Ellagens ändringar kring elnätsverksamhet har trätt i kraft – vad händer nu?

Publicerat av: Julia Hörnell ·

Den 1 juli trädde ändringar i ellagen avseende elnätsverksamheten i kraft. Det är ändringar som görs till följd av de reviderade elmarknadsdelarna i EU:s Ren energipaket. Nu har en ny förordning fastlagt vilka föreskrifter som behöver komma på plats för att tydliggöra ändringarna i ellagen. Detta kan ses som en delleverans då det återstår för regeringen att presentera lagändringar kring kundbestämmelser och aggregatorrollen som också ingår i Ren energipaketet.

När ändringarna i ellagen beslutades i riksdagen gavs möjlighet att uppdra åt nätmyndighet att ta fram föreskrifter för att tydliggöra vissa av ellagens nya krav. Strax före sommaren publicerades den nya förordningen (2022:585) om elnätsverksamhet som bland annat anger vilka områden man uppdrar åt Energimarknadsinspektionen (Ei) att ta fram föreskrifter kring. Av förordningen framgår att regeringen inte valt att utnyttja möjligheten till föreskrifter i alla delar. Energiföretagen har analyserat den nya förordningen och gjort iakttagelser inom följande sju områden:

Samarbete och informationsutbyte 

I lagtexten ges regering, eller den myndighet som regeringen bestämmer, möjlighet att meddela föreskrifter om skyldighet för distributions- och transmissionsnätsföretag att samarbeta och utbyta information med varandra.  

I förordningen ges inget sådant uppdrag till någon myndighet. Däremot framgår att informationsutbytet ska säkerställa optimalt utnyttjande av resurser samt säker och effektiv drift av systemet. Dessutom ska informationsutbytet underlätta marknadsutveckling och säkerställa att den som är ansluten till elnätet kan delta på slutkunds-, grossist-, och balansmarknaden. 

Hur ska då samarbetet och informationsutbytet gå till? Energiföretagen Sverige ser behov av att samordna arbetet tillsammans med Svenska Kraftnät (Svk) för att uppnå ett effektivt informationsutbyte som leder till uppsatta mål. 

Renodling av nätverksamhet 

I lagtexten ges regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, möjlighet att meddela föreskrifter för att precisera vad som är tillåten verksamhet​. 

I förordningen ges inget sådant uppdrag till någon myndighet. Det innebär att det är öppet för tolkning vad som är verksamhet som elnätsföretagen får bedriva. Med tiden kan praxis avgöra vad som är tillåten verksamhet. 

Energiföretagen Sverige har uppmärksammat att det finns en del tolkningsutrymme och svårigheter att kategorisera om viss verksamhet får bedrivas eller ej. I samtal med Energimarknadsinspektionen har myndigheten visat intresse för att delta i dialog med branschen för att lyssna in var tveksamheter föreligger och informera om hur tillsyn kommer att bedrivas framöver. 

Anskaffning av stödtjänster 

Av lagtexten framgår att anskaffningen av stödtjänster ska ske marknadsbaserat förutom när lagen om upphandling inom försörjningssektorerna gäller för anskaffningen, och när stödtjänsten tillhandahålls av en nätkomponent som är integrerad i elnätet och denna inte används för balansering eller hantering av överbelastning. Dessutom ges nätmyndigheten möjlighet att bevilja dispens i det enskilda fallet om det är ekonomiskt ineffektivt att anskaffa stödtjänsten på ett marknadsbaserat sätt.  

I förordningen ges Svenska Kraftnät i uppdrag att ta fram specifikationer för icke-frekvensrelaterade stödtjänster i samråd med distributionsnätsföretagen. Distributionsnätsföretagen ska ansvara för att ta fram riktlinjer för upphandling och ska för det inhämta synpunkter från Svenska Kraftnät och berörda marknadsaktörer. Energimarknadsinspektionen ges i uppdrag att utforma föreskrifter om distributionsnätsföretagens ytterligare skyldigheter kring riktlinjerna. 

Energiföretagen Sverige ser behov av att föra en nära dialog med Svenska Kraftnät i deras arbete att utforma specifikationer samt avser att stötta medlemmarna i framtagandet av riktlinjer för upphandling. För att kunna göra detta på bästa sätt bildar Energiföretagen en arbetsgrupp med representanter från branschen som fokuserar på anskaffning av såväl stöd- som flexibilitetstjänster.  

Anskaffning av flexibilitetstjänster 

I lagtexten ges regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, möjlighet att meddela föreskrifter om skyldigheten för distributionsnätsföretag att ta fram specifikationer för flexibilitetstjänster och standardiserade marknadsprodukter som godkänns av nätmyndigheten samt vilka krav som specifikationer/marknadsprodukter ska uppfylla.  

I förordningen ges Energimarknadsinspektionen endast i uppdrag att godkänna om ett icke-diskriminerande deltagande av marknadsaktörer säkerställs med de framtagna specifikationerna och marknadsprodukterna samt att utforma föreskrifter kring hur offentliggörandet av förteckningen över marknadsprodukter ska ske. 

Energiföretagen Sverige ser behov av att inom branschen gemensamt utforma standardavtal och marknadsprodukter. Som ett stöd i detta arbete bildas en undergrupp med experter från medlemskretsen till arbetsgruppen för stöd- och flexibilitetstjänster. 

Avseende incitament för användning av flexibilitetstjänster pågår det arbetet inom Energiföretagens arbetsgrupp för framtida nätreglering. 

Framtagande av nätutvecklingsplaner 

I lagtexten ges regeringen eller den myndighet som regering bestämmer möjlighet att meddela föreskrifter om vad en nätutvecklingsplan ska innehålla och hur den ska tas fram, om offentliggörandet och vilka uppgifter som ska offentliggöras tillsammans med planen och om undantag från skyldigheten att ta fram en plan. Förordningen ger i uppdrag till Energimarknadsinspektionen att ta fram dessa föreskrifter.  

I förordningen anges även att distributionsnätsföretagen ska samråda med Svenska Kraftnät om planen och offentliggöra planen vartannat år. Dessutom framgår att distributionsnätsföretagen ska informera om sina behov av flexibilitetstjänster på medellång till lång sikt, planerade investeringar kommande 5–10 åren samt redogöra för de resurser som ska användas som alternativ till kabelutbyggnad. 

Energimarknadsinspektionen har i dialog med Energiföretagen meddelat att man avser att tillsätta en referensgrupp för utformningen av föreskrifter där Energiföretagen Sverige kommer att ingå. Energiföretagen bildar även en arbetsgrupp med medlemsrepresentanter som stöd till föreningens inspel i föreskriftsarbetet. Dessutom ser Energiföretagen behov av att föra en nära dialog med samhällsaktörer såsom exempelvis SKR. 

Ägande av energilager 

I lagtexten anges att regeringen får meddela föreskrifter om att nätmyndigheten får bevilja dispens i enskilda fall från förbudet att äga och driva energilager för distributionsnätsföretag.  

I förordningen preciseras att Energimarknadsinspektionen får bevilja dispens när andra aktörer inte medgetts rätt att äga och driva energilager eller kan tillhandahålla tjänsten till rimlig kostnad; om anläggningen inte används för att köpa/sälja på slutkunds-, grossist-, och/eller balansmarknaden. Myndigheten har bedömt behovet av ett sådant undantag. I det fall myndigheten beviljar dispens ska ett offentligt samråd ske minst vart femte år för att undersöka marknadsintresset. Om det vid samrådet framkommer lämplig marknadsaktör ska dispensen upphöra att gälla 18 månader efter samrådet. Dock behöver inte samråd hållas i de fall distributionsnätsföretaget tagit ett slutligt investeringsbeslut före 4 juli 2019 och anläggningen anslutits senast 3 juli 2021. Samråd behövs inte heller om energilagret är integrerat i elnätet och endast används för omedelbart återställande av nätsäkerheten vid oplanerade händelser i elnätet och inte används för att köpa/sälja på slutkunds-, grossist- och/eller balansmarknad. 

Energiföretagen avser att föra en löpande dialog med Energimarknadsinspektionen för att klargöra när en dispens kan komma på fråga, hur processen kring samråd och eventuellt upphörande av dispens ska gå till samt på vilket sätt integrerade nätkomponenter kan användas för att bli undantaget. 

Ägande av laddpunkter

I lagtexten anges att regeringen ska få meddela föreskrifter om att nätmyndigheten får bevilja dispens i enskilda fall från förbudet för distributionsnätsföretag att äga och driva laddpunkter (förutom för laddpunkter för eget bruk som i lagtexten medges som ett undantag).  

Förordningen innehåller inga sådana föreskrifter och därmed har Energimarknadsinspektionen inte möjlighet att bevilja dispens i enskilda fall. 

Energiföretagen ska i samtal med Regeringskansliet undersöka om det finns planer på att hantera möjligheten till undantag i enskilda fall på annat sätt. 

Läs förordningen i sin helhet

Förordningen i sin helhet finns att läsa här. 

 

Kontakta mig om du vill veta mer

Catherine Lillo

Catherine Lillo

Regionchef Mitt
Enhet: Stab och medlemsdialog
Telefon: 08-677 26 81
E-post: catherine.lillo@energiforetagen.se