Energiföretagen avstyrker lagförslag om nya övergångsbestämmelser för intäktsramarna

Publicerat av: Anna Lejestrand ·

I remissvaret betonar Energiföretagen att förslaget är bristfälligt analyserat både ur ett legalt perspektiv och beträffande dess konsekvenser, bland annat för kommande investeringar i elnätet, en mycket samhällskritisk infrastruktur. Förslaget är oförenligt med såväl nationell rätt som med unionsrätten och kan inte läggas till grund för lagstiftning.

Energiföretagen Sverige avstyrker promemorian ”Ny övergångsbestämmelse till ellagen när det gäller intäktsram för nätverksamhet”.

- Förslaget innebär att elnätsföretagen fråntas de ekonomiska rättigheter som tillerkänts av domstol och strider mot såväl svensk grundlag som unionsrätten. Det leder till att de som investerar i elnät inte är i närheten av att få långsiktiga och stabila spelregler vilket kraftigt påverkar vilja att investera i elnät framöver, kommenterar Ronald Liljegren, chefsjurist hos Energiföretagen.

Bakgrund till Energiföretagens ställningstagande

Domstolar har i lagakraftvunna domar slagit fast att staten, genom Energimarknadsinspektionen (Ei), fattat ett flertal beslut som stått i strid med ellagen. Genom domarna har elnätsföretagen tillerkänts såväl ökade intäktsramar för tillsynsperioden 2012–2015somen rätt att nyttja de underskott som uppkommit för nämnda tillsynsperiod under tillsynsperioden 2020- 2023.

Kammarrättsdomarna avseende rätten att utnyttja de kvarvarande underskotten från tillsynsperioden 2012–2015 under tillsynsperioden 2020-2023 vann laga kraft den 4 mars 2019.

Miljö-och energidepartementets promemoria innehållande Förslaget är daterad den 4 april 2019. Förslaget syftar till att ändra regelverket så att elnätföretagens underskott hänförliga till tillsynsperioden 2012–2015 inte längre ska få nyttjas under tillsynsperioden 2020–2023.

Förslaget innebär att elnätsföretagen berövas de ekonomiska rättigheter som följer av lag och som företagen, i tvist med staten, har tillerkänts av domstol. Energiföretagen anser att det är synnerligen anmärkningsvärt att regeringen föreslår en lag med ett sådant syfte. Det är grundläggande att staten i en demokratisk rättsstat respekterar och följer domstolsavgöranden, även sådana som går staten emot.

Särskilt märkligt är att promemorian synes ha som grund att regeringen tagit fram så bristfälliga lagar, i förhållande till vad de enligt egen utsago avsett, att de nu genom retroaktiv lagstiftning söker rätta till detta. Därtill kommer att regeringen närmast helt negligerat vilka konsekvenser Förslaget kan få för tilliten till statsmakten när det gäller investeringsviljan och därmed möjligheten till att erforderliga investeringar kommer till stånd. Detta gäller i synnerhet för elnätsföretag, men även för tilltron till stabiliteten i långsiktig verksamhet generellt.

Läs remissvaret i sin helhet.

 

Kontakta mig om du vill veta mer

Ronald Liljegren

Ronald Liljegren

Senior jurist
Enhet: Medlemsrelationer & juridik
Telefon: 070-344 56 42
E-post: ronald.liljegren@energiforetagen.se