Fyra vägval för fjärrvärmen 2026
Publicerat av: Petra Andersson ·
Fjärrvärmen befinner sig i ett skede där flera strategiska beslut kommer att forma branschens konkurrenskraft under lång tid framåt. Inför Fjärrvärmedagarna i april bad vi fyra av talarna dela sina perspektiv på några av de mest avgörande vägvalen just nu – från ny teknik och prismodeller till restvärme och bränsleförsörjning.
SMR – möjligheter och risker
När man som energibolag står inför vägvalet mellan SMR och andra lösningar väcks många frågor. Vilken är, utifrån er resa, den viktigaste lärdomen kring SMR att ta med sig?
Janne Liuko, Helen Kärnkraft Ab, lyfter både potentialen och riskerna:
– SMR kan ge fjärrvärmen ett rejält lyft i ekologisk hållbarhet och försörjningsberedskap – men de första projekten riskerar samma fallgropar som de senaste stora kärnkraftsbyggena. Därför gäller det att designa projektet för att tåla riskerna. Hur vi konkret arbetar med detta delar jag vidare i Solna i april.
Från vänster Janne Liuko, Helen Kärnkraft Ab, Christian Holtz, Merlin & Metis, Julia Renström, Profu och Linda Leiderud från Sundsvalls Energi.
Prismodeller i förändring
Är dagens prismodeller ett konkurrensverktyg eller en risk för fjärrvärmen när elmarknaden förändras snabbt?
Christian Holtz, Merlin & Metis, menar att utveckling är nödvändig:
– Stabila och relativt enkla prismodeller har tjänat fjärrvärmen väl. Men med ökad elprisvolatilitet, hårdare konkurrens från värmepumpar och förändringar i bränslemixen behöver modellerna ses över.
Hur vi kan utveckla prismodeller som stärker konkurrenskraften utan att skapa nya risker är en fråga jag ser fram emot att diskutera vidare på Fjärrvärmedagarna i april.
Restvärme – en framtida potential
Medan restvärme i dag står för cirka 8 procent av fjärrvärmens energitillförsel visar er kartläggning på en betydande framtida potential. Vilka nyckelfaktorer blir avgörande för att skala upp restvärmeutnyttjandet nu och inför 2035?
Julia Renström, Profu, pekar på flera avgörande faktorer:
– Avgörande är ett övergripande systemtänk i samhällsplaneringen, där nya verksamheter och anläggningar lokaliseras utifrån energisystemets och samhällets samlade nytta. Det krävs också att aktörer i potentiella restvärmesamarbeten ges möjlighet att ta rimliga risker och att samverkan och transparens fungerar i praktiken.
Restvärmepotentialen är betydande, men att realisera den i större skala kräver både teknisk anpassning och strategiska vägval.
Hur minskar vi riskerna kopplade till bränsletillgång?
Vilka beslut skulle du råda andra fjärrvärmebolag att ta redan nu för att minska risken kopplad till framtida bränsletillgång och priser?
Linda Leiderud, Sundsvall Energi, betonar vikten av flexibilitet:
– Jag tror att fjärrvärmebolag redan nu behöver fatta beslut om att minska sitt ensidiga beroende av enskilda bränslen. Framtidens robusta fjärrvärme bygger på flexibilitet – fler energikällor, mer restvärme och smartare system. De bolag som börjar ställa om nu kommer inte bara minska sin risk, utan också stå starkare när nästa bränslekris kommer.
Vägvalen är många – men riktningen formas i samtal mellan teknik, marknad och politik.
På Fjärrvärmedagarna i april samlas branschen för att fortsätta diskutera lösningarna.