Miljövärdering av fjärrvärme

Publicerat av: Raziyeh Khodayari ·

Här redovisar vi de miljövärden som fjärrvärmen hade under förra året, och några år tillbaka. Här beskrivs också hur fjärrvärmebranschen beräknar miljövärden för resursanvändning, klimatpåverkan och andel fossila bränslen för produktion, i varje lokalt fjärrvärmenät. Miljövärdena ger kunder, media och andra som är intresserade möjlighet att se fjärrvärmens miljöpåverkan lokalt.

Beräkningarna görs med utgångspunkt från förhållandena föregående år och utgår från en överenskommelse mellan Energiföretagen Sverige och Värmemarknadskommittén. Många fjärrvärmebolag gör dessutom egna miljöredovisningar som kan vara mer detaljerade.

Här kan du se fjärrvärmens lokala miljövärden för 2019 (xlsx)

Vad ingår i miljövärdena?
Fjärrvärmens miljöpåverkan redovisas i tre perspektiv: resurseffektivitet, klimatpåverkan och andel fossila bränslen. Det finns också andra faktorer som kan påverkar miljön, till exempel partiklar och försurning. De ingår inte i den här redovisningen.

Resurseffektivitet, hur effektivt energin använd
Resurseffektivitet mäts som den primärenergi som används i förhållande till den energi som levereras till kunden. Primärenergi är den energi som finns som naturresurs innan den har omvandlats av människan. Träd i skogen, vattenkraft, kol och olja är primärenergi, De primärenergifaktorer som används är hämtade ur Miljöfaktaboken.

Klimatpåverkan, hur mycket koldioxid som släpps ut under hela produktionskedja
Klimatpåverkan mäts som utsläpp av koldioxidekvivalenter i förhållande till den energi som levereras till kunden. Det vill säga utsläpp av fossil koldioxid, metan och lustgas anges enligt Naturvårdsverkets data. Den klimatpåverkan som fjärrvärme ger upphov till är dels vid energiomvandlingen i kraft- eller fjärrvärmeverket, dels när bränslet produceras och transporteras. Vi redovisar både utsläppen vid energiomvandlingen och från produktion och transport av bränslen.

Fossila bränslen, hur stor andel fossila bränslen som används i varje fjärrvärmenät.
Fjärrvärmens fossila del mäts i andel kol, fossil olja och naturgas i förhållande till den energi som har tillförts totalt till produktionen av fjärrvärme. Den el som har framställts fossilt och som används i fjärrvärmeproduktionen räknas också in i detta.

Miljövärdena är faktiska vad gäller fossila bränslen men beräknas med hjälp av schabloner för klimatpåverkan och resurseffektivitet. Därför kan det variera hur effektiv ett visst bränsle är och vilken klimatpåverkan det har. Det kan till exempel bero på hur bränslet har producerats, hur långt det har transporterats, vilken förbränningsteknik som har använts och vilken fuktighet bränslet har haft.

Det som redovisas är miljövärdet för residualen, det vill säga det som har producerats i ett fjärrvärmenät men med korrigering för om något har sålts som produkt- eller ursprungsspecifikt. Det innebär att om några kunder har köpt ursprungs- eller produktspecifik fjärrvärme, till exempel enbart producerad med biobränslen, så påverkar det miljövärdena för resten av kunderna.

Tillsammans med kunderna
Energiföretagen Sverige har tillsammans med Värmemarknadskommittén enats om hur man ska värdera miljöpåverkan av energianvändningen i fastigheter som värms med fjärrvärme. Det betyder att kunder och boende kan känna sig trygga med att de värden som redovisas har tagits fram på ett bra och gemensamt sätt.

Värmemarknadskommittén består av representanter från Fastighetsägarna, HSB, Hyresgästföreningen, Riksbyggen, SABO och Energiföretagen Sverige.

Varje företag vet bäst
Varje energiföretag har mer kunskap och kan också ta hänsyn till fler och andra parametrar på ett sätt som den branschgemensamma redovisningen inte har möjlighet att göra. Här har fokus varit att använda en enhetlig metod och att vara öppna och transparenta.

Läs VMK:s överenskommelse om miljövärdering här

Energiåtervinning av avfall står för 58 procent av klimatutsläppen från fjärrvärmeproduktion

Energiåtervinning av restavfall som kvarstår efter insamling, sortering och materialåtervinning står för 58 procent av klimatutsläppen av fjärrvärmeproduktion i Sverige. Att restavfall behöver behandlas är en konsekvens av ett misslyckande att skapa cirkulära flöden i samhället. I praktiken är energiåtervinning det enda möjliga behandlingsalternativet. Att deponera restavfall är ett betydligt sämre alternativ, något som Sverige har tagit ställning till sedan många år tillbaka och lett till förbud mot deponering av biologiskt nedbrytbart och brännbart avfall.

Att bokföra alla klimatutsläpp från behandling och energiåtervinning av avfall till fjärrvärmekund ger missriktad styrning eftersom det knappast kan leda till önskat effekt det vill säga minskade avfallsvolymer. Energiföretagen förnekar inte att klimatutsläppen uppstår vid behandling och energiåtervinning av restavfall, men anser att utsläppen bör fördelas till dem som orsakar avfallet i enlighet med principen att förorenaren betalar. Detta skulle skicka ”signalen” bakåt i avfallsflödet mot de aktörer som har rådighet att påverka mängden avfall som lämnas till behandling och energiåtervinning. Företag bör redovisa mängden avfall som uppstår och som senare lämnas till behandlingstjänst, och utsläppen som behandlingen ger upphov till.

Diagrammet nedan visar en fördelning av klimatutsläpp från fjärrvärmeproduktion i Sverige enligt principen ovan. Energiåtervinning av restavfall som kvarstår efter insamling, sortering och materialåtervinning står för 58 procent av klimatutsläppen från fjärrvärmeproduktion i hela Sverige. Dessa 58 procent av klimatutsläppen som uppstår under behandling och energiåtervinning har fördelats på:

  • avfallskunder det vill säga hushållen och verksamheter som lämnar avfall till energiåtervinningsanläggningar.
  • producenter av plast och plastprodukter som designat produkterna på ett sätt som med dagens teknik omöjliggör återanvändning och återvinning av plasten.

Fördelningen har gjorts utifrån principen om vem som borde ha agerat för att minska mängden avfall.

Resterande 42 procent beror på användningen av fossila bränslen och torv, samt produktion och transporter av bränslen i ett livscykelperspektiv. Här tycker vi att fjärrvärmekunder kan och ska ställa krav på oss att minska dessa utsläpp så snabbt som möjligt. Detta är något som vi som bransch har lovat att åstadkomma senast 2030, men som vi tror kan ske betydligt tidigare.

blobid0.png

Plastfrågan måste lösas högt upp i avfallstrappan. Läs om det här.

 

Kontakta mig om du vill veta mer

Raziyeh Khodayari

Raziyeh Khodayari

Ansvarig miljö, hållbarhet, energitillförsel och energiaskor
Enhet: Energisystem
Telefon: 08-677 27 13
E-post: raziyeh.khodayari@energiforetagen.se