Rekordlåga elpriser sammanfattar elåret 2020

Publicerat av: Eva Rydegran ·

PRESSMEDDELANDE 20-12-31. Det genomsnittliga systempriset på elbörsen Nord Pool Spot blev 11 öre/kWh år 2020, en minskning med 30 öre jämfört med 2019, motsvarande 73 procent. För första gången upplevde vi även ett negativt systempris under året. Vi fick ett starkt vattenår och ännu ett vindkraftsrekord.

Det genomsnittliga systempriset på elbörsen Nord Pool Spot blev 11 öre/kWh år 2020, en minskning med 30 öre jämfört med 2019, motsvarande 73 procent. För första gången upplevde vi även ett negativt systempris under året. Vi fick ett starkt vattenår och ännu ett vindkraftsrekord.  

Som årsgenomsnitt var systempriset – referenspriset på den nordiska elmarknaden – det lägsta sedan år 2000. Året gav också rekordlåga noteringar för såväl timpris som vecko- respektive månadsgenomsnitt. 

– Det är en följd av flera faktorer som förstärker varandra, men där den goda vattentillgången är av störst betydelse. Andra faktorer som påverkat är ökad vindkraftsproduktion och låg efterfrågan på el. Det senare dels beroende på avsaknad av vintertemperaturer, dels på Coronapandemin säger Magnus Thorstensson, marknadsanalytiker hos Energiföretagen Sverige.  

Minuspriser och högst pris i södra Sverige 
Systemprisets månadsgenomsnitt har varierat mellan 2 öre/kWh i juli till 25 öre/kWh i januari. Det högsta timpriset under året var 52 öre/kWh och inträffade den 15 december klockan 17–18, medan det lägsta timpriset var knappt -10 öre/kWh den 2 november klockan 03–04. 

De genomsnittliga priserna i de fyra svenska elområdena – Luleå, Sundsvall, Stockholm och Malmö – varierade mellan 15 och 27 öre/kWh. Priset var detsamma i alla svenska elområden under mindre än hälften av årets timmar. I genomsnitt var elpriset i Malmö 4,7 öre högre per kWh än i Stockholm och 11,8 öre högre per kWh än i Sundsvall och Luleå. Störst var prisskillnaden mellan Malmö och Luleå i november: 28,7 öre/kWh.  

– Under vattenrika år uppstår stora prisskillnader inom Sverige då stamnätet inte kan föra över all el söderut och därmed blir priserna mycket låga i de norra elområdena. I år har prisskillnaderna förstärkts då överföringskapaciteten begränsats av Svenska kraftnät, säger Magnus Thorstensson.

Tyska elpriser tre gånger högre än i Norden 
Den höga vattenkraftproduktionen medförde att prisnivån i Norden var klart lägre än i Tyskland, där det genomsnittliga priset blev 30 öre/kWh. 

Beroende på den höga andelen sol- och vindkraft i Tyskland är prisvariationerna där betydligt större. Preliminärt var det högsta timpriset 210 öre/kWh och det lägsta -88 öre/kWh. 

Under året var priset i Tyskland negativt under drygt 300 timmar. I Norden har nu negativa priser uppstått i alla elområden utom de nordligaste i Norge. Medan systempriset var negativt under tre timmar i Norden, var det i Sverige negativt i nio timmar. Flest negativa timmar fanns i västra Danmark: 190 timmar.  

Våtår och kraftigt ökad vindkraft 
Tittar vi på elproduktionen framgår att 2020 var ett våtår. 71,9 TWh från vattenkraften (terawattimmar = miljarder kilowattimmar, kWh) motsvarande 44 procent av elmixen 2020. Detta kan jämföras med genomsnittet på 65 TWh (förra året gav vattenkraften 64,6 TWh). Tillrinningarna har varit höga både i årets början och slut och innehållet i de svenska årsmagasinen är i slutet av 2020 (vecka 52) 80,2 procent vilket är 15 procentenheter över genomsnittet. De nordiska magasinen, som i hög grad påverkar priserna på elbörsen, är extremt välfyllda – hela 83,6 procent vilket är 17 procentenheter över normalvärdet. 

De låga elpriserna till följd av mycket vind och vatten tvingade kärnkraften till både tidigarelagda och förlängda revisioner och producerade därför långt under sin potential. Med sju reaktorer i drift efter att Ringhals 2 stängt i början av året producerades 47,7 TWh, en minskning med 26 procent jämfört med de 64,3 TWh som producerades år 2019. Detta är den lägsta produktionen sedan 1983, under kärnkraftens uppbyggnad. 

Vindkraften slog sitt svenska rekord med 27,9 TWh, vilket är en ökning med 40 procent jämfört med 2019 års vindkraftsproduktion på 19,9 TWh. 

Övrig värmekraft, främst kraftvärme i fjärrvärmenäten och industrin gav 12,6 TWh, en nedgång med 19 procent från 2019 då 15.7 TWh producerades. År 2020 har präglats av varma temperaturer vilket påverkar kraftvärmen under årets kyligare månader. 

 Dataunderlag saknas för solkraften 2020 men produktionen uppskattas till drygt 1 TWh.

Preliminär elbalans 2020 jämfört med 2019 och tio år sedan 
Tabellen nedan visar 2020 års värden jämfört med föregående år och för tio år sedan. Bland annat framgår de höga värdena för vattenkraft och vindkraft år 2020. Totalt producerades 160,1 TWh 2020 jämfört med 164,5 TWh 2019.  Trots att Sverige exporterat lite mer el än föregående år har vi även importerat mer under det gångna året. Det gör att nettoexporten från Sverige uppgick till 24,9 TWh, det vill säga inte riktigt rekordhöga 26,1 TWh som nåddes 2019. 

[TWh] 

2010 

2019 

2020 

Diff 19–20 

Vattenkraft 

66,2 

64,6 

71,9 

11% 

Kärnkraft 

55,1 

64,3 

47,7 

-26% 

Vindkraft 

3,5 

19,9 

27,9 

40% 

Kraftvärme 

20,5 

15,7 

12,6 

-19% 

Sol* 

 

0,7 

1,0 

43% 

Total produktion 

145,3 

165,2 

161,1 

-2% 

 

 

 

 

 

Import 

1,7 

9,1 

12,1 

34% 

Export 

8,9 

35,2 

37,0 

5% 

Netto 

-7,2 

-26,1 

-24,9 

-5% 

*Uppskattat värde 

 

Kontakta mig om du vill veta mer

Nicole Burstein

Nicole Burstein

Ansvarig statistik
Enhet: Energisystem
Telefon: 08-677 26 34
E-post: nicole.burstein@energiforetagen.se

Magnus Thorstensson

Magnus Thorstensson

Ansvarig råkraftmarknad
Enhet: Energisystem
Telefon: 08-677 28 06
E-post: magnus.thorstensson@energiforetagen.se