Rubrik och ingress till innehållet på sidan

Positivt gensvar på 12-punktslista för kraft- och fjärrvärme

Publicerat av: Annika Johannesson ·

Huvudinnehåll

ALMEDALEN - Trots tidig morgon samlade Energiföretagen Sveriges seminarium ”Så kan kraftvärmen lösa elbristen i våra städer” många intresserade. De medverkande var överens om kraft- och fjärrvärmens viktiga bidrag till energisystemet. Både energiminister Anders Ygeman, S, och de energipolitiska talespersonerna för M och KD välkomnade det dussin åtgärder för kraftvärmen som presenterades och var positiva till att ta fram en sammanhållen strategi för kraft- och fjärrvärmen.

Efter en genomgång av John Johnsson, Profu, om kraftvärmens möjligheter och utmaningar fick publiken ta del av hur läget ser ut i Stockholm och Malmö, där kapacitetsbristen i elnäten plötsligt blivit akut på grund av hastigt införda, stora skattehöjningar.

Stockholm Exergi kan lösa kapacitetsbristen – men vem ska betala?

Anders Egelrud, vd på Stockholm Exergi berättade att fjärrvärmeproduktionen har fördubblats i Stockholm, samtidigt som koldioxidutsläppen minskat med 70 procent. Det finns färdiga planer på att ersätta allt fossilt inom några år. Nästa steg är koldioxidinfångning där de redan har ett testprojekt på gång. Ett projekt som kommit längre är ett system som erbjuder effekt, som kan sättas in på kort varsel och avhjälpa lokal kapacitetsbrist. Det har dock visat sig att oklara ansvarsförhållanden på elmarknaden gör att den inte efterfrågas.

– Vi är både förvånade och bekymrade över ointresset. Stockholm Exergi har erbjudit ett projekt som skulle ge 320 MW eleffekt. Men för att få det till stånd måste ansvarsfrågan lösas nu – vem ska betala för det? Vi kan inte investera flera miljarder och sedan belasta värmekunderna med kostnaden för el, konstaterade Anders Egelrud.

Se intervju med Katarina Luhr och Anders Egelrud om kraftvärme och kapacitetsbrist i Stockholm

I Malmö är kapacitetsbristen redan ett faktum

Marc Hoffmann, vd för E.ON Sverige, lyfte fram fjärrvärmen som en fantastisk tillgång för Sverige. ”Den är bra för klimatet, den är bra för energisystemet och den är bra för en cirkulär ekonomi”, sa han. Sedan följde en genomgång av läget i Malmö. Där lades gaseldade Öresundsverket i malpåse för något år sedan och E.ON har tagit beslut om att lägga ner elproduktionen även från Heleneholmsverket, som en konsekvens av beslutet om de chockhöjda kraftvärmeskatterna.

–  Malmös elbehov är 900 MW men idag har vi bara 750 MW i abonnemang till stamnätet och det tar flera år innan Svenska kraftnät har byggt ut. Utan elproduktion i Heleneholmsverket blir det en tydlig lokal effektbrist i Malmö. Vi vill se att kraftvärmen premieras för det värde den tillför energisystemet. Långsiktiga investeringsbeslut kräver långsiktiga förutsättningar, sa Marc Hoffmann.

Lina Enskog Broman, ansvarig fjärr- och kraftvärmen på Energiföretagen, presenterade Energiföretagens nya tolvpunktslista med konkreta åtgärder för att stärka kraft- och fjärrvärmen. Politikerna har efterfrågat konkreta förslag på åtgärder som kan stärka kraftvärmen och de tolv punkterna togs emot positivt.

Politikerna eniga om att åtgärder behövs

Energiminister Anders Ygeman var först ut av politikerna att kommentera de tolv punkterna. Det gjorde han i ett samtal med Energiföretagens vd Pernilla Winnhed, lett av moderatorn Lina Enskog Broman. Energiministern tog direkt upp den hårda kritiken av de chockhöjda kraftvärmeskatterna:

–  Jag ger branschen rätt, vi behöver ge långsiktiga förutsättningar så att de vågar investera i kraftvärme. Det har gått alldeles för fort med införandet av kraftvärmeskatterna och det är olyckligt, sa energiministern.

Han tyckte att frågan borde kunna lösas genom att elnätsföretagen handlar upp efterfrågad effekt. Pernilla Winnhed förklarade att ellagen inte är tydlig med vem som har vilket ansvar (det regionala/lokala elnätsföretaget eller Svenska kraftnät). Ansvaret behöver tydliggöras för att en sådan åtgärd ska kunna genomföras.

–  Vi vill se förslag för kraftvärmen som tar bort det som diskriminerar, och någon form av ersättning för förtjänsten den kan bidra med. Styrmedel som införs med så kort varsel som kraftvärmeskatterna gör det svårt. Det är klart att vi ska fasa ut det fossila, men det behövs framförhållning. Det är även fel att påstå att man med skattehöjningen har tagit bort subventioner till kraftvärmen, som redan ingår i utsläppshandelssystemet. Det här är i själva verket en dubbelbeskattning, konstaterade Pernilla Winnhed.

Den övriga politikerpanelen, med riksdagsledamöterna Lars Hjälmered M och Camilla Brodin, KD, samt Stockholms stads klimat- och miljöborgarråd Katarina Luhr MP, fick också kommentera de tolv åtgärdsförslagen, i en diskussion ledd av Energiföretagens Anton Steen. Politikerna var eniga om att den första punkten, om en sammanhållen strategi för kraft- och fjärrvärmen, är viktigast:

–  Jag har ofta påtalat osäkerheten kring ramar och förutsättningar för kraftvärmen och sagt att det behövs ett kraftvärmepaket. Många av punkterna är bra och jag ser att de kan vara med i ett sådant paket. Ta den akuta lokala kapacitetsbristen till exempel, det är Inte rimligt att den uppstått och frågan måste hanteras politiskt i samråd med branschen. Vi kan till exempel titta på elnätsregleringen, om den kan ge rätt förutsättningar för investeringar, sa Lars Hjälmered, M.

– En sammanhållen strategi är min favoritpunkt. Man måste se helheten för att upprätthålla leveranssäkerhet. Men det finns många fler spännande punkter som jag ska sätta mig in i lite närmare, lovade kristdemokraten Camilla Brodin.

–  Det är en bra lista, och man behöver titta vidare på vissa punkter och att tydliggöra ansvar. Vi vill till exempel gärna se en differentiering av avfallsförbränningsskatten, där den som lyckas avskilja mer plast betalar mindre. Även en miljöstyrning i tidigare led behövs, för att minska mängderna plast i avfallet, underströk Katarina Luhr, MP.

Alla medverkande var överens om att det skulle vara bra om genomförandegruppen för Energiöverenskommelsen kan ta sig an kraftvärmefrågan framåt, liksom kapacitetsbristen i storstäderna. John Johnsson från Profu konstaterade att alla på lång sikt är rörande överens om kraftvärmens roll i energisystemet. Men på kort sikt är situationen mer eller mindre akut.

­– Jag hör många tala om mer samarbete och att stretcha lagar och regler för att lösa frågan. Det känns sådär. Det behövs tydligare fokus på den lokala frågan. Se till att ratta upp marknaden – att kunder som drar ner på effekt får betalt, till exempel. Historiken visar att företagen är lyhörda för signaler i de högre systemen, sa John Johnsson.

Energiföretagen Sverige kommer följa upp tolvpunktslistan efter sommaren och Pernilla Winnhed var tydlig med att branschen gärna är samtalspartner till politiken i arbetet med att genomföra åtgärderna.

Här kan du läsa mer om Energiföretagens tolv punkter för att stärka kraft- och fjärrvärmen, i en debattartikel publicerad i Altinget.

 

Kontakta mig om du vill veta mer

Lina Enskog Broman

Lina Enskog Broman

Ansvarig kraftvärme, fjärrvärme och fjärrkyla
Enhet: Energisystem
Telefon: 08-677 27 16
E-post: lina.enskog.broman@energiforetagen.se