Energiföretagen kommenterar regeringens vårbudget

Erik Thornström, ansvarig för skatter och styrmedel hos Energiföretagen Sverige kommenterar regeringens vårändringsbudget:

– Regeringens satsningar på förstärkt elbilspremie och elektriska arbetsfordon är steg i rätt riktning. Men de positiva effekterna för elektrifieringen av transportsektorn motverkas av omfattande sänkta skatter på fossila drivmedel. Det är också beklagligt att regeringen väljer att införa el- och gasprisstöd utan att införa några lättnader för fjärrvärmen som också påverkats kraftigt av fördubblade biobränslepriser de senaste åren. 

Erik Thornström fortsätter:

– En temporärt sänkt energiskatt för el som används i fjärrvärmens elpannor och värmepumpar i fjärrvärmen skulle vara en verkningsfull åtgärd för att dämpa även fjärrvärmeprisutvecklingen som samtidigt skulle frigöra en storskalig flexibilitetsresurs för elsystemet.

Den ekonomiska vårpropositionen präglas av den osäkerhet som kriget i Mellanöstern skapat och vilka effekter det i sin tur kan få på inflation och efterfrågan framöver. I huvudscenariot antas att kriget når någon form av lösning och att energileveranserna via Hormuzsundet kan återupptas. Kriget kan dock både minska det globala utbudet av olja och naturgas mer än vad prognosen utgår från och ge upphov till tydligare effekter avseende efterfrågan, vilka belyses i två alternativa scenarier som båda pekar på väsentligt svagare ekonomisk utveckling.

Regeringen aviserar vidare att återstående medel till civilt försvar, enligt den parlamentariska överenskommelsen om finansiering av försvaret och stöd till Ukraina, bör användas till förstärkt försörjningsberedskap inom områdena energi, hälso- och sjukvård och livsmedel.

– Det är välkommet att det föreslås utökade anslag för stärkt elberedskap för bland annat reservkraft och regional ö-driftsförmåga och att försörjningsberedskapen för energi ska stärkas. Samtidigt skickar regeringen motsägelsefulla signaler genom att minska anslaget för energiberedskapsåtgärder, som dessutom riskerar att senareläggas. Det osäkra omvärldsläget och Hormuz-krisen borde snarare vara en signal om att energiberedskapen skyndsamt behöver förstärkas – till exempel genom att stärka bränsle- och värmeberedskapen, menar Erik Thornström.

Regeringens energirelaterade förslag i vårändringsbudgeten:

Elberedskap

Anslaget för elberedskap föreslås öka 125 miljoner kronor under 2026 för att finansiera ökade kostnader för reservkraft, uppdrag om civilplikt och lokal och regional ö-drift. Ökningen finansieras genom att anslaget 1:10 Energiberedskap minskas med motsvarande belopp.

Energiberedskap

En förstärkning på 60 miljoner kronor av energiberedskapsanslaget görs för att stärka den civila försvarsförmågan för att upprätthålla drivmedelsförsörjningen för transporter och reservkraftverk vid störningar i elsystemet. För att finansiera ökningen av anslaget för Elberedskap minskas samtidigt anslaget med 125 miljoner kronor. Minskningen bedöms innebära att vissa energiberedskapsåtgärder som finansieras genom anslaget kommer att behöva senareläggas.

Statligt majoritetsägande i Videberg Kraft AB för att investera i ny kärnkraft

I vårändringsbudgeten för 2026 begär regeringen ett bemyndigande från riksdagen att under 2026 och 2027 förvärva aktier i Videberg Kraft AB som ger staten en röst- och ägarandel på 60 procent, och besluta om ett inledande kapitaltillskott till bolaget på sammanlagt högst 1,8 miljarder kronor. Bolaget ägs i dag till 80 procent av Vattenfall AB och till 20 procent av Industrikraft i Sverige, som är en sammanslutning av några av de största industriföretagen i Sverige.

Satsning på fossilfria statliga arbetsfordon

Regeringen föreslår en ersättning på 500 miljoner kronor 2026 till statliga myndigheter för att snabba på klimatomställningen i år. Utsläpp från fordon, arbetsmaskiner och fartyg som används i statliga myndigheters verksamhet ökade med 26 procent mellan 2023 och 2024. För att vända den här utvecklingen kan statliga myndigheter öka sin användning av förnybara drivmedel så som HVO100 eller byta till elektriska alternativ.

Satsningen finansieras genom att minska anslagen för Klimatklivet, Klimatpremierna och regeringens driftstöd till bio-CCS där regeringen hänvisar till att det hade varit svårt att få alla medel inom dessa anslag att gå åt.

Förstärkt elbilspremie

Den 18 mars startade en ny elbilspremie riktad till hushåll med lägre inkomster i landsbygd och andra områden med dålig tillgång till kollektivtrafik. För att möjliggöra att fler hushåll kan få tillgång till premien avser regeringen föreslå att förstärka premien med ytterligare 100 miljoner kronor under 2026.

Sänkta drivmedelsskatter

I en extra ändringsbudget föreslås att skatten på bensin och diesel sänks tillfälligt till energiskattedirektivets minimiskattenivå under perioden 1 maj – 30 september 2026. Energiskatten på bensin (miljöklass 1) sänks med 82 öre per liter. Energiskatten på övrig bensin, utom alkylatbensin, sänks med samma belopp. Energiskatten på alkylatbensin sänks med 34 öre per liter. Energiskatten på diesel (miljöklass 1) sänks med 319 kronor per kubikmeter. Energiskatten på diesel i övriga miljöklasser sänks med samma belopp. Nedsättning av energiskatten på diesel som används i arbetsmaskiner, skepp och vissa båtar i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- och vatten bruksverksamhet sänks till 831 kronor per kubikmeter diesel som används under perioden 1 maj – 31 december 2026.

Anslaget för el- och gasprisstöd förstärks

I en extra ändringsbudget föreslås att anslaget för Energistöd ökas med 2,415 miljarder kronor för att finansiera ett nytt tillfälligt el- och gasprisstöd avseende januari och februari 2026.