Energiföretagen kommenterar fyrpartiöverenskommelsen

Den 11 januari presenterades ett utkast till en sakpolitisk överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna. Överenskommelsen innehåller sammanlagt 73 punkter med olika förslag och utredningar som är tänkta att beslutas under den innevarande mandatperioden.

Inom energi- och klimatområdet finns en rad punkter i överenskommelsen, bland annat följande:

• En skatt på förbränning av avfall införs - planeras läggas fram i budgetpropositionen för 2020.  
• En utredning tillsätts under 2019 för att se över all relevant lagstiftning så att det klimatpolitiska ramverket får genomslag.
• Klimatinvesteringsprogrammen ska utvecklas och effektiviseras.
• Sverige ska driva på för en klimatlag på EU-nivå.
• Ett investeringsstöd för testanläggningar av miljöteknik som medför minusutsläpp införs.
• Fossilfri laddning och tankning ska möjliggöras genom att infrastrukturen byggs ut. Från år 2030 kommer det inte längre vara tillåtet att sälja nya bensin- och dieseldrivna bilar.
• Det ska vara enklare och mer lönsamt att investera i förnybar energi för eget bruk, till exempel i solceller och solvärme, eller i vindkraft till havs eller på land.
• En grön skatteväxling ska genomföras, med höjda miljöskatter som växlas mot sänkt skatt på jobb och företagande, med målet att den ska omfatta minst femton miljarder kronor.

Det är välkommet med skrivningarna om en ambitiös klimatpolitik, till exempel att se över hur det klimatpolitiska regelverket får genomslag och att införa ett investeringsstöd för testanläggningar för minusutsläpp. Det är också positivt att bygga ut infrastrukturen för fossilfri laddning och tankning.

Det är däremot mycket beklagligt att överenskommelsen innebär att en avfallsförbränningsskatt ska införas, vilket är ett riktigt dåligt förslag för miljön. Det skatteförslag som just varit på remiss kommer inte att bli miljöstyrande och de allra flesta remissinstanser har också avstyrkt förslaget utifrån att det inte skulle bidra till de uppsatta politiska målsättningarna. En avfallsförbränningsskatt går också emot Energiöverenskommelsens  riktlinjer om vikten av en konkurrenskraftig fjärrvärmesektor för att klara el- och värmeförsörjningen vintertid.

– Det vore en mycket bättre tågordning att först genomföra den aviserade breda översynen av regelverken för återvinning och hantering av avfall och därefter besluta om effektiva styrmedel för att öka materialåtervinningen, säger Erik Thornström, ansvarig för skatter och styrmedel på Energiföretagen Sverige.

Läs även nyheten om remissvaret: Skatt på avfallsförbränning strider mot Energiöverenskommelsen

En ambitiös del i fyrparti-överenskommelsen är också en grön skatteväxling på 15 miljarder kronor. Här behöver det klargöras vilka miljöskatter som kan komma att bli aktuella.

En annan del i överenskommelsen handlar om göra det mer lönsamt med förnybar energi, bland annat för eget bruk. Vi ser inte behov av ytterligare generella stöd för vindkraft och för solceller utan anser att fokus borde vara på att just förenkla och samordna de redan befintliga stödformerna.

Fyrpartiöverenskommelsen i sin helhet kan läsas här.

 

Bakgrund

Nedan återges de punkter som närmast berör energi- och klimatområdet i sin helhet:

5. Sänkt skatt på arbete och grön skatteväxling. Värnskatten tas bort 1 januari 2020. Miljöskatternas andel av skatteinkomsterna ska öka. En kraftfull grön skatteväxling ska genomföras med höjda miljöskatter som växlas mot sänkt skatt på jobb och företagande. Målet är att den ska omsluta minst femton miljarder kronor inklusive de förslag som genomförs i vårändringsbudgeten 2019 och de förslag som genomförs i skattereformen.

24. Det ska vara enklare och mer lönsamt att investera i förnybar energi för eget bruk, till exempel i solceller och solvärme, eller i vindkraft till havs eller på land.

30. En aktiv klimatpolitik som värnar det klimatpolitiska ramverket. Utveckla och effektivisera klimatinvesteringsprogrammen. All relevant lagstiftning ses över så att det klimatpolitiska ramverket får genomslag (Utredning tillsätts under 2019). Miljömålsberedningen får i uppdrag att bereda frågan om mål för konsumtionsbaserade utsläpp.

31. Fossilfria transporter. Fossilfri laddning och tankning ska möjliggöras genom att infrastrukturen byggs ut. Investera i produktion och distribution av biogas. Från år 2030 kommer det inte längre vara tillåtet att sälja nya bensin- och dieseldrivna bilar (Utredning tillsätts 2019. Kräver godkännande av EU-kommissionen. Ny lagstiftning beslutas under mandatperioden). Regeringen kommer att driva ett motsvarande förbud i hela den Europeiska unionen. Ett årtal ska utredas för när fossila bränslen ska vara helt utfasade (I samma utredning som innan). Reduktionsplikten ska vara utformad så att den bidrar till att nå det nationella målet om minskade växthusgasutsläpp från inrikes transporter med 70 procent år 2030. Vid en kontrollstation som genomförs 2019 ska successivt ökade kvotnivåer skärpas för tiden efter 2020.