Konsekvenser av Ei:s föreslagna elnätsreglering ur många perspektiv

Hela webbsändningen kan ses här.

Presentationerna från de talare som visade sådana finns här.

Inledning – presentation

Ekonomie doktor Mikael Runsten inledde med historiken över hur elnätsregeringen ändrats många gånger de senaste 15 åren. Han tog upp det liggande förslaget där en författningsreglerad WACC ska utgå från aktuell ränta snarare än långsiktig ränta och där flertalet parametrar av de sju som ingår i WACC ska bestämmas i efterhand, som huvudidé.

Runsten gjorde sedan ett experiment där han lät deltagarna rösta på hur de skulle vilja se kassaflödet för återbetalning av en investering i ett eget elnätsföretag. Fyra modeller för kassaflöde fanns att välja på. Samma modeller fick deltagarna sedan rösta på med frågan om hur betalningsflödet helst skulle se ut om de var elnätskunder. För elnätsföretagen är det mest intressant med snabb återbetalningstid medan kundperspektivet mer handlar om en stabil årskostnad.

Anläggningsdelars livslängd och avskrivning är viktiga delar. Ett byte från en annuitetsmetod till en linjär metod, som gjordes inför innevarande tillsynsperiod medförde enligt Mikael Runsten vissa problem. Ei:s syfte var att minska risken för överkompensation och att ge bättre incitament att förnya elnäten. En eventuell överkompensation har inte med annuitetsmetod eller linjär metod att göra. Snarare beror det enligt Runsten på hur långt avskrivningsförlopp som har valts och hur ägaren och kunden delar på förluster, vid tidig utskrotning, och vinster vid förlängt bruk.

Stora konsekvenser för elnätsföretagen

På seminariet deltog ett antal elnätsföretag, privata såväl som kommunala, som berättade om hur den föreslagna regleringen slår mot deras verksamhet. Det rådde stor enighet, oavsett storlek på företag, om att de ekonomiska konsekvenserna blir omfattande. Samtliga företag betonade nödvändigheten av en långsiktig och stabil reglering som ger förutsättningar att kunna fortsätta investera i denna viktiga infrastruktur.

Staffan Jansson, ordförande i Mälarenergi och kommunalråd (s) i Västerås Stad, berättade till exempel att Mälarenergi fördubblat sina investeringar de senaste fem åren och att det finns stort behov av fortsatta investeringar i elnätet på grund av att regionen förtätas och nya krav från samhället ställs. Den nya regleringen riskerar dock att minska tillgången till kapital så pass att nödvändig utveckling hämmas och därmed även regionens utveckling. Det viktigaste är att regleringen är långsiktig menade Staffan Jansson.

Alf Larsen, E.ON Elnät, betonade bland annat vikten av att sätta kraven på elnäten i ett sammanhang – i vad elnäten ska bidra med för energiomställningen. Investeringar görs inte som självändamål, utan för att samhället ställer vissa krav. Ei:s förslag innebär dock ett alltför kortsiktigt synsätt. Ellevios David Bjurhall betonade att alla företag – stora som små – kommer att pressas vad gäller kassaflödet och att volatiliteten i tarifferna skulle öka.

Kristinehamns Energi, ett företag som till 100 procent ägs av kommunen, ser också problem med det nya förslaget. Lena Thörn menade att konsekvenserna blir sänkta intäkter, minskat kassaflöde och till och med minskad personal, samt att man heller inte klarar den investeringstakt som regleringen kräver. Dessutom att kvaliteten kan bli lidande. Marianne Sernevi från Skånska Energi, som är ett privatägt företag med flera verksamheter, höll med om dessa konsekvenser och menade dessutom att en förlust i elnätsverksamheten innebär att företaget kommer att styra om sina investeringar till andra delar av verksamheten.

Godkänt från SKL

Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, representerade en aktör som till övervägande del ställt sig positiv till Ei:s förslag som de tycker är rimligt också med hänsyn till de kommunala företagens situation. Dock menade Andreas Hagnell att några delar behöver analyseras vidare, bland annat möjligheten att justera vissa parametrar redan under en pågående reglerperiod. Han menade också att den föreslagna modellen ger kompensation för faktiskt risk och faktiska lånekostnader.

Finansiella och juridiska aspekter

Mikael Runsten kom tillbaka och dök djupare i detaljer kring förslaget. Vem vågar investera stort när det handlar om irreversibla investeringar med lång livslängd på tillgången (uppåt 60 år)? Han beskrev beståndsdelarna i WACC:en där den riskfria räntan belystes speciellt och tog upp ägarnas ersättning (avkastningen), där det finns risker som inte tas upp i den modell som används. Att sätta priset i efterhand kritiserades också, fungerar det för produkter och tjänster där delar av priset avser ersättning för risktagande? Mikael Runsten gjorde här liknelser med andra områden, till exempel priset på en skrapad trisslott och försäkringspremien för en bil när vi vet att den blivit stulen.

De juridiska aspekterna har undersökts av advokatfirman Vinge som representerades av Carl Johan af Petersens och Erik Lagerlöf. Med stor tydlighet konstaterade de att det är tillsynsmyndigheten som beslutar om tariffer och metoderna för beräkning av dem, inte regeringen, som bara får sätta övergripande mål om till exempel elförsörjning och energieffektivitet. Här gäller EU:s elmarknadsdirektiv, som till exempel Belgien fällts för att ha brutit mot. Vidare gäller att ett beslut av tillsynsmyndighet ska kunna överklagas i alla delar. Af Petersens och Lagerlöf slog också fast att en ändring av rättsläge genom förordning inte är tillåtet.

Ronald Liljegren redogjorde för den gemensamma remiss som elnätsföretagen lämnat in den 10 januari avseende Ei:s förslag till ny reglering. Han inledde med konstaterandet att förslaget inte uppfyller kriterierna att vara juridiskt korrekt, att skapa ekonomisk stabilitet och ge rimlig avkastning till elnätsföretagen. Det finns positiva inslag i förslaget, där Ronald Liljegren nämnde differentierade avskrivningstider. En sammanfattning av remissen kan läsas här och remissen i sin helhet här.

Ei på plats

Från Energimarknadsinspektionen deltog ställföreträdande gd Tony Rosten och chefsekonom Therése Hindman Persson. Regleringen ska se till att oskäliga avgifter inte tas ut och att övervinster begränsas, samtidigt som företagen ska få kostnadstäckning och rimlig avkastning. Aktuella marknadsförhållanden på kapitalmarknaden ska beaktas även för elnätsföretag. Ett konkurrenstryck ska efterliknas som inte ska ge bättre villkor för elnätsföretagen än för andra företag med motsvarande risknivå. Rosten och Hindman Persson fördjupade sig i vad som är rimlig avkastning på eget kapital och rimliga kostnader för lånat kapital. Målet är att komma närmare verkligheten. Det får konsekvenser och det är meningen, konstaterade de.

Statssekreteraren avrundade

Sist ut var Emil Högberg, statssekreterare hos samordnings- och energiminister Baylan. Han inledde med att tacka för värdefulla inspel under dagen och konstaterade att ramvillkoren för elnäten är avgörande för samhället och energiomställningen. Primärt är det den svagare parten som ska skyddas, det vill säga kunderna. Dagens ordning är inte långsiktigt hållbar konstaterade han. Han gick in på bakgrunden till uppdraget som Ei fick, att skapa en tydlighet och förutsägbarhet för alla parter. Arbetet går nu vidare med hantering av remissvar. Energiministern ska också träffa kunder och elnätsföretag snarast. Lagrådsremiss i februari och proposition i mars med regeringsbeslut före sommaren är planeringen enligt Emil Högberg.

Se webbsändningen – läs presentationerna

Seminariet modererades av Anja Alemdar (på bilden med Statsekreteraren Emil Högberg), chef för avdelningen Politik och kommunikation hos Energiföretagen Sverige, som ställde frågor efter varje pass. En del publikfrågor hanns också med under de tre timmar som seminariet varade.