Kol, olja och naturgas
Under större delen av 1900-talet var kol och olja viktiga bränslen i den svenska elproduktionen och utsläppen av klimatgaser var stora. Numera är den svenska elproduktionen till 99 procent fri från utsläpp av klimatgaser. Idag är den stora utmaningen att fasa ut fossila bränslen i industriprocesser och i transporter.
Senaste statistiken över hur svensk el produceras
Hur fungerar ett kolkraftverk?
Kol, olja och naturgas är fossila bränslen som släpper ut klimatgaser när de förbränns. Naturgas orsakar betydligt mindre utsläpp av klimatgaser jämfört med kol och olja. Att ersätta kol med naturgas kan vara ett viktigt steg i klimatarbetet, men det räcker inte.
I Sverige har naturgas använts som bränsle i ett par kraftverk. Det finns ett fåtal äldre kraftverk i Sverige som använder olja som bränsle, men de används bara några få timmar per år, exempelvis när elen från den normala produktionen inte räcker till - så kallade reservkraft eller strategisk reserv. Kol används till liten del i några få kraftvärmeverk, men är på väg att ersättas med biobränslen.
När man eldar bränslen för att göra el blir det en energi över i form av värme. Värmen kan användas till fjärrvärme, vilket sker i kraftvärmeverk. Men i kraftverk utan koppling till fjärrvärmen kyls det cirkulerande vattnet i ångprocessen med kylvatten, som i Sverige tas från havet. Dessa kraftverk kallas kondenskraftverk. Kärnkraftverk är exempel på kondenskraftverk.
Fossila bränslen i världen
El- och värmeproduktion är den största källan till utsläpp av klimatgaser i världen och en tredjedel av produktionen sker genom förbränning av kol. I Sverige är elsystemet till 99% fossilfritt tack vare vattenkraft, kärnkraft och vindkraft och värmeproduktionen mycket utsläppssnål. Istället är utmaningen att fasa ut användningen av fossila bränslen i industriprocesser och transporter, vilket kan göras med hjälp av elektrifiering.
Asien med Kina i spetsen är världens största användare av fossila bränslen. Europa minskar sin användning, men många länder är fortfarande beroende av kol och naturgas för sin el- och värmeproduktion. Tysklands elproduktion sker fortfarande till 40% med hjälp av kol och gas.
Nya system och ny teknik kan ge lösningar
EU införde år 2005 ett system med utsläppsrätter som innebär att den som släpper ut klimatgaser, till exempel från elproduktion, får betala. Systemet med utsläppsrätter är ett effektivt verktyg och förhoppningsvis kommer fler länder att införa liknande system. I Sverige har vi också en skatt på elproduktion med fossila bränslen, en koldioxidskatt.
Tekniken för att rena rökgaserna från fossila bränslen har utvecklats och nuförtiden kan det mesta av de farliga ämnena och partiklarna tas om hand, men utsläppen av koldioxid är fortsatt mycket stora. Därför satsas det runt om i världen på att utveckla teknik som ska kunna fånga in och lagra koldioxid från förbränning av fossila bränslen, så kallad CCS (Carbon Capture and Storage).
Det finns olika versioner av infångning och lagring och i Sverige arbetar Stockholm Exergi med ett projekt för att fånga in koldioxid från värmeproduktion: Stockholm Exergi bygger en av världens största anläggningar för att ta bort koldioxid från atmosfären