Johan Dasht vill att fler ska få upp ögonen för vattenkraftens betydelse

Efter 18 år i kärnkraftsbranschen är Johan Dasht sedan i december ny vd för Vattenfall Vattenkraft. Sveriges första vattenkraftverk togs i drift redan 1882, men trots att vattenkraften har funnits i Sverige i 140 år tror Johan att vi än så länge bara har sett början av kraftslagets betydelse. Med mer vindkraft i energisystemet behöver vi en större reglerförmåga. Och det kan vattenkraften erbjuda, menar Johan Dasht:

”Om vi ska kunna fördubbla vår elproduktion till 2045 kommer tillgång på snabb eller långsiktig reglerförmåga att bli allt viktigare. Den fossilfria och flexibla vattenkraften kan ta den rollen och är en möjliggörare för den klimatomställning som pågår. Jag är därför övertygad om att vattenkraftens betydelse kommer att öka än mer i framtiden. I extrema situationer har Sverige faktiskt klarat sig mycket bättre än länder som inte har vattenkraft eftersom vi kan magasinera vattnet och producera vattenkraftel när vi behöver den.”

Bortglömda aspekter för att säkra vattenkraften

Produktions- och reglerförmåga. Det är de två aspekter Johan tycker är allra viktigast för att säkerställa en fortsatt stark vattenkraft. Han tror att många tänker på just årsproduktionen som det allra viktigaste, men glömmer bort reglerförmågan, både i det mycket korta tidsperspektivet på sekundskala till det långa tidsperspektivet på årsskala.

”Tillsammans med myndigheter, politiker och andra intressenter behöver vi vara medvetna om hur viktig reglerförmågan är, för då är vi rädda om den. Den förståelsen behöver även finnas med i de kommande miljöprövningarna. Fler i samhället behöver förstå att vattenkraften är en förutsättning för den omställning som pågår”, säger Johan Dasht.

Han beskriver vattenkraften som den idag mest betydande effektregulatorn, men tror att annan teknik med reglerförmåga, som vätgas och batterier, kommer att användas för att komplettera vattenkraften.

Akkats kraftverk. Fotograf: Jennie Lind. 

Otydligt regelverk för miljöprövningen

Idag är regelverket för den kommande miljöprövningen av vattenkraften inte tillräckligt tydlig, enligt Johan Dasht. Han menar på att det finns en stor risk att betydligt mer än de 1,5 TWh vattenkraftsel, som är riktmärket i den nationella planen, kommer försvinna och han anser att vi måste värna om att detta är maxgränsen.

För att klargöra vilka konsekvenser den kommande miljöprövningen får på elsystemet har regeringen valt att pausa miljöprövningen av vattenkraften. Miljöorganisationer är kritiska, medan vattenkraftsföretagen anser att pausen bör användas så effektivt som möjligt för att rätta till de brister som uppmärksammats. Vattenkraftbranschen har dock understrukit vikten av att miljöprövningarna återupptas så snart som möjligt.

”Vi är övertygade om att alla inblandade aktörer vill nå samma mål om att de miljöåtgärder som införs ger största möjliga nytta för miljön och samtidigt rätt förutsättningar för en effektiv tillgång på fossilfri vattenkraftsel och reglerförmåga”, säger Johan Dasht.

Ett intensivt arbete för att utöka vattenkraftens effekt

Vid Juktans kraftstation norr om Storuman genomför Vattenfall Vattenkraft idag en förstudie för att se om de kan återställa kraftverkets tidigare funktion som pumpkraftverk. Företaget har även en handfull förstudier på gång för att undersöka om de ytterligare kan anpassa sina anläggningar för att tillföra mer effekt eller öka reglerförmågan. Men dessa studier är ännu i tidiga förstudiefaser.

”Behovet av att kunna reglera produktionen, tillföra mer effekt och öka reglerförmågan är mycket större nu när vi är i behov av en ökad elproduktion”, säger Johan Dasht.

Så hur mycket reglerkapacitet finns det kvar i den svenska vattenkraften? Det är en fråga som är svår att svara på. Det Johan dock kan säga är att vattenkraftens reglerkapacitet inte är maximalt använd och att det finns en stor kapacitet kvar som inte används idag. Han tror att det är vad som inspirerar många aktörer till att nu undersöka hur vi kan få ut mer effekt och reglerförmåga av vattenkraften genom att göra anpassningar i befintliga vattenkraftsanläggningar.

Bodens kraftverk i Lule älv. Fotograf: Jennie Lind. 

Miljöprövningens och systemtjänsters risker och möjligheter

När Johan Dasht får frågan om vilka hinder som finns för att kunna tillvarata vattenkraftens potential nämner han återigen miljöprövningen. Han är dock noga med att poängtera att det finns både risker och möjligheter med varenda utmaning för vattenkraften.

"Vi ser goda möjligheter att förbättra vattenkraftens miljöpåverkan genom olika miljöinsatser. Men insatserna ska göras på rätt ställe och med kunskap om åtgärder som bygger på forskning kring vad som faktiskt ger god ekologisk effekt. För utan tydliga spelregler finns det en risk att vattenkraftens viktiga förmågor påverkas negativt”.

Johan nämner även systemtjänster som en möjlighet med stor framtidspotential. Vattenkraften är en fantastisk reglerresurs som exempelvis levererar stödtjänster för automatisk frekvensreglering samt mycket effektivt reglerar i dygns-, vecko- och säsongsskala. Att balansera kraftsystemet är ett komplicerat samspel mellan alla aktörer och handlar inte bara om hur vattenkraften används utan om hur alla produktions- och inte minst förbrukningsresurser används idag och i framtiden. Johan tror att de flesta aktörer anser att det finns utrymme för en mer standardiserad och utvecklad marknad för systemtjänster. Dessa marknader lär formas de kommande åren, gissar han.

Alla fossilfria kraftslag behövs

Klockan tickar och nu är det bara 22 år kvar innan det är år 2045 och Sverige ska ha uppnått nettonollutsläpp av växthusgaser, enligt EU:s klimatmål. För att lyckas behöver vi så mycket produktion som möjligt från alla våra fossilfria kraftslag. Inte minst med hjälp av vattenkraften och dess unika egenskaper.