Energiföretagen Sverige: ”Viktig fastighetstaxering behöver analyseras mer”

Idag har utredningen om översyn av fastighetstaxeringen av el- och värmeproduktionsanläggningar lämnat sitt slutbetänkande (SOU 2016: 31). Energiföretagen Sverige – före detta Svensk Energi och Svensk Fjärrvärme – ser positivt på att utredningen nu föreslår en tätare översyn av taxeringen. Utredningen verkar annars ha haft svårt att ta det helhetsgrepp som är nödvändigt.

Förslaget kan få stora konsekvenser för alla energiföretag. Elproduktion beskattas redan hårt, framför allt vattenkraften, och nu föreslås beskattning även av värmeproduktionen.
Energiföretagen Sverige har deltagit i utredningens referensgrupp med experter från både el- och värmeområdet. Där har de två tidigare föreningarna bidragit med konsekvensanalyser och förslag, som har tillgodosetts till vissa delar.

– Förslaget om förenklad fastighetstaxering, att ha en tätare översyn av taxeringen, är ett steg i rätt riktning för att få tydligare följsamhet till elprisutvecklingen. Hade jag fått önska så skulle utredningen tydligare ha utrett skatteuttagets påverkan på företagens ekonomiska ställning. Det är redan nu svårt för många att upprätthålla lönsamheten så att önskvärda investeringar kan göras, säger Pernilla Winnhed, vd för Energiföretagen Sverige.

Utredningen har inte heller tillräckligt analyserat rimligheten i att energislagen taxeras enligt olika värderingsmodeller. Det innebär att direktivet om en teknik- och konkurrensneutral taxering mellan olika energislag inte kan anses uppfyllt. Energislagen har också olika skattesatser, exempelvis beskattas vattenkraften upp till 14 gånger mer än vissa andra energislag. En översyn av skattesatserna ingick inte i utredningens direktiv.

Förslaget att beskatta värmeproduktion innebär att den tidigare tolkningen av fastighetstaxeringslagen, som funnits sedan mitten av 1980-talet, omtolkas. Konsekvenserna har inte utretts tillräckligt, exempelvis saknas en analys av hur konkurrenskraften och målen om ökad användning av kraftvärme påverkas.

– Det är positivt att undanta så kallade topplastanläggningar för värmeproduktion från beskattning. Men att öka den fiskala beskattningen av kraftvärmeverk innebär försämrade konkurrensförutsättningar för planerbar elproduktion, vilket går på tvärs med de utmaningar för elförsörjningen som Energikommissionen har att hantera, säger Pernilla Winnhed.

En viktig faktor för att fastställa ett taxeringsvärde för elproduktionsanläggningar är kalkylräntan. Förslaget är att den ska ligga fast och oförändrad på 5 procent, vilket den gjort sedan början av 1980-talet. Det är inte hållbart. En vedertagen metod för att fastställa en marknadsmässig kalkylränta som avspeglar faktiska risker är nödvändig. Utredningen borde också djupare ha analyserat effektiviteten i att elcertifikat även i fortsättningen ska ingå i fastighetstaxeringen och därmed fastighetsbeskattas. Att med ena handen ge elcertifikat och med den andra ta tillbaka en del av stödet genom fastighetsskatt är inte effektivt.

Mer information
Inge Pierre, Energiföretagen Sverige, skatteexpert i utredningen, tel: 08-677 28 05
Erik Thornström, Energiföretagen Sverige, skatteexpert i utredningen, tel: 08-677 27 08