Boverket favoriserar energislag

I förra veckan gick remisstiden ut för Boverkets förslag till nya byggregler (BBR) för framtidens nära-nollenergibyggnader. Rätt utformade energikrav är ett utmärkt instrument för att främja hushållning med energi och råvaror. Men som Boverkets förslag ser ut innebär det en kraftig favorisering av vissa energisystem – i strid med nationella målsättningar för energisystemet.

I Boverkets förslag anses en byggnad vara 25 procent effektivare om den värms med en bergvärmepump än om den värms med fjärrvärme. Det är en hel klass bättre enligt Boverkets energideklarationer och de klassningssystem som bygger på BBR! Dessutom får solenergi, vindkraft, värme och kyla som utvinns på tomten räknas bort från byggnadens energianvändning, men inte om samma energi framställs på annan plats och tillförs som förnybar el, fjärrvärme eller fjärrkyla.

Boverkets förslag innebär en kraftig favorisering av vissa energisystem, med risk för ökad elanvändning i värmesektorn i strid med nationella målsättningar från Energikommissionen och Miljömålsberedningen. Det leder till kapitalförstöring och minskad resurseffektivitet.

Vi menar att Boverket tillämpat EU:s krav på primärenergifaktorer på ett orimligt sätt, särskilt för fjärrvärme och fjärrkyla. Det finns ett stort tolkningsutrymme för medlemsstaterna och goda skäl för Sverige att skilja på jungfrulig energi och de restresurser som i stor utsträckning används i vår energitillförsel. Istället har Boverket valt att belasta restresurser från skog och hushållsavfall med nästan samma faktorer som kol och naturgas. Det innebär att svensk fjärrvärme och kraftvärme missgynnas. Samtidigt gynnas kol och naturgas som finns på marginalen i den omvärld som vårt elsystem är sammanlänkat med.

Vi uppmanar därför Boverket att se över de föreslagna faktorerna så att de får ett teknikneutralt utfall mellan elbaserad och ej elbaserad uppvärmning. Sådana tillämpningar finns redan i danska och finska byggregler. Mer av styrningen borde läggas på att minimera värmeförluster, så att fokus blir på hur mycket energi en byggnad använder, snarare än varifrån energin levereras. Därtill måste faktorn för fjärrkyla baseras på data om faktisk resursanvändning.

Vi uppmanar även Regeringen att ändra Plan- och byggförordningen så att den likabehandlar förnybar energi oberoende av om den produceras på fastigheten eller på annan plats.  En sådan likabehandling är i linje med de förändringar i EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda som precis har slutförhandlats i Bryssel.

Valet av energilösningar ska styras med generella styrmedel såsom energi- och koldioxidskatt, utsläppsrätter och andra direkta styrmedel för att främja ny teknik. Utifrån dessa ska det sedan vara upp till byggherre och fastighetsägare att välja energilösning med hänsyn till kostnad, kvalitet och egna lokala miljöhänsyn. Det är inte Boverkets byggregler som bakvägen ska styra energisystemet, likt ”svansen som viftar på hunden”. Med våra förslag skulle svenska byggregler bli ett viktigt instrument för resurshushållning och minskad klimatpåverkan ur ett brett och hållbart systemperspektiv.

Pernilla Winnhed, vd Energiföretagen Sverige
Gunilla Glasare, Direktör tillväxt och samhällsbyggnad, Sveriges Kommuner och Landsting, SKL
Anders Nordstrand, vd SABO - Sveriges Allmännyttiga bostadsföretag
Louise Ödlund, professor i energisystem, Linköpings Universitet

Läs debattartikeln på Aktuell hållbarhets webbplats.

Läs Energiföretagens remissvar.