Elåret 2021. Från rekordlågt till rekordhögt elpris

Publicerat av: Eva Rydegran ·

PRESSMEDDELANDE 21-12-31. Det genomsnittliga systempriset på elbörsen Nord Pool Spot blev 63 öre/kWh år 2021, en ökning med 52 öre jämfört med 2020, motsvarande 554 procent. Storleksordningen för kraftslagen är densamma som tidigare år, där vattenkraften står för 43 procent av den totala elproduktionen, kärnkraft 30 procent, vindkraft 17 procent och kraftvärme 9 procent. Solkraften står än så länge bara för en procent men växer kraftigt.

Kraftvärmeverket Lejonpannan i Linköping.

Som årsgenomsnitt var systempriset – det vill säga referenspriset på den nordiska elmarknaden – det högsta någonsin. Året gav också rekordhöga noteringar för såväl tim-, dygns-, vecko- som månadsgenomsnitt. [1]

 – Bakgrunden är framför allt höga priser på naturgas vilket lett till höga elpriser i hela Europa. Till detta kommer höga priser på kol och utsläppsrätter, periodvis låg vindkraftsproduktion och en ökad efterfrågan på el med återhämtning efter Coronapandemin. Ett stort underskott i den hydrologiska balansen har också minskat den nordiska motståndskraften mot de europeiska priserna säger Magnus Thorstensson, elmarknadsanalytiker hos Energiföretagen Sverige.

Stora prisskillnader inom Sverige

Systemprisets månadsgenomsnitt har varierat mellan 35 öre/kWh i mars till 151 öre/kWh i december. Det högsta timpriset under året var 433 öre/kWh och inträffade den 21 december klockan 9–10, medan det lägsta timpriset var knappt minus 0,08 öre/kWh den 3 oktober klockan 04–05.

De genomsnittliga priserna i de fyra svenska elområdena – Luleå, Sundsvall, Stockholm och Malmö – varierade mellan 43 och 82 öre/kWh. Priset var detsamma i alla svenska elområden under 33 procent av årets timmar. I genomsnitt var elpriset i Malmö 15 öre/kWh högre än i Stockholm och 39 öre/kWh högre än i Sundsvall och Luleå.

I Stockholm och Malmö noterades det högsta timpriset till 646 öre/kWh den 6 december klockan 16–17. I Luleå och Sundsvall uppgick årets högsta timpris till 371 öre/kWh den 29 november klockan 16–17.

– Begränsningar i stamnätet innebär att produktion från vatten- och vindkraft i de norra delarna av Sverige inte kan föras ner till söder. Detta förstärks av minskad planerbar elproduktion i söder. På så sätt blir också priserna i de södra delarna av landet än mer kopplat till de europeiska elpriserna, säger Magnus Thorstensson.

Tyska elpriser 60 procent högre än i Norden

Trots mindre tillgång till vattenkraftproduktion var prisnivån i Norden ändå klart lägre än i Tyskland, där det genomsnittliga priset blev 99 öre/kWh.

Den höga andelen sol- och vindkraft i Tyskland gör att prisvariationerna där är betydligt större. Det högsta timpriset under året var 630 öre/kWh och det lägsta minus 70 öre/kWh.

Lägre vindkraftsproduktion medförde även att antalet negativa priser mer än halverades jämfört med förra året. I Tyskland var priset negativt under drygt 130 timmar. I Norden var systempriset negativt under fyra timmar medan negativa priser noterades i Sverige under tolv timmar.

Våtår och ökad kraftvärmeproduktion

Trots låga magasinsnivåer under sommaren bidrog höstfloden till hög produktion i vattenkraften, 71,2 TWh, (terawattimmar = miljarder kilowattimmar, kWh) vilket är lika mycket som förra året och kan jämföras med 65 TWh vid ett normalår.

Innehållet i de svenska vattenmagasinen är i slutet av år 2021 63 procent vilket är 2 procentenheter under normalvärdet. De nordiska magasinen, som i hög grad påverkar priserna på elbörsen, har dock fortfarande en relativt låg fyllnadsgrad, endast 58 procent, vilket är 9 procentenheter under normalvärdet.

Trots stängningen av Ringhals 1 vid årsskiftet 2020/2021 har elproduktionen i kärnkraften ökat med 7 procent till 50,5 TWh jämfört med 47,3 TWh under 2020.

Vindkraftsproduktionen minskade något och levererade 27,5 TWh att jämföra med 27,6 TWh år 2020.

Övrig värmekraft, främst kraftvärme i industrin, ökade rejält till 14,9 TWh vilket är en ökning med 17 procent från 2020 då 12,7 TWh producerades. De höga elpriserna under hösten har varit en bidragande faktor till ökad elproduktion.

Solkraften uppskattas år 2021 till 1,5 TWh, en ökning med 38 procent jämfört med år 2020 då den gav 1,1 TWh.

Förändring i installerad effekt

När man tittar på produktionssiffrorna är det även intressant att jämföra med den installerade effekten, det vill säga om fler produktionsanläggningar tillkommit eller försvunnit:

– Förutom fortsatt ökad installation av solceller så uppskattas utbyggnaden av vindkraften ha ökat den installerade effekten av vindkraft med 20 procent under året. Detta medan stängningen av Ringhals 1 den 31 december 2020 innebar att den installerade effekten i kärnkraften minskade med 900 MW, säger Magnus Thorstensson.

Elproduktion 2021.png

Preliminär elbalans 2021 jämfört med 2020 och tio år sedan

Tabellen nedan visar 2021 års värden jämfört med föregående år och för tio år sedan. Preliminärt producerades totalt 165,6 TWh 2021 jämfört med 158,8 TWh 2020. Nettoexporten från Sverige blev 25,3 TWh.

TWh

2011

2020

2021

diff 20-21

Vattenkraft

66,2

71,2

71,2

0%

Vindkraft

3,5

27,6

27,5

0%

Kärnkraft

55,6

47,3

50,5

7%

Övr kraftvärme

19,8

12,7

14,9

17%

Sol*

0,0

1,1

1,5*

38%

Produktion totalt

145,1

158,8

165,6

4%

Import till Sverige

17,6

11,8

8,0

-32%

Export från Sverige

15,6

36,8

33,3

-9%

nettoexport

-2,1

25,0

25,3

1%

*uppskattat värde

[1] Det högsta noterade elpriset i Sverige och Norden uppgår till 14 577 öre/kWh och inträffade den 17 december 2009 mellan kl. 17-18.

 

Kontakta mig om du vill veta mer

Magnus Thorstensson

Magnus Thorstensson

Ansvarig råkraftmarknad
Enhet: Energisystem
Telefon: 08-677 28 06
E-post: magnus.thorstensson@energiforetagen.se

David Wästljung

David Wästljung

Ansvarig statistik (vikarie)
Enhet: Energisystem
Telefon: 08-677 26 62
E-post: david.wastljung@energiforetagen.se