Alla fossilfria kraftslag behövs i omställningen
I dag sker en olycklig polarisering i debatten mellan olika energislag. Men om vi ska klara av att möta samhällets växande behov av el, så måste politiken möjliggöra investeringar i alla typer av fossilfri el- och värmeproduktion, liksom i ny teknik och innovationer. Som utvecklingen ser ut har vi inte råd att välja bort något alternativ som kan hjälpa oss att säkra Sveriges konkurrenskraft, minska utsläppen och samtidigt ha ett stabilt och kostnadseffektivt energisystem.
Sverige står inför en av våra största utmaningar i modern tid. Att trygga vår energiförsörjning och samtidigt ställa om hela vårt samhälle till fossilfrihet på bara 20 år. Den enskilt viktigaste pusselbiten för att lyckas med denna enorma uppgift är elektrifiering i stor skala. Det visar inte minst de färdplaner som 22 branscher presenterat inom initiativet Fossilfritt Sverige.
De stora industrisatsningarna i Norrland beräknas kräva 80 TWh el årligen. Det är mer än hälften av Sveriges årliga elproduktion. Utöver det ska hela transportsektorn elektrifieras. En scenarioanalys från Energiföretagen visar att elbehovet i Sverige kan vara över 310 TWh år 2045 – en ökning med omkring 120 procent från dagens nivå.
Att klara av att dubblera dagens svenska elproduktion innebär en enorm utmaning som kräver modiga politiska beslut. Samhället måste underlätta för etablering av elproduktion i hela Sverige, liksom elnät på alla spänningsnivåer. Alla kraftslag behövs!
Vi uppmanar våra politiker att:
Korta tillståndsprocesserna för elproduktion och elnät. Långa och oförutsägbara tillståndsprocesser är det främsta hindret för en fortsatt elektrifiering. Ett vindkraftsprojekt kan ta omkring 8 år från start till mål, att bygga en regionnätsledning 10 år och en stamnätsledning så mycket som 15 år. Det håller inte. Ett viktigt steg att reformera det kommunala vetot. Kommunerna ska fortsatt ha vetorätt för ny vindkraft men för att någon ska våga investera måste beslut komma tidigt i processen och sedan ligga fast. Läs vidare om kommunala vetot.
Fatta beslut om projekt för havsbaserad vind. I södra Sverige, där det råder brist på elproduktion, kan utbyggnad av framför allt havsbaserad vind bidra till att hålla nere elpriset. Regeringen har gett myndigheterna i uppdrag att peka ut nya områden för havsbaserad vind, men på kort sikt är det viktigare att besluta om de projekt som redan ligger på regeringens bord. De kan ge över 30 TWh – mer än hela Sveriges vindkraftsproduktion 2021. Läs mer om de projekt som väntar på tillstånd.
Öka elproduktionen i befintliga kraftvärmeverk. Det finns stor potential att producera mer el i befintliga kraftvärmeverk, kanske så mycket som 500–1 000 megawatt planerbar kraft, eller i storleksordningen el från en kärnkraftreaktor. Skatten på bioolja utgör dock ett onödigt hinder för elproduktion i många kraftvärmeverk och flera pålagor hämmar investeringar i framtida anläggningar. Därför behöver den fjärr- och kraftvärmestrategi som regeringen aviserat tas fram skyndsamt och biooljeskatten, liksom avfallsförbränningsskatten, måste tas bort. Läs vidare om potentialen i kraftvärme.
Förbered redan nu för SMR. Kärnkraft är en viktig del av Sveriges elsystem och kan i dag byggas ut på de platser där det redan finns reaktorer. Det finns förhoppningar om att nya serietillverkade småskaliga reaktorer (SMR) ska bli konkurrenskraftiga men för att möjliggöra investeringar i sådan teknik måste politiken redan nu skapa förutsättningar genom att uppdatera dagens regelverk och att arbeta för internationell certifiering för serietillverkning. Läs vidare om hur SMR fungerar.
Säkerställ vattenkraftens bidrag till elsystemet. Svensk vattenkraft är helt avgörande för svensk elförsörjning. Den står för 40 procent av elproduktionen och balanserar och reglerar hela elsystemet, vilket blir än mer viktigt med mer vind- och solel. Nu ska all svensk vattenkraft omprövas för moderna miljötillstånd. För att denna omprövning inte ska ge oönskade effekter för elsystemet krävs dock en uppföljning av den nationella planen så att vattenkraftens effekt och reglerförmåga inte påverkas negativt.
Vätgasen behöver ett regelverk. Svensk industri vill ha vätgas som ersättning för fossila bränslen i industriprocesser. Men om vätgasutbyggnaden ska komma på plats krävs ett väl fungerande regelverk för hur vätgas ska förflyttas och hanteras. Dagens regelverk för vätgas är inte komplett vilket i praktiken riskerar att bromsa satsningarna. Läs vidare om ett regelverk för vätgas.
Säkra ekonomisk ersättning till systemtjänster som krävs för ett fortsatt stabilt elsystem. Sverige ska ha ett leveranssäkert, stabilt och kostnadseffektivt elsystem också med en större andel förnybar el i mixen. Därför är det av största vikt att systemkritiska tjänster som svängmassa, frekvenshållning och spänningsreglering – som behövs för att upprätthålla en stabil och driftsäker elförsörjning – också ersätts i enlighet med dess värde för systemet. Läs mer om systemtjänster.