Elproduktion

Publicerat av: Kalle Lindholm ·

Den el som produceras i Sverige är till drygt 98 procent fossilfri vilket innebär mycket låga klimatutsläpp. De olika kraftslagen samspelar med varandra på så vis att de som är oberoende av vädret, det vill säga vattenkraft, kärnkraft och biokraft balanserar de väderberoende kraftslagen som sol och vind.

Läs senaste statistiken över hur svensk el produceras här (inklusive preliminär statistik för år 2022).

Letar du istället efter information om läget i kraftsystemet just nu? Besök Svenska kraftnäts kontrollrum.

I Sverige produceras totalt sett under ett år normalt mellan 150 och 165 TWh el (Terawattimmar = miljarder kilowattimmar) och vår elanvändning ligger normalt på mellan 135 och 145 TWh per år. Vi nettoexporterar el ett normalår. Det kan skilja sig från år till år hur mycket respektive kraftslag producerar. 2019 var till exempel ett rekordår för kärnkraften som producerade över 64 TWh, för att året efter producera 47 TWh. Det omvända gällde vattenkraften som 2019 producerade drygt 64 TWh, men året efter (2020) över 71 TWh.

Ungefär 30 procent av elproduktionen kommer från kärnkraft (ett normalår efter år 2020). Kärnkraftsel har mycket låga klimatutsläpp. 35–45 procent kommer från vattenkraft (varierar med våtår/torrår) och 18–20 procent från vindkraft (dock växande andel vindkraft). Resterande el kommer från biobränsleeldade kraftvärmeverk och i växande omfattning solceller. De olika kraftslagen har olika egenskaper som kompletterar varandra i vårt elsystem. Vattenfall har bra information om de olika kraftslagens klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Samtliga kraftslag som finns i Sverige har mycket låga klimatutsläpp.

Fossila bränslen finns främst i några få kraftvärmeanläggningar men det finns även fossileldade anläggningar (kol, olja, naturgas) som en del av Sveriges effektreserv som affärsverket Svenska kraftnät ansvarar för. Totalt utgör den fossila delen av vår elproduktion bara ett par procent.

I varje ögonblick måste det vara balans mellan den el som produceras och den el som används i elsystemet. Rubbas denna balans riskerar Sverige stora störningar i elnätet med allvarliga konsekvenser som följd. Svenska kraftnät övervakar dygnet runt att det alltid produceras lika mycket el som det används.

Vattenkraft – en förnybar kraftkälla med stor reglerförmåga

Vattenkraften är förnybar och har ytterst låga utsläpp av klimatgaser. Den svarar för 35 till 45 procent av Sveriges totala elproduktion. Vattenkraften är planerbar och kan parera för svängningar i såväl annan kraftproduktion, som varierad elanvändning. Denna förmåga att anpassa produktionen är mycket värdefull för elsystemet. Vi säger att vattenkraften är reglerbar.

Vattenkraften använder vatten för att producera el. Vatten från regn och snö kan lagras i magasin och produktionen kan ske när efterfrågan på el är störst. Under vintern, när elanvändningen är hög, används vattnet och magasinen töms. När snön smälter på våren fylls magasinen igen. Dessutom fyller regn och snö magasinen kontinuerligt under året. Allt vatten kan dock inte lagras och därför produceras el i vattenkraften också under hela året.

Hur mycket el som vattenkraften kan producera beror på nederbörden. År med lite nederbörd, så kallade torrår, kan produktionen bli nedåt 50 TWh, medan våtår kan ge upp emot 80 TWh.

Kärnkraft – en stor del i vår elförsörjning

Kärnkraften har funnits sedan 1970-talet. I ett kärnkraftverk kan el produceras med mycket låga klimatutsläpp med uran som bränsle i reaktorerna. Det finns från år 2021 sex reaktorer i drift på tre platser i Sverige; Forsmark i Uppland (3), Oskarshamn i Småland (1) och Ringhals i Halland (2). Det använda bränslet tas om hand och mellanlagras i Oskarshamn. Ett slutförvar av detta bränsle och annat så kallat högaktivt avfall planeras att byggas nära Forsmark.

Kärnkraftverken är optimerade för att producera vid full effekt under större delen av året med undantag för produktionsuppehåll under sommaren för underhållsarbete och bränslebyte.

Sedan några år tillbaka har större ombyggnationer och moderniseringar skett vilket krävt längre produktionsstopp. Ombyggnaderna ska bland annat ge mer tillgänglig elproduktion. Kärnkraften producerar ett normalår ungefär 50 TWh el, motsvarande omkring 30 procent av elproduktionen. I slutet av år 2019 stängdes Ringhals 2 och i slutet av 2020 Ringhals 1, vilket har minskat normalårsproduktionen.

Kraftvärme – kraft som följer ett värmebehov

I kraftvärmeverk produceras både el och värme, vilket är det effektivaste sättet att utnyttja energin i bränslet. Samtidigt producerar kraftvärmeverket el endast när värmen efterfrågas eftersom produktionen av el och värme sker samtidigt i samma process. Värmebehovet kan vara fjärrvärme under den kalla tiden på året, eller ett ångbehov inom industrin till exempel för torkning av papper. Kraftvärmeverken finns ofta i eller nära städer.

Kraftvärmen producerar normalt mellan 13 och 18 TWh el per år. Läs mer om kraftvärme här.

Vindkraft – växande förnybar kraft

Vindkraften är en förnybar kraftkälla med vinden som "bränsle". Vindkraftverk finns över hela landet och elproduktionen från vindkraft har ökat rejält de 15 senaste åren (undantaget år 2016) och producerade preliminärt 33 TWh år 2022 (omkring 20 procent av hela elproduktionen).

Vinden är varierande i styrka och vindkraften producerar el när det blåser. Vindkraften behöver därför backas upp av ett annat, planerbart, produktionsslag, till exempel vattenkraft eller biokraft, som kan komplettera produktionen för att möta efterfrågan. Lagring av el eller andra flexibla lösningar som styr elanvändningen kan också hjälpa till att matcha utbud mot efterfrågan på el.

Elnätets frekvens signalerar obalans – effekt och energi behövs

Elproduktionen måste alltid och i varje ögonblick vara lika stor som elanvändningen. Annars finns risk för elavbrott. En del av vår elanvändning kan vid behov delvis täckas av elproduktion i ett grannland, via överföringsledningar och kablar mellan länderna. På motsvarande sätt kan en del av Sveriges elproduktion exporteras om den inte behövs för att hålla balansen i det svenska elsystemet.

Det är frekvensen i elnätet som signalerar om det är obalans i systemet. Sjunker frekvensen under 50 Hz så ökar vi elproduktionen, och tvärtom om frekvensen överstiger 50 Hz. För att hålla balansen i elsystemet måste elproduktionens effekt, som mäts i MW (Megawatt = tusen kilowatt) vara lika stor som effekten i elanvändningen. Elen måste produceras exakt samma sekund som den behövs.

För elsystemet räcker det dock inte att det finns kraftverk eller importerad el med tillräcklig effekt för stunden. Det måste också finnas bränsle (vatten, vind, uran, biobränslen etcetera) som räcker för att täcka det energibehov som elsystemet har över tiden.

Läs mer om effektbrist hos Energimyndigheten.

Läs rapport från Svenska kraftnät om kraftbalansen (2022) 

För att kunna ta del av detta video-material så behöver du godkänna användande av marknadsföringskakor. Klicka nedan för att ändra inställningarna för kakhantering.
Ändra inställningar

Skillnaden mellan energi och effekt

Vi hör allt oftare diskussioner om att det saknas effekt i elsystemet - att det inte är energitillgången det är problem med utan tillgången på just effekt. Men vad är egentligen skillnaden mellan begreppen energi och effekt?