El från kraftvärme – en dold tillgång. Energiföretagen förklarar

Publicerat av: Eva Rydegran ·

Det skulle vara möjligt att producera mycket mer planerbar el utan att bygga nya produktionsanläggningar, utan att ta ny mark i anspråk och utan att bygga nya elnät. Det kan röra sig om så mycket el som från 1 – 2 kärnkraftsreaktorer. Det är i våra kraftvärmeverk den här dolda tillgången finns. Idag kommer ca 8–10 procent av elen i Sverige från kraftvärme, det vill säga den el som produceras samtidigt som fjärrvärme i kraftvärmeverk. År 2021 gav kraftvärmen 14,9 TWh el men mycket mer hade kunnat produceras. Låt oss förklara.

Mälarenergis Kraftvärmeverk Block 6. Foto: Lasse Fredriksson

Kraftvärmen i Sverige står för cirka 8–10 procent av den producerade elen. Det är planerbar el som produceras nära konsumenterna då kraftvärmeverken ofta ligger nära eller i våra städer. Det minskar behovet av stamnät in till staden eftersom de lokala elnäten kan användas för att distribuera elen ut till användarna.

14,9 TWh el fick vi från våra kraftvärmeverk under år 2021. Men mycket mer hade kunnat produceras om rätt förutsättningar och incitament fanns på plats. Det finns nämligen många megawatt outnyttjad kapacitet ute i landet, särskilt i södra Sverige där behovet är som störst.

Enligt Svenska Kraftnäts årliga rapport “Kraftbalansen på den svenska elmarknaden” nyttjades endast 32 procent av installerad effekt i kraftvärmen under den så kallade topplasttimmen 2020, det vill säga den timme på året när elförbrukningen är högst. Det är den mest extrema situationen men det är ett faktum att mycket kapacitet inte nyttjas fullt ut under kalla perioder när elbehovet är stort. Hur mycket kapacitet som finns tillgänglig beror på flera saker. Men med rätt förutsättningar skulle vi kunna frigöra elproduktion som motsvarar i storleksordningen 1–2 kärnkraftsreaktorer.  

– Det är hög tid att krafttag tas kring kraft- och fjärrvärmen i energipolitiken. Som det är nu får man en känsla av att de enda alternativ som finns för mer elproduktion är antingen vindkraft eller kärnkraft och skyttegraven mellan de två lägren är bråddjup. Vi har länge påtalat behovet av en strategi för kraft- och fjärrvärmen. Att inte den förnybara elproduktionen från kraftvärme, och potentialen som finns där, får något utrymme alls i debatten är något av en gåta, säger Lina Enskog Broman, ansvarig för fjärr- och kraftvärme och fjärrkyla på Energiföretagen Sverige.  

Ny skatt gör det dyrt att köra spetslastpannor

Att kraftvärmen inte nyttjas fullt ut idag har flera förklaringar, bland annat att fjärrvärmeproduktionen behöver prioriteras under kalla dagar och att det är för kostsamt att köra en spetslastpanna för extra värmeproduktion. Men det skulle kunna se annorlunda ut. Spetslastpannor sätter man endast igång när behovet är som störst, till exempel vid en köldknäpp. Om man startar en spetslastpanna för att producera mer fjärrvärme vid ett sådant tillfälle så kan man frigöra mer elproduktion i kraftvärmen. Problemet är att dessa spetslastpannor tidigare ofta drevs med fossil olja eftersom det är snabbstartat. För att fasa ut fossila bränslen har många energiföretag gått över till bioolja men nu har en skatt införts på bioolja vilket gör att det är många gånger dyrare än att som tidigare elda med fossil olja. Många avstår då från att starta dessa pannor vilket leder till mindre elproduktion.

Värmelager är effektivt

Även värmelager bidrar till att mer el kan produceras då värme från lagret kan fylla fjärrvärmebehovet under kortare perioder, eller längre vid storskaliga. Mindre värmelager i form av ackumulatorer (som jättetermosar med hetvatten), har byggts ut stort under senare år, men storskaliga värmelager har vi inte många i dagsläget och det vore önskvärt med incitament för utbyggnad av dessa. Det är över 100 gånger billigare att lagra värme än att lagra el.

Utbyggnad möjlig

Att nyttja befintlig installerad effekt i kraftvärmen skulle vara ett mycket kostnadseffektivt sätt att öka den planerbara elproduktionen i Sverige. En ytterligare utbyggnad av elproduktion från kraftvärmen skulle ge stora systemnyttor till en förhållandevis låg kostnad. I sin rapport ER 2020:34 konstaterar Energimyndigheten följande: “en analys av systemkostnaderna av uteblivna investeringar i kraftvärme visar att de är ganska höga 35–70 miljarder kronor medan systemkostnaderna för att tvinga in extra 1,2–1,7 GW eleffekt från kraftvärme i systemet är jämförelsevis låga 3–4 miljarder”.

Vad krävs för få mer elproduktion från befintlig kraftvärme?

Långsiktiga och förutsägbara spelregler i energipolitiken är grundläggande för att investeringar som möjliggör mer elproduktion från kraftvärmen ska komma till stånd. Här är några förslag som skulle bidra, och i Energiföretagens 12-punktslista för kraftvärmen finns fler, och mer utförligt beskrivna, förslag.

  • Spetslastanläggningar måste kunna köras till en rimlig kostnad, bland annat behöver skatten på biooljor tas bort och incitament för att hålla sin anläggningspark med alternativ värmeproduktion för att frigöra elproduktionskapacitet behöver finnas.
  • Andra snedvridande styrmedel och skatter behöver åtgärdas för att möjliggöra utrymme för investeringar.
  • Kraftvärmen behöver få betalt för de tjänster den tillför till elsystemet, det vill säga en marknadsmässig ersättning för effekt och systemtjänster (såsom de viktiga förmågor i form av rotationsenergi och spänningsreglering som man tillför kraftsystemet).
  • Tydliga incitament för utbyggnad av storskaliga värmelager behöver finnas.

Det som krävs för att vi i Sverige ska kunna få ett stort tillskott planerbar el utan att bygga, vare sig ny produktion eller nya elnät, är alltså en politisk vilja att se över villkoren för kraft- och fjärrvärmen.

Läs vår 12-punktslista

Läs om vår tidslinje för att röja hinder för fjärr- och kraftvärmeproduktion.

Fakta

I ett kraftvärmeverk produceras el, och den värme som bildas överförs till fjärrvärmesystemet. På så sätt utnyttjas det använda bränslet maximalt. Därför är kraftvärmen väldigt resurseffektiv. Dessutom är det en stor tillgång för energisystemet eftersom elen är planerbar och kan produceras helt oberoende av väder och årstid.

Ett kraftvärmeverk har en verkningsgrad på mellan 90 och 93 procent. Ännu effektivare blir det när energin i rökgaserna tas tillvara genom rökgaskondensering. Då kan verkningsgraden stiga till 100 procent. Av den energi som tillförs blir normalt 30–50 procent el och resten värme.

Fjärrvärme är den vanligaste uppvärmningsformen i Sverige. Mer än hälften av alla bostäder och lokaler i Sverige värms med fjärrvärme. Bland flerfamiljshus är andelen omkring 90 procent, medan den är något lägre för lokaler och lägst för småhus.

Fjarrvarmens_branslemix2020.png

 

Kontakta mig om du vill veta mer

Lina Enskog Broman

Lina Enskog Broman

Ansvarig kraftvärme, fjärrvärme och fjärrkyla
Enhet: Energisystem
Telefon: 08-677 27 16
E-post: lina.enskog.broman@energiforetagen.se