Energiföretagen förklarar: Skattens del av hushållens elkostnad
Publicerat av: Anna Lejestrand ·
När elpriserna stiger eller kostnaden för elnätsavgiften höjs, väcker det inte sällan starka reaktioner från både kunder och politiken. Men hur stor del av elräkningen går faktiskt till att betala för själva elen som används eller elnätet som transporterar elen – och hur mycket går till staten via skatt och avgifter?
Skatten är hög, men priset är lågt
Skatt och moms utgör omkring 40 procent av kundens totala kostnad för el. Från tid till annan blir andelen högre då den varierar med elpriset. Svenska staten får in omkring 25 miljarder kronor på energiskatten varje år.
Sverige är ett av de länder i Europa med högst skatt på el. Om man bortser från skatten har Sverige faktiskt bland Europas lägsta elpriser (se diagram), tillsammans med Island, Norge och Finland.
Varför är skatten så hög?
Energiskatten på el har i första hand ett fiskalt syfte: att generera intäkter till staten. gDet har varit utgångspunkten sedan skatten infördes 1951. Och är också förklaringen till att den successivt höjts inom ramen för bland annat 1990-talets skattereform, den gröna skatteväxlingen och genom årliga indexeringar.
Därutöver har energiskatten på el använts som ett energi- och miljöstyrmedel, bland annat för att uppfylla energisparbetinget i EU:s energieffektivitetsdirektiv. Syftet har alltså, i det fallet, varit ett sätt att minska vår elanvändning – i motsats till det mål vi har nu: att öka elanvändningen för att kunna fasa ut användningen av fossila bränslen. Av just detta skäl sänker flera länder i Europa sin elskatt.
Sverige sänkte energiskatten på el i januari 2026, med 7,9 öre till 36 öre per kilowattimme. Det var den första reella sänkningen sedan skatten infördes på 1950-talet. Regeringen presenterade i mars 2026 också ett remissförslag om att slopa den årliga indexeringen – men det förändrar inte det faktum att Sverige fortfarande tillhör de länder i Europa med högst energiskatt på el.
Så fördelar sig hushållens kostnad för el
Fördelningen i procent mellan elräkningens olika delar är starkt beroende av elpriset, inte minst eftersom elpriset kan variera mycket vilket också påverkas momsens andel. Eftersom det finns fasta delar i olika avtal varierar förhållandet mellan de olika delarna också beroende på din årsförbrukning av el.
- Elhandel: Kostnaden för hur mycket el du använder mätt i kilowattimme/kWh där priset sätts på en marknad. Priset påverkas av vilket avtal du har med vilket elhandelsföretag och var i landet du bor.
- Elnätsavgift: Kostnad för att distribuera elen till dig och betalas till det elnätsföretag som äger och driver elnätet där du bor. Elnätsavgiften FAQ
- Energiskatt (elskatt): Tas ut per förbrukad kilowattimme (kWh). Energiskatten på el betalas via elnätsfakturan. Skatten är reducerad med 9,6 öre per kilowattimme i 46 kommuner i norra Sverige.
- Moms – 25 procent på samtliga delar ovan, inklusive elskatten.
I genomsnitt över tid har fördelningen typiskt varit 40 procent skatter och avgifter, 40 procent elhandelspris och 20 procent elnätskostnad.
Kostnaden för ett svenskt hushåll (5 000-15 000 kWh/år), jämfört med Europa:
Vad tycker Energiföretagen?
- Energiföretagen förespråkar sänkt energiskatt på el, eftersom skatten driver upp elkostnaderna för hushåll och företag. När tillfälliga elstöd diskuterats och införts de senaste åren har Energiföretagen lyft att generella skattesänkningar är mer träffsäkra och gynnar alla, snarare än tillfälliga stöd till vissa och som dessutom varit administrativt tungrodda att hantera.
- Energiföretagen förespråkar även att slopa den årliga indexeringen av energiskatten på el. Detta dämpar långsiktigt utvecklingen med en allt högre energiskatt på el som vi sett de senaste åren.
- Energiföretagen har också föreslagit en tillfällig sänkning av energiskatten för fjärrvärmens elpannor och värmepumpar. Syftet är att dämpa fjärrvärmepriserna som ökat på grund av omvärldsläget och fördubblade biobränslepriser, liksom att frigöra den storskaliga flexibilitetsresurs som redan finns i avkopplingsbara elpannor. Detta skulle öka möjligheterna att dämpa variationerna i elpriset. Kostnaden för en sådan skattesänkning blir cirka 500 miljoner kronor per år, jämfört med statens årliga intäkt på 25 miljarder för energiskatten på el. I våra nordiska grannländer tillämpas minimiskattenivån på 0,6 öre/kWh för fjärrvärmeverksamhet, på samma sätt som den gör i Sverige för tillverkningsindustrin.
Kontakta mig om du vill veta mer
Erik Thornström
Ansvarig skatter och styrmedel - resurseffektivitet och energianvändning
Enhet: Energi & Politik
Telefon:
08-677 27 08
E-post: erik.thornstrom@energiforetagen.se
