Isläggning på vattenkraftmagasin kan påverka elpriser

Publicerat av: Kalle Lindholm ·

När vattenkraftens produktion går ned och reglerförmågan inte kan utnyttjas fullt ut påverkas kraftpriserna. Produktion och reglerförmågan kan minska tillfälligt när isläggning sker på magasinen. Historiskt har dock isläggningen inte märkts av särskilt mycket. År 2021 blev isläggningen uppmärksammad eftersom väderförhållandena gjorde att isläggningen skedde på flera stora älvar samtidigt. 2022 finns en oro för att isläggningen ska påverka effekttillgången och priserna. 

Foto: Jonas Andrén Uniper

Isläggning sker på vattenkraftens magasin för att skydda mot så kallad iskravning som uppstår i strömmande vatten av iskristaller som hålls svävande i vattnet på grund av turbulens. Iskristallerna klumpar ihop sig till en seg ismassa (så kallad issörpa) som lätt fastnar på strukturer i vattnet och orsakar igensättning.

Iskravning är ett problem av flera orsaker:

  • Kravis på intagsgaller och på andra ställen i vattenvägarna orsakar fallförluster och sänker verkningsgraden
  • Is som byggs upp och sedan lossnar kan orsaka skador.
  • Utskovsluckor och intagsluckor kan fastna i öppet läge.
  • I värsta fall kan en ispropp bildas och stoppa vattenkraftsproduktionen och orsaka översvämningar.

– För att undvika problem med iskravning vill man ha ett isolerande täcke av is och snö på älven. Istäcket måste vara stabilt så att det inte bryts sönder när vattenflöden och vattenytor regleras. När istäcket är tjockt nog flyter den med vattnets rörelser och man kan reglera vattenkraften som vanligt, säger Johan Bladh som är vattenkraftsansvarig hos Energiföretagen.

Isläggning på några dagar

När vattentemperaturen är tillräckligt låg och det förväntas ihållande kyla ett par dagar så gäller det att passa på att lägga is. Då dras vattenkraftsproduktionen ner så att flödeshastigheterna minskar, och man försöker undvika att variera flöden och vattenytor för mycke. När en ishinna väl bildats så fortsätter istillväxten successivt till tjockare is som bromsar ytvattnet ännu mer, vilket i sin tur gör att isen kan breda ut sig. Om det går bra så kan tappningarna successivt börja öka igen efter ett par dagar.

– Ibland kan man också behöva hjälpa naturen lite på traven genom att lägga ut ett så kallat isnät. Dess funktion är att bromsa ytvattnet något så att den första ishinnan kan bildas, avslutar Johan Bladh.

Se PDF om isläggning på Energiföretagens webbplats

Se film om utläggning av isnät på Skellefteälven (på youtube) Källa och kontaktperson: Lars Pettersson (Skellefteälvens vattenregleringsföretag).

 

Kontakta mig om du vill veta mer

Johan Bladh

Johan Bladh

Ansvarig vattenkraft
Enhet: Energisystem
Telefon: 08-677 26 60
E-post: johan.bladh@energiforetagen.se