Fel när regeringen lägger skatten på den som städar upp
Publicerat av: Annika Johannesson ·
DEBATT, Dagens samhälle 101016: Regeringen och dess samarbetspartier C och L har enats om att införa en skatt på avfallsförbränning. Att lägga fram ytterligare en skatt som drabbar fjärr- och kraftvärmen i ett läge där elektrifieringen ökar våra städers beroende av att fjärrvärmen avlastar elsystemet vintertid är anmärkningsvärt. Det går även på tvärs emot Energiöverenskommelsen och samhällets behov. När nu även Lagrådet starkt avråder från förslaget, bör partierna backa till förmån för insatser tidigare i avfallsledet, skriver Pernilla Winnhed, tillsammans med Avfall Sverige och SKL.
Skatt på avfallsförbränning har prövats tidigare men togs bort 2010 eftersom den inte gav de förväntade miljöstyrande effekterna. Utredaren bakom ”Brännheta skatter!” (SOU: 2017:83), avrådde från att införa en skatt på nytt av samma skäl – den skulle inte få de effekter som regeringen vill nå. När utredningen ändå gick ut på remiss förkastades förslaget av merparten av remissinstanserna.
Nu sällar sig Lagrådet till uppfattningen att skatten inte ger minskade avfallsmängder:
”Såvitt Lagrådet har möjlighet att bedöma synes utredningens uppfattning av den låga träffsäkerheten hos en avfallsförbränningsskatt vara väl grundad. (…) Utöver att lagförslaget bygger på punkt 35 i den s.k. januariöverenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet de gröna, Centern och Liberalerna saknas en mer konkret förklaring till varför lagförslaget nu läggs fram. Enligt Lagrådets mening bör frågan om den föreslagna lagen kan antas tillgodose de angivna syftena ytterligare belysas ”, skriver Lagrådet.
Lagrådet anser också att en utvärdering av skattens effekter borde varit en del av beredningsunderlaget, inte komma i efterhand som regeringen föreslår. Det är lätt att instämma.
De ansvariga partierna säger att de vill minska avfallsmängderna och öka materialåtervinningen. Men då är inte lösningen att lägga en skatt på den aktör som tar emot avfallet. Det blir ju en skatt på den som städar upp, istället för på den som skräpar ner.
Den mest troliga effekten av skatten är, enligt både utredaren och Lagrådet, att det drabbar fjärrvärmekunderna och därmed fjärr- och kraftvärmens konkurrenskraft. Det i ett läge när fjärrvärmen behövs som mest för att avlasta det allt mer ansträngda elsystemet vintertid och kraftvärmens roll att bidra med lokal elproduktion i städer som lider av kapacitetsbrist i stamnätet är som mest avgörande.
Förslaget bortser också från att energiåtervinning av restavfall – det som blir kvar efter insamling, sortering och materialåtervinning – är en miljötjänst som är nödvändig för att uppfylla deponiförbudet. Energiåtervinningen har en viktig roll i att avgifta samhället och omvandlar resurser som annars skulle gå till spillo, till välbehövlig värme och el.
Åtgärder i tidigare led skulle däremot påverka den som ger upphov till avfallet och kunna ge den effekt som partierna säger att de vill nå. Sådana kan vara utfasning av onödiga plastprodukter eller högre skatt på plast som inte är återvinningsbar eller innehåller gifter. För om en stor del av den plast som går till materialåtervinning inte kan återvinnas kommer inte en förbränningsskatt göra den mer återvinningsbar. Den gör det istället det dyrare och svårare för fjärrvärmeföretagen att energiåtervinna den stora rest från materialåtervinningen som de tar emot idag.
Regeringen måste ta till sig den omfattande kritiken och göra ett omtag kring hela tanken om en avfallsförbränningsskatt, till förmån för insatser tidigare i avfallsledet. Insatser som skulle ha reell effekt och som dessutom kan få ett brett stöd.
Pernilla Winnhed, vd Energiföretagen Sverige
Tony Clark, vd Avfall Sverige
Gunilla Glasare, chef för avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad, SKL
Läs debttartikeln hos Dagens samhälle.
Läs också Energiföretagens kommentar till lagrådsremissen och sammanfattning av Lagrådets uttalande.