Ålen behöver en bättre plan

Den europeiska ålen är akut hotad. Orsakerna till den kraftiga minskningen av beståndet bedöms kunna vara alltför hårt fiske på alla stadier av ål, vandringshinder, minskande tillgängliga uppväxtarealer, förändrade havsströmmar i Nordostatlanten, sjukdomar och parasiter, samt hög belastning med fettlösliga miljögifter. Vattenkraftverk och dammar utgör vandringshinder för ålen vilket minskar de tillgängliga uppväxtarealerna i sötvatten. Kraftverken innebär också en risk för de ålar som finns uppströms kraftverken när de blir lekmogna och ska vandra tillbaka ut i havet.

Läs mer om ål och vad som hotar den på Artdatabankens webbplats. 

Nästan all ål som dör i vattenkraftverken är importerad 

Ålen är inte beroende av sötvatten för att bli lekmogen. Enligt forskarna vid Östersjöcentrum vid Stockholms universitet finns det tillräckligt med habitat längs kusterna för den lilla mängd ål som finns kvar. Nästan alla ålar som dör i vattenkraftverken är importerade som yngel från England och Frankrike och inplanterade med syftet att de ska fiskas upp, se Östersjöcentrums policy brief om ål från april 2022. Många vattenkraftbolag har krav på sådana kompensationsutsättningar i sina vattendomar.  
–  Om denna typ av ålyngelutsättningar upphör, i enlighet med vetenskapliga rekommendationer, kommer dödligheten att minska drastiskt både till följd av vattenkraft och fiske, säger Johan Bladh, ansvarig för vattenkraftsfrågor på Energiföretagen. 

Ny förvaltningsplan för ål på remiss 

År 2007 antogs Europeiska rådets förordning (EG) nr 1100/2007 om åtgärder för återhämtning av beståndet av europeisk ål. Ålförordningen ställer krav på medlemsstaterna att utarbeta förvaltningsplaner för ål som medför att 40 procent av biomassan av blankål med stor sannolikhet tar sig ut i havet. Sveriges nuvarande ålförvaltningsplan publicerades 2008 och godkändes av EU-kommissionen i oktober 2009. Ålförvaltningsplanen ska nu revideras och ett förslag från Havs- och vattenmyndigheten har nyligen varit ute på remiss. 

Energiföretagen ser positivt på flera av förslagen i remissen, exempelvis att fisket ska fortsätta minska och att ål endast ska få sättas ut i vattenområden där den har möjlighet att vandra ut igen som blankål. Samtidigt lämnas andra betydande påverkansfaktorer därhän, exempelvis predation från skarv och säl.

Energiföretagen har också uppmärksammat många allvarliga fel i de kvantitativa underlagen från SLU som har lagts till grund för såväl beståndsuppskattningar som dödlighet och de föreslagna målen. Dessa underlag bör revideras och kvalitetssäkras innan de används inom förvaltningen, skriver Energiföretagen i remissvaret.

Läs Energiföretagens remissvar på förslag till reviderad förvaltningsplan för ål. 

En skärpning av EU-målet utan konsekvensanalys 

I förslaget till ny förvaltningsplan formuleras ett nationellt mål om att den mänskligt orsakade dödligheten av ål i svenska vatten är (maximalt) 25 procent år 2050, vilket skulle innebära en skärpning i förhållande till det europeiska målet och den nuvarande förvaltningsplanen. 
–  Energiföretagen är beredda att ställa sig bakom en skärpning givet den akuta situationen för ålen, men anser inte att regeringen bör fatta beslut om nya mål utan en konsekvensanalys, säger Johan Bladh. 

Delmål per avrinningsområde motverkar en effektiv ålförvaltning 

I förslaget formuleras även delmål per avrinningsområde. Dessa skulle enligt Energiföretagen motverka en samhällsekonomiskt effektiv ålförvaltning. 
–  Åtgärder ska prioriteras till de avrinningsområden som har en hög naturlig invandring av ålyngel och där det finns goda förutsättningar för dem att växa upp och vandra ut igen. Delmål formulerade per avrinningsområde riskerar att tvinga fram särskilda åtgärder för ål i avrinningsområden där det inte gör någon större nytta, säger Johan Bladh. 

Läs mer om vattenkraft.