Rubrik och ingress till innehållet på sidan

Rätt plast på rätt plats!

Publicerat av: Anna Lejestrand ·

Huvudinnehåll

Energiföretagens traditionella vintermingel samlade ett femtiotal mingelsugna gäster som ville delta i samtalet om plasten i vårt samhälle. Hur kan vi minska mängden vi använder, och göra den plast vi ändå måste använda mer hållbar? Bland talarna fanns Åsa Stenmarck, särskild utredare av ”Det går om vi vill - Förslag till en hållbar plastanvändning”.

Pernilla Winnhed, vd Energiföretagen, var kvällens moderator och berättade om några av branschens initiativ för att minska plasten, bland annat ”plastbanta Sverige” tillsammans med Avfall Sverige. Inte minst är frågan viktig för de kraft- och fjärrvärmeföretag som ska ta hand om till exempel hushållssopor som innehåller stora mängder plast.

Åsa Stenmarck berättade kort om utredningen (SOU 2018:84) och betonade att det är viktigt att alla aktörer tar ett ansvar, och att till synes små initiativ kan få stor effekt. Till exempel har användningen av plastpåsar i handeln minskat med 60 procent, sedan man börjat fråga kunder om de behöver en påse och i vissa fall ta betalt för den. Samtidigt får inte ”eko-etiketter” användas felaktigt, som i fallet bio-plast. Om man tror att en bioplastpåse är nedbrytbar, så tror man fel. Även bioplast blir mikroplast som gör skada i naturen och i havet. Däremot ger den inte fossila utsläpp vid förbränning. För den som vill ta del av utredningens sammanfattade förslag rekommenderade Åsa sidan 17-32 i dokumentet.

I paneldiskussionen om hur vi kan nå en hållbar plastanvändning deltog förutom Åsa, även Magnus Huss, IKEM och Karin Lexén, Naturskyddsföreningen. Under en inledande övning med att sortera ett antal plastartiklar i återvinningsbar eller ej, visade det sig att det inte var så enkelt. Till exempel sägs det att svart plast inte ska lämnas på återvinningsstationerna eftersom den ändå inte återvinns, men Åsa Stenmarck menade att den åtgärden leder fel. Om vi börjar ”censurera” plasten så syns den inte i statistiken och ger heller inte återvinningsföretagen några incitament att hitta nya lösningar.

Panelen konstaterade också att även om vi ska ersätta plast där det går, och minska farliga ämnen i vissa plaster, så går det sannolikt inte att helt undvika plast. Och kanske är det inte heller önskvärt? För plast är också ett resurseffektivt material och det ska i så fall kunna ersättas med något annat ännu mer resurseffektivt.

Rickard Nordin (C) och Maria Gardfjell (MP) utgjorde kvällens politikerpanel och fick genast svara på frågan om varför man nu vill införa en avfallsförbränningsskatt – något Energiföretagen med flera länge varit kritiska till. Båda politikerna försvarade skatten och menade att skatten är ett sätt att hantera en del av problemet och att man är medveten om att andra åtgärder behövs för att komma åt problemet högre upp i avfallskedjan. På Pernillas invändning om att skatten försämrar fjärr- och kraftvärmens konkurrenskraft, som redan påverkas negativt av energikraven i Boverkets byggregler, höll Rickard Nordin med och menade att byggreglerna måste ses över och att alla partier är eniga på den punkten.

Som ett positivt exempel på hur kommuner, företag och andra kan samverka lyfte Maria Gardfjell Jakten på plasten. Läs och låt er inspireras!