Energiföretagen avstyrker förslag om NOx-skatt

Energiföretagen invänder emot Naturvårdsverkets förslag om att en minskad återföring av kväveoxidavgiften, och om att i praktiken göra om avgiften till en skatt, skulle öka styreffekten.

– Tvärtom har kväveoxidavgiftens konstruktion med avgiftsåterföring baserad på nyttiggjord energi premierat energieffektivitet och lett till mer än halverade specifika kväveoxidutsläpp sedan systemet infördes i början av 90-talet. Samtidigt har produktionen från fjärr- och kraftvärmen fördubblats och ersatt en stor mängd enskilda värmepannor som inte omfattas av avgiftssystemet. Att öka beskattningen av fjärr- och kraftvärmen går också på tvärs med ambitionerna om att tillgängliggöra mer elproduktionskapacitet som är en del i arbetet med en fjärr- och kraftvärmestrategi som Energimyndigheten utreder.
Vi anser i stället att en KPI-indexering av kväveoxidavgiften borde övervägas för att bibehålla styreffekten över tid, kommenterar Erik Thornström, ansvarig för skatter och styrmedel på Energiföretagen Sverige.

Naturvårdsverket lämnade i augusti förra året ett förslag om att tillgodoföringen i dagens avgiftssystem bör minskas från 100 till 60 procent. Dels föreslogs att avgiftssystemet skulle breddas till fler verksamheter genom att undantaget för skogsindustrins sodapannor och lutpannor tas bort.  Rapporten finns att läsa finns att läsa här.

Energiföretagen avstyrker i sitt remissvar rapportförslaget om minskad avgiftsåterföring och anser att rapporten ger en missvisande bild av NOx-avgiftens funktionssätt som har varit framgångsrikt i att styra mot ett effektivt energiutnyttjande genom att återföringen utgått från den nyttiggjorda energin. Energiföretagen anser också att det faktum att NOx-utsläppen numera regleras genom flera EU-regelverk, till skillnad från när avgiftssystemet infördes, behöver beaktas i en reformering av NOx-avgiftssystemet och att mervärdet av NOx-avgiften skulle behöva kvantifieras. Energiföretagen framhåller också att rapporten utelämnar vikten av att kväveoxidutsläpp behöver prissättas lika inom EU och den påverkan på svensk konkurrenskraft som en NOx-skatt skulle innebära.

Rapporten saknar också förslag om de konsekvenser som det innebär att avgiften skulle omformas till en skatt. Rapporten saknar även en närmare analys av förenligheten av de föreslagna ändringarna med EU:s statsstödsregler. Utredningen har heller inte analyserat vilken teknisk reduktionspotential till minskade kväveoxidutsläpp som finns i de berörda branscher som föreslås omfattas av en kväveoxidskatt och kostnadseffektiviteten av de föreslagna reformeringarna i förhållande till andra sektorer.

Här kan du läsa Energiföretagens remissvar.