjning som omfattar hela energibranschen. Utan den riskerar vi flaskhalsar som försenar omställningen, säger Greta Hjortzberg ansvarig för kompetensförsörjning på Energiföretagen.

Även Tidningen Näringslivet uppmärksammar frågan och varnar för att kompetensbristen kan bli en akut utmaning att hantera för politiken om kärnkraftsutbyggnaden ska ske optimalt. Energiföretagen betonar att det krävs samarbete mellan bransch, utbildningssektor och politiken för att säkra rätt kompetens i tid.

– Det handlar inte bara om kärnkraft, utan om hela energisystemet. Vi behöver ingenjörer, tekniker och driftpersonal i alla delar av kedjan, säger Greta Hjortzberg, ansvarig för kompetensförsörjning på Energiföretagen.

Greta Hjortzberg betonar i intervjuerna att kompetens behövs inom hela energibranschen där behovet är stort redan nu och dessutom växer. Branschen har en allmän brist på yrkesutbildade; från gymnasietekniker till högskoleingenjörer. Det är en stor utmaning för hela energisystemets utveckling. Vi har redan idag brist på elkraftsingenjörer, distributionselektriker och driftstekniker samt IT-kompetens. Energisystemet är som hörs av namnet ett sammanhängande system där de olika delarna är beroende av varandra. Det gäller också tillgången på kompetens. 

– Frågan om kompetensförsörjning har länge varit prioriterad hos våra medlemsföretag, inte minst då vi har och har haft stora pensionsavgångar. I och med elektrifieringen, och i detta fall då det planeras för ny kärnkraft, så aktualiseras frågan och uppmärksammas mer i den allmänna debatten, vilket vi välkomnar. Det är till exempel en stor samhällskritisk fråga – inte bara för vår bransch – att fler unga lär sig matte och pluggar natur och teknik, liksom att fler väljer yrkesutbildningar. Det innebär att vi behöver skruva i utbildningssystemet så att vi till exempel kan skapa utbildningar för kritiska kompetenser även om det inte behövs så stora volymer. Det är något som är svårt idag. Samtidigt har Sverige ett brett utbildningssystem med goda möjligheter att snabbt utveckla såväl baskompetens som specialistkompetens. Så jag skulle säga att vi har potentialen men vi behöver ha en samlad bild av behov och åtgärder och vi behöver en nationell strategi för energikompetens som stakar ut banan, kommenterar Greta Hjortzberg.

En nationell strategi för energikompetens behövs

Energiföretagen påpekar ofta behovet av en bred politisk överenskommelse för att skapa förutsättningar för ett robust och hållbart energisystem. När förutsättningarna är tydliga har vi också en tydligare bild av vilken kompetens som krävs för de investeringar som ska göras. Då behövs även en strategi och ett program för att säkra och stärka energikompetensen i Sverige. Den behöver i sin tur vara kopplad till en konkret handlingsplan och peka ut eventuella reformbehov och satsningar, så som utbyggnad av de investeringstunga utbildningsmiljöer som vi har stor brist på.