Frågor och svar om miljövärdering av fjärrvärme

Värmemarknadskommittén, VMK, enades 2009 i en överenskommelse om hur miljöpåverkan av energianvändning i fjärrvärmevärmda fastigheter ska värderas ur ett bokföringsperspektiv. I VMK ingår förutom Energiföretagen Sverige, kundorganisationerna HSB, Fastighetsägarna, Riksbyggen, SABO och Hyresgästföreningen. Miljövärdena ur ett bokföringsperspektiv presenteras årligen per fjärrvärmenät och samlat för hela branschen, under benämningen Lokala miljövärden. De används för att beräkna historiska utsläpp i fastighetsägarnas miljöredovisning.

De lokala miljövärdena tas fram utifrån det aktuella nätets resurseffektivitet (tillförd primärenergi i förhållande till levererad nyttiggjord energi), dess klimatpåverkan (utsläpp av växthusgaser i förhållande till levererad nyttiggjord energi) och andel fossila bränslen (användning av kol, fossil olja och naturgas i förhållande till totalt tillförd energi för fjärrvärmeproduktion, i förekommande fall ska även fossilandelen i tillförd el ingå).

Detta bakåtblickande perspektiv handlar om utfallet för en avgränsad period (exempelvis förra året) och kan jämföras med utsläppsdata från tidigare perioder. Beräkningarna kan exempelvis användas till en årlig miljöredovisning för en fastighetsägare, kommun eller annan juridisk person. Det kan också användas för jämförelser med andra liknande verksamheter, exempelvis fastigheter belägna på andra orter. Detta perspektiv kan inte användas för miljövärdering av beslut om åtgärder som leder förändrad energianvändning i framtiden (beslutsperspektivet).

Detta framåtblickande perspektiv gäller för åtgärder som leder till förändrad energianvändning. Perspektivet tar sikte på miljökonsekvenserna av en viss åtgärd i förhållande till ett alternativ där denna åtgärd inte genomförs. De konsekvenser som avses är åtgärdens resurseffektivitet (förändring i tillförd primärenergi i förhållande till levererad nyttiggjord energi), dess klimatpåverkan (förändring av utsläpp av växthusgaser i förhållande till levererad nyttiggjord energi) och dess andel fossila bränslen (förändring av användningen av kol, fossil olja och naturgas).

Exempel på åtgärder kan vara förändringar av en fastighets klimatskal, förändrad energiförbrukningsvolym, byte av uppvärmningsform, bränslebyte eller förändrad årsprofil för energianvändningen. Beslutsperspektivet kan inte användas för miljöredovisning vid bokslut av en historisk energianvändning.

De faktorer som presenteras i VMK:s överenskommelse ska endast användas i bokföringsperspektiv, det vill säga för att beräkna historiska miljökonsekvenser till miljöredovisningar.

Faktorer och beräkningsmetodik för miljövärdering av åtgärder för förändrad energianvändning i ett beslutsperspektiv skiljer sig från de faktorer och den metodik som används för miljöredovisning av en viss verksamhet i ett bokföringsperspektiv.

Faktorer och beräkningsmetodik för miljövärdering av åtgärder för förändrad energianvändning i ett beslutsperspektiv skiljer sig från de faktorer och den metodik som används för miljöredovisning av en viss verksamhet i ett bokföringsperspektiv.

De faktorer som presenteras i VMK:s överenskommelse ska användas i bokföringsperspektiv, det vill säga för att beräkna historiska miljökonsekvenser till miljöredovisningar.

Det ska tillämpas när man står inför ett beslut om åtgärder som påverkar en framtida energianvändning. Se fråga om ”Vad menas med miljövärdering i beslutsperspektiv”.

Den del av VMK:s överenskommelse som avser miljövärdering av åtgärder för förändrad energianvändning i ett beslutsperspektiv är endast principiell, bland annat eftersom den bygger på antaganden om framtida utveckling. Här anges alltså en rad principer som ska ligga till grund för miljövärderingen i ett beslutsperspektiv.

VMK har kommit överens om grundläggande principer som ska ligga till grund för en sådan beräkning. Dessa beräkningar kräver exempelvis att långsiktiga marginalvärden har bestämts för de energisystem som påverkas av åtgärden, dvs. det nordeuropeiska elsystemet och det lokala fjärrvärmesystemet. Vidare behöver man bestämma de miljökonsekvenser som den aktuella åtgärden får i förhållande till om åtgärden inte genomförs, åtgärdens livslängd osv. Bedömning av framtida miljövärden för det aktuella fjärrvärmesystemet måste göras för varje enskilt fall.

VMK har därför inte möjlighet att nu tillhandahålla värden att användas i det framåtblickande beslutsperspektivet. VMK har heller inte fastställt något gemensamt beräkningsverktyg för denna typ av bedömningar.

VMK rekommenderar istället att man tar kontakt och diskuterar antaganden om den framtida utvecklingen av energisystemet med sin energileverantör.

De åtgärder som övervägs och/eller planeras får framtida konsekvenser för el- och fjärrvärmesystemen.  Under åtgärdens livstid kommer exempelvis den el- och fjärrvärmeproduktion som för tillfället befinner sig på marginalen att påverkas. Det vill säga den produktion som har högst produktionskostnad, med för tillfället rådande priser, styrmedel och tillgänglig överföringskapacitet med mera. Produktionsmixen i det lokala fjärrvärmesystemet och i det nordeuropeiska elsystemet kan också komma att förändras under åtgärdens livstid. Därför behöver beslut om åtgärder föregås av antaganden om vilken produktionsmix som kommer att finnas under den aktuella tidsperioden.

För att göra en bedömning av vilken miljöpåverkan det enskilda beslutet kan få på hela energisystemet behöver man definiera vilka system som kan komma att påverkas. Det svenska elsystemet blir allt mer internationellt sammankopplat, fysiskt och finansiellt. Elen handlas på en marknad som idag omfattar länderna i Norden (exklusive Island) och i Baltikum samt Tyskland och Polen. Förändringar i elanvändning/elproduktion i Sverige påverkar och påverkas av dessa områden. Därför menar VMK att systemgränsen för elsystemet bör vara Nordeuropa.

Varje åtgärd för förändrad energianvändning i en fastighet leder till mer eller mindre marginalproduktion över tid, i ett befintligt fjärrvärmesystem eller det befintliga nordeuropeiska elsystemet, eller i olika kombinationer av dessa. För varje sådan åtgärd är det alltså systemkonsekvenserna som beräknas och som ger värdet. Frågan som ska besvaras är: Vilka marginaleffekter får åtgärden över tid i de berörda systemen, i förhållande till om åtgärden inte genomförs? Det finns således i beslutsperspektivet inga ”miljövärden” som kan flyttas till el eller värme genom allokering.

Handelssystemet med utsläppsrätter (EU-ETS) är ett system för att nå samhällsekonomiskt effektiva reduceringar av växthusgaser. Detta system påverkar produktionsmixen i Europa över tid.

Oavsett hur tätt ett handelssystem är och oavsett hur riktigt målet för dess ”lock” (cap) är satt är det rimligt att producenter och kunder i energisamhället redovisar sina emissioner ”brutto” under detta ”lock”.

I beslutsperspektivet vill man se och redovisa de fysiska konsekvenser som olika åtgärder leder till. Det innebär att den som faktiskt minskar sina emissioner kan tillgodoräkna sig denna prestation, oavsett om någon annan väljer att öka sina emissioner inom ramen för EU-ETS. Och på motsvarande sätt innebär det att om någon ökar sina emissioner så ska detta redovisas, oavsett om någon annan därmed tvingas minska sina emissioner.