Elåret 2025: rekordbilligt i norr och dyrare i söder

År 2025 präglades av tekniska förändringar i elmarknaden med automatiserad handel med reserver och finare tidsuppdelning, men även av såväl höga som låga marknadspriser. Det genomsnittliga systempriset steg något från 41 till 44 öre/kWh. I Sverige sjönk priserna i norra Sverige med drygt 30 procent medan utvecklingen var den motsatta i södra Sverige. För SE3 uppgick ökningen till 25 procent medan ökningen var 18 procent i SE4.

God tillgång till vatten- och vindkraft i kombination med begränsad överföringskapacitet låste in kraft i norra Sverige med följden av spill i såväl vind- som vattenkraften. Detta bidrog också till att andelen timmar med negativa priser under det första halvåret uppgick till 10 procent av tiden i SE1 och SE2 och under drygt 70 procent av tiden var priserna i dessa områden lägre än 10 öre/kWh.

— Begränsad överföringskapacitet från norr till söder medför att kraft låses in i norra Sverige vilket gav rekordlåga priser under juni. Även om andelen negativa priser har minskat något i år så har priserna i SE1 och SE2 under drygt 70 procent av tiden varit lägre än 10 öre/kWh. De låga priserna är en utmaning ur ett investeringsperspektiv, säger Magnus Thorstensson, elmarknadsanalytiker på Energiföretagen Sverige.

Under år med god tillgång till vattenkraft blir prisskillnaderna inom landet vanligen stora då priserna i de norra elområdena blir mycket låga. I år har priserna i södra Sverige dessutom tidvis varit höga. I början av året steg priserna mycket i samband med perioder med låga temperaturer och lite vind i Danmark och på kontinenten.

Flödesbaserad kapacitetsberäkning

– Nu har det fortfarande gått relativt kort tid sedan införandet av den flödesbaserade kapacitetsberäkningen i början av november 2024, men sedan dess kan vi se att prisvariationerna har ökat betydligt. Sen går det att tolka siffrorna som att södra Sverige i större utsträckning kopplar med priset på kontinenten, säger Magnus Thorstensson.

Under året skedde en smärtfri övergång av elmarknadens tidsupplösning från 60 till 15 minuter. Förändringar i marknaden för den så kallade manuella frekvensåterställningsreserven (mFRR) medförde dock större konvulsioner med kraftiga prissvängningar som inneburit obalanspriser mellan -10 000 och 3 599 €/MW. Införandet av flödesbaserad kapacitetsberäkning har medfört att tillgången till överföringskapacitet i intradag- och reglerkraftmarknaden begränsats. Detta har i kombination med den automatiserade mFRR-marknaden resulterat i mycket höga obalanspriser och stora prisvariationer.

Något högre genomsnittligt elpris

Trots relativt god tillgång till vatten under första halvåret var det genomsnittliga systempriset något högre 2025 än föregående år. Som årsgenomsnitt uppgick systempriset, det vill säga referenspriset på den nordiska elmarknaden, till 44 öre/kWh.  

Detta är en ökning med 3 öre, eller 7 procent, jämfört med 41 öre/kWh år 2024. Systemprisets månadsgenomsnitt har varierat mellan 21 öre/kWh i juni och 68 öre/kWh i februari. Timpriserna för systempriset har varierat mellan -11 öre/kWh och 275 öre/kWh.

Mer sällan samma pris inom Sverige

De genomsnittliga årspriserna i de fyra svenska elområdena – Luleå (elområde 1), Sundsvall (elområde 2), Stockholm (elområde 3) och Malmö (elområde 4) – varierade mellan 18 och 67 öre/kWh. I genomsnitt var elpriset i Malmö 16 öre/kWh högre än i Stockholm och 49 öre/kWh högre än i Sundsvall och Luleå. Priset i Luleå var i genomsnitt 0,2 öre/kWh högre än i Sundsvall.

Det högsta timpriset för året uppgick till 490 öre/kWh i Malmö den 20 januari klockan 08:00–09:00 och det lägsta timpriset uppgick till -82 öre/kWh i Luleå den 2 oktober klockan 19:00 –20:00. Det högsta kvartspriset uppgick till 572 öre/kWh och inträffade i Malmö den 14 oktober klockan 18:45-19:00, medan det lägsta uppgick till -104 öre/kWh och inträffade den 2 oktober klockan 18:45-19:00.

– Införandet av den flödesbaserade kapacitetsberäkningsmetoden och övergången till femton minuters tidsupplösning på marknaden innebär att priset numera alltmer sällan är detsamma i alla svenska elområden. Under 2024 var priset detsamma i hela Sverige under 47 procent av tiden, medan siffran preliminärt uppgår till 2 procent för 2025, säger Magnus Thorstensson.

Tyska elpriser mer än dubbelt så höga som i Norden

Trots låga gaspriser bidrog bättre tillgång till vattenkraftproduktion att prisnivån i Norden var klart lägre än i Tyskland, där det genomsnittliga priset blev 98 öre/kWh (jämfört med 44 öre/kWh i Norden).

Den höga andelen sol- och vindkraft i Tyskland gör att prisvariationerna där är betydligt större. Det högsta timpriset under året var 643 öre/kWh och det lägsta -276 öre/kWh.

Negativa priser vanligare

Med mer vindkraft och solkraft i kraftsystemet ökar risken för negativa elpriser. I Tyskland var priset negativt under 573 timmar, vilket är 25 procent fler än året före. I början av året var antalet timmar med negativa priser även högt i Norden, men när året summeras uppgick antalet timmar då systempriset var negativt till 101 timmar som är en halvering jämfört med 2024. Även i de svenska elområdena sjönk antalet timmar med negativa priser. I Luleå var priset negativt i 519 timmar, i Sundsvall 679 timmar, i Stockholm 345 timmar och i Malmö 374, vilket är mellan 6 och 47 procent färre än förra året.

Rekordlåg import

Den totala elproduktionen under året uppgick till 168,1 TWh och nettoexporten 33,4 TWh. (Terawattimmar = miljarder kilowattimmar, kWh.) Båda siffrorna är höga likt föregående år. Importen som de senaste åren minskat och var rekordlåg förra året, fortsatte att minska till 5,2 TWh.

Den totala elanvändningen fortsätter att sjunka, nu med 1 procent till 134,7 TWh. Vilket även den temperaturkorrigerade användningen gjorde till 140 TWh.

Ökad produktion från vatten och sol

Med höga nivåer i vattenmagasinen ökade vattenkraftsproduktionen med 7 procent från förra året till 68.8 TWh, som är runt medel det senaste decenniet.

– Kärnkraftsproduktionen sjönk till 44,6 TWh efter att Oskarshamn stått still en stor del av året. Även värmekraften, främst från industri samt kraftvärmeverk som även producerar fjärrvärme, producerade liksom förra året mindre än vanligt11,5 TWh. Trenden att elproduktion från värmekraft minskar är ett resultat av fortsatt höga bränslepriser och låga elpriser på grund av god tillgång på vatten- och vindkraft samt milt väder, säger Magnus Thorstensson

Vindkraften som förra året sprängde 40 TWh-vallen minskade under året med fyra procent. Under en lång tid har vindkraftsproduktionen ökat tack vare konstant utbyggnad men vissa år står det trots kraftig utbyggnad ändå still, till exempel åren 2018 och 2021. Vindkraftsproduktionen 2024 var dock väldigt hög. Också solkraften som har haft en stadig utbyggnadstakt uppskattas ha ökat. Dock inte lika mycket som tidigare. Under 2025 uppskattas en ökning med 8 procent till 4,5 TWh, vilket kan jämföras med en ökning på 33 procent föregående år.

Fotnot: Samtliga elproduktionssiffror är preliminära och kan komma att ge ett något annorlunda utfall när den officiella statistiken publiceras i februari. Solelen inkluderar egenförbrukning och mikroproduktion genom schablonberäkning och uppskattningen baseras på SCBs officiella statistik.

Elåret 2025 i TWh

Källa: Svenska Kraftnät, Energiföretagen, SCB.