Flera välkomna energisatsningar i höstbudgeten

Publicerat av: Viktor Nordqvist ·

Regeringen har idag presenterat sin budgetproposition för 2026. Förslaget till statsbudget för 2026 innehåller ett historiskt stort reformutrymme på ca 80 miljarder kronor. Det finns i budgeten flera förslag som berör energiområdet. Samtidigt missar man viktiga reformer som kan bidra till att både stärka så väl energisystemet som kunder. Regeringen flaggar för att man med denna budget inte når de nationella klimatmålen.

 

— Budgeten innehåller flera välkomna satsningar på bland annat effektiviserade tillståndsprocesser, liksom att de ekonomiska ramarna för att bygga ny kärnkraft nu läggs fast. Det är också mycket positivt att regeringen lyssnat på branschens synpunkter om behovet av att utöka budgetramen för Kraftlyftet. Det innebär att betydligt fler investeringar möjliggörs i bland annat ny biokraftvärme och för batteri- och värmelagring. Utöver att minska kapacitetsbristen lokalt och regionalt innebär det också att elberedskapen kan stärkas, kommenterar Åsa Pettersson, vd Energiföretagen.

Sänkt skatt på el och högkostnadsskydd missar fjärrvärmen

Sverige har en av Europas högsta beskattningar av el. Regeringen föreslår nu en sänkt energiskatt på el på 7,9 öre per kilowattimme (9,875 öre/kWh inklusive moms) till 36 öre per kilowattimme från och med 2026. Detta är en rimlig åtgärd för att både stötta hushållskunder liksom att främja en fortsatt elektrifiering i transportsektorn. Hälften av hushållskunderna i Sverige får dock sin värme från fjärrvärme, ett energislag som precis liksom el drabbats av kostnadshöjningar som pressar såväl företag som kunder.

Regeringen har även presenterat ett Högkostnadsskydd mot dyra elräkningar och för gaskunder från och med hösten 2025 till och med 2026. Högkostnadsskyddet för el ska träda i kraft om det genomsnittliga elpriset under en månad överstiger 1,5 kronor/kWh inom ett elområde. Senast dessa nivåer nåddes var under 2022. Det finns ingen aviserad åtgärd för att stötta fjärrvärmekunderna vid eventuella prisstegringar.

— Det är bra att regeringen visar omsorg om kundernas situation, därför vore det önskvärt om man också kunde kompensera fjärrvärmen. Ett konkret förslag som vi saknar är en temporär sänkning energiskatten för elpannor och värmepumpar i fjärrvärmeverksamhet. Det skulle gynna såväl kunder som energisystemets robusthet och flexibilitet, säger Åsa Pettersson, vd Energiföretagen.

Budgetsatsningar som berör energi

Klimatsatsningar. Klimatklivet får ett fortsatt stöd. Stödet syftar till att understödja industrins omställning och anslaget föreslås att öka med 1,5 miljarder kronor 2026, och samma ökning föreslås för 2027 och 2028. Sammantaget uppgår anslaget med detta till 4,5 miljarder kronor. Energiföretagen har tidigare välkomnat Klimatklivet som ett stöd till industrins omställning.

Regeringen aviserar en förlängning av klimatpremien för lätta ellastbilar som föreslås få ett tillskott på 700 miljoner kronor 2027 och 800 miljoner 2028. Regeringen föreslår också en permanent skattefrihet för förmån av laddel på arbetsplatsen, som annars skulle ha upphört den 1 juli 2026.

Förstärkt Kraftlyft. Kraftlyftet är en tidigare aviserad satsning från regeringen som syftar till att stötta investeringar i kraftsystemet som kan bidra till ökad leveranssäkerhet, till exempel investeringar i lokal kraftvärme och för lagring av el och värme. Regeringen skjuter nu till ytterligare medel, med ytterligare 250 miljoner kronor för 2026, vilket innebär en förstärkning till totalt 450 miljoner kronor. För 2027 och 2028 beräknas anslaget öka med 750 miljoner kronor respektive en miljard kronor.  Kraftlyftet är en åtgärd som tidigare välkomnats av Energiföretagen, förslag till närmare stödutformning är för närvarande ute på remiss.

Kärnkraft. Regeringen föreslår ekonomiska ramar för att kunna förhandla med bolag som ansöker om stöd för investeringar i ny kärnkraft. Två nya anslag föreslås för subvention av förväntade kostnader för lån till nya kärnkraftsreaktorer respektive ersättning för dubbelriktade differenskontrakt för nya kärnkraftsreaktorer. Förslagen innebär ekonomiska befogenheter att ingå avtal och besluta om lån till investeringar i ny kärnkraft och om prissäkringsavtal som ligger inom dessa ramar. Avtal kan tecknas under 2026 och 2027. Ramarna baseras på en förväntad utlåning för byggnation av nya reaktorer om totalt 220 miljarder kronor under tolv år och förväntade framtida årliga utgifter för prissäkring om i genomsnitt 1–3 miljarder kronor per år i 40 år efter det att reaktorerna tagits i drift.

Energieffektivisering. Regeringen föreslår en förlängd och utvecklad satsning på energieffektivisering i småhus där 300 miljoner kronor per år tillförs 2026-2028 och som också omfattar höjd för informations- och kompetenshöjande insatser. Detta är en positiv åtgärd som bidrar till att nå det årliga energisparbetinget till 2030.

Regeringen uttalar också att en översyn av målet för energieffektivisering pågår inom Regeringskansliet i syfte att tydligare främja en samhällsekonomiskt effektiv användning av energi och ett effektivt nyttjande av energisystemet.

Säkerhet och beredskap. Situationen i vår omvärld har lett till ett starkt ökat fokus på försvars och beredskapsfrågor. I budgetpropositionen finns flera satsningar som berör energi och Sveriges beredskapsförmåga. Regeringen föreslår bland annat ett nytt paket för det civila försvaret på totalt cirka 12 miljarder kronor för 2026–2028, liksom en miljard till investeringar i decentraliserad försörjningsberedskap. Inga riktade åtgärder för energiområdet föreslås dock. Energimyndighetens förvaltningsanslag förstärks med 5 miljoner kronor per år för arbete med cybersäkerhet och med 4 miljoner kronor 2027 för utökat arbete med säkerhetsskydd.

Tillståndsprocesser och regelförenkling. Budgetpropositionen innehåller flera satsningar för att förkorta och förenkla tillståndsprocesser, särskilt med fokus på företagande, miljö och EU-relaterad lagstiftning. Framför allt föreslår regeringen att en ny myndighet och ordning skapas för miljöprövning enligt miljöbalken. Denna myndighet skall etableras 2027, och regeringen avsätter för ändamålet 125 miljoner kronor 2027 och 235 miljoner kronor för 2028. Detta är välkomna steg i rätt riktning.

 

Kontakta mig om du vill veta mer

Erik Thornström

Erik Thornström

Ansvarig skatter och styrmedel - resurseffektivitet och energianvändning
Enhet: Energi & Politik
Telefon: 08-677 27 08
E-post: erik.thornstrom@energiforetagen.se