Energiföretagens position om energigemenskaper och energidelning

Nu finns en position kring energigemenskaper och energidelning framtagen. Energiföretagen välkomnar initiativ kring energidelning och energigemenskaper när dessa bidrar till ett robust energisystem och främjar ett ökat kundengagemang. Samtidigt betonas vikten av att beakta helhetsperspektivet för energisystemet och att säkerställa att hänsyn tas till hela kundkollektivet.

Energigemenskaper och energidelning har växt fram i olika kontext och för olika syften. Samtidigt överlappar de delvis varandra och kan komma att tillämpas var för sig eller tillsammans. Det finns ett antal regeringsuppdrag som rör energigemenskaper, energidelning och flexibilitet; bland annat hos Energimarknadsinspektionen respektive Energimyndigheten. Det är viktigt att regelverken utformas på ett sätt som är enkelt, rättvist och logiskt både för kunder och för branschen. Det behövs nära samverkan mellan myndigheter när regelverken utformas.

Energidelning – ett EU-krav

I samband med energikrisen hösten 2022, då elpriserna var höga, uttryckte EU:s beslutsfattare en tydlig vilja att både påskynda utbyggnaden av förnybar elproduktion och stärka elanvändarnas roll på elmarknaden, särskilt konsumenternas. Ett konkret initiativ var att introducera begreppet energidelning – med syftet att underlätta för konsumenter och mindre företag att dela energi med varandra, även utan direkt fysisk nätkoppling. Ambitionen var att möjliggöra virtuell energidelning och öppna upp för mer bilateral handel.

EU antog under sommaren 2024 ett krav i det reviderade elmarknadsdirektivet som innebär att samtliga medlemsstater ska ha implementerat energidelning senast sommaren 2026. I januari 2025 publicerade Energimarknadsinspektionen sitt förslag till hur detta regelverk bör genomföras i Sverige.

Ökat intresse för energigemenskaper

Samtidigt har intresset för energigemenskaper växt allt mer. I Sverige finns ingen särskild definition eller lag som specifikt reglerar endast energigemenskaper. Gemenskaper är emellertid något som finns med i EU-lagstiftningen där de i Förnybartdirektivet benämns som gemenskaper för förnybar energi och i Elmarknadsdirektivet som medborgarenergigemenskaper. Dessa två begrepp brukar refereras till som energigemenskaper som i sin helhet lyfts fram för att främja klimat- och miljönytta men också energidemokrati och ökad konsumentmakt. Under 2024 fick Energimyndigheten ett uppdrag att utreda de två begreppen och möjligheterna för att främja energi-gemenskaper i Sverige.

– Det är positivt med initiativ och verktyg som syftar till att stärka Sveriges klimatmål och samtidigt stärka kundernas position på elmarknaden. Men det är viktigt att eventuella nya bestämmelser kopplade till de här begreppen införs på ett genomtänkt sätt så att vi uppnår våra ambitioner och inte bara flyttar kostnader mellan kundgrupper och satsar på system som inte bidrar till helheten och systemnyttan. Det kan finnas befintlig infrastruktur såsom fjärrvärmenät, som exempelvis också behöver tas med i utvärderingen av miljönyttan. Vi tycker också att det behövs fördjupad konsekvensanalys av kundskyddet och att hänsyn även tas till de kunder som faktiskt inte kan eller vill ingå i en gemenskap, säger Marie Lindh ansvarig slutkundsmarknad el på Energiföretagen.

Det finns risk att begreppen energidelning och energigemenskaper konkurrerar med varandra, där energigemenskaper gynnas av skattelättnader för mikroproduktion. Detta kan på ett olyckligt sätt driva på utbyggnaden av parallella nät.

– Andra viktiga frågor att fundera över är elsäkerhet, cybersäkerhet, drift och underhåll. Är det gynnsamt och kostnadseffektivt för kundkollektivet med parallella nät? Även här måste vi se till helheten när man nu inför energidelning i Sverige som ska samexistera med energigemenskaper. Därför är det viktigt att vi har en position på plats så att vi på Energiföretagen kan föra fram viktiga budskap i arbetet med implementeringen, avslutar Marie Lindh.

Läs positionspapperet här (pdf).