Bra att verka för renare luft – men risk för småskalig fjärrvärme

Raziyeh Khodayari, ansvarig miljö, hållbarhet och energitillförsel på Energiföretagen Sverige, har skrivit remissvaret. Hon betonar att det är viktigt att EU-gemensamma direktiv principiellt genomförs på samma sätt i samtliga medlemsstater för att företagen ska få lika förutsättningar.

Energiföretagen stöder Naturvårdsverkets förslag att genomföra möjligheten till undantag från begränsningsvärdet för stoftutsläpp från nya biobränsleeldade anläggningar. I förslaget ligger också att för anläggningar som förbränner flytande biobränsle bör begränsningsvärdet sättas till 450 mg/Nm3.

- Det senare förslaget är nödvändigt för att inte försvåra övergången till ett fossilfritt samhälle. Dessutom är förslaget i likhet med IED och förordning om stora förbränningsanläggningar, säger Raziyeh Khodayari.

Pernilla Winnhed, vd Energiföretagen Sverige, välkomnar det övergripande målet om en renare luft inom EU:

- Det är viktigt att produktion av energi sker med rätt metoder och rätt utrustning så att det inte innebär onödig miljöpåverkan. Den senareläggning av ikraftträdandet som direktivet medger för befintliga fjärrvärmeanläggningar, 5-50 MW, skulle innebära ett mer kostnadseffektivt införande. Därför skulle vi gärna se att Sverige tar vara på den möjligheten, säger hon.

Raziyeh Khodayari betonar att det är av största vikt att direktivets möjlighet till att använda det högre begränsningsvärdet (150 mg/Nm3) för stoftutsläpp från befintliga biobränsleeldade- och fjärrvärmeanläggningar under aktuell femårsperiod införs i svensk lagstiftning antingen direkt eller genom en dispensmöjlighet:

- Enligt SMHI är Sveriges bidrag till halter av fina partiklar låga. De halter vi har i luften har huvudsakligen transporterats hit från andra länder. När det gäller de svenska utsläppen är det till största delen trafiken och hushållens småskaliga vedeldning som genererar hälsopåverkande utsläpp av partiklar. Utsläppen från fjärrvärmeanläggningen släpps ut från en hög höjd vilket gör att bidraget vid marknivå blir ytterst litet, något som bekräftas i spridningsberäkningar som har gjorts av Skånes Luftvårdsförbund och SMHI, säger Raziyeh Khodayari.

Sammanfattningsvis konstaterar Energiföretagen Sverige att, i jämförelse med hittillsvarande praxis i Sverige, det nya direktivet medför kraftigt skärpta krav på anläggningar <10 MW, medan större anläggningar generellt redan har villkor i linje med kraven enligt MCP-direktivet. 

- Vi anser att möjligheten till utökad tidsgräns bör införas för befintliga anläggningar med begränsad driftstid per år från 500 till 1000 som rullande femårigt medelvärde. Denna dispensmöjlighet är särskilt riktad till de nordligaste EU-länderna, och om dispensmöjligheten tas bort finns det inte garanti för värmeförsörjning eftersom de 500 timmarna som medges sannolikt inte räcker. Att i förväg bygga om alla reservpannor är varken ekonomiskt eller miljömässigt försvarbart, säger Raziyeh Khodayari och fortsätter:

- Det här gäller inte minst små när- och fjärrvärmeanläggningar som är beroende av att vara konkurrenskraftiga alternativ till eldriven uppvärmning, inklusive värmepumpar, eller hushållens småskaliga vedeldning. Genom att införa direktivets dispensmöjligheter, t ex via ansökan till tillsynsmyndighet, skulle dessa mindre anläggningar ges en mer kostnadseffektiv anpassning till de nya reglerna.

Pernilla Winnhed betonar vikten av att regelverket skapar motivation att bygga och driva effektiva uppvärmningssystem på ett sätt som minimerar skada och olägenhet för omgivningen.

- Att välja bort de dispensmöjligheter som EU har beslutat ska gälla för MCP-direktivet kan innebära att fjärrvärmens konkurrensvillkor försämras och därmed leda till att en del fjärrvärmekunder byter fjärrvärmen mot individuella uppvärmningsalternativ. Det kan ge upphov till betydligt större emissioner av stoft och andra hälsoskadliga partiklar och skapa obalans i energisystemet. Med uppvärmning från fjärrvärme blir effekttopparna i elsystemet mindre. Kommer den från kraftvärme produceras dessutom el samtidigt, ju högre efterfrågan på värme, desto mer el.

- Att kostnadseffektivt förbättra luftkvaliteten i Sverige är angeläget, och implementeringen av direktivet kan ske utan att de negativa samhällsekonomiska konsekvenserna blir onödigt stora. Energikommissionens och Miljömålsberedningens bedömningar är att fjärr- och närvärmen utgör en central del i ett framtida hållbart och resurseffektivt energisystem. Även det som den pågående utredningen kallar för nollalternativ medför en kraftig skärpning för fjärrvärmebranschen, avslutar hon.

Läs hela remissvaret.

Text: Inger Abrahamson