Kärnkraft

Publicerat av: Kalle Lindholm ·

Kärnkraften har tjänat Sverige och producerat el stabilt från början av 1970-talet då den började tas i drift. Den var färdigutbyggd i mitten av 1980-talet och har sedan minskat då sex rektorer av tolv tagits ur drift. Samtidigt byggs kärnkraften ut globalt framför allt i Asien. Kärnkraften är inte förnybar men inte heller fossil och en av fördelarna är att den bara ger upphov till minimala utsläpp av växthusgaser. Fjärde generationens kärnkraft är en ny teknik som det forskas kring.

Foto: OKG

Senaste statistiken över hur svensk el produceras (årsstatistik).

Letar du istället efter information om läget i kraftsystemet just nu? Besök Svenska kraftnäts kontrollrum.

Kärnkraft i världen

Olika länder har valt helt motsatta vägar för kärnkraftens framtid. I exempelvis Finland och Storbritannien byggs nya kärnkraftverk. I Tyskland och Schweiz bestämde politikerna efter olyckan i japanska Fukushima att kärnkraften ska avvecklas helt, men Schweiz röstade sedan nej till avveckling av kärnkraften i slutet av år 2016. Samtidigt byggs fler än över 50 nya reaktorer runt om i världen.

Så fungerar kärnkraft

Dagens kärnkraftverk drivs genom klyvning av atomkärnor, vanligen uran, vilket ger ifrån sig energi som värmer upp vatten till ånga under högt tryck. Ångan driver turbiner som producerar el. Turbinerna i kärnkraftverken är mycket stora, tunga och roterar väldigt snabbt, vilket stabiliserar hela det svenska elsystemet genom att de bidrar med så kallad svängmassa. Utan dem skulle risken för stora variationer i elnätets frekvens öka med risk att påverka känslig elektrisk utrustning.

Kärnkraften orsakar bara marginella utsläpp av klimatgaser, i likhet med vattenkraft, vind- och solkraft. Ur ett livscykelperspektiv är kärnkraften en av de former av elproduktion som har lägst koldioxidutsläpp.

Den största delen av kärnkraftens miljöpåverkan sker vid framställningen av bränslet. Vid uranbrytning uppstår en lokal förändring av landskapet som vid vilken annan gruvbrytning som helst.

Utnyttjande av kärnkraft ställer mycket höga krav på säkerhetstänkande under drift. Dessutom ett ansvarstagande för det använda radioaktiva kärnbränslet som måste förvaras avskilt under mycket lång tid. Trots kärnkraftens goda klimategenskaper diskuteras den, framför allt när det gäller olycksrisker och hur man ska ta hand om kärnavfallet på ett säkert sätt.

Till skillnad mot vattenkraften körs inte kärnkraften för att snabbt ändra elproduktionen. Kärnkraften används alltså inte för att kompensera för variationerna i den väderberoende vind- och solkraften, eller förändringar i elanvändningen. Ungefär en gång om året stängs reaktorn av – oftast på sommaren – för att genomföra service, moderniseringar och för att fylla på med bränsle.

Tolv svenska reaktorer blev sex år 2020

Kärnkraften har varit en het politisk fråga under många år, och efter en folkomröstning år 1980 beslöt riksdagen att kärnkraften skulle avvecklas senast år 2010. Men i början av 2000-talet svängde politiken och avvecklingsplanerna ströks. Det har lett till att kärnkraftsägarna investerat kraftfullt i moderniseringar, säkerhetshöjande åtgärder och prestandahöjningar i flera av kärnkraftverken, som gör att dessa ska kunna drivas till 2040-talet.

Sverige har från år 2021 sex kärnkraftsreaktorer i drift som producerar ungefär en tredjedel av den el som vi använder. De finns i Forsmark norr om Uppsala, Ringhals söder om Göteborg och i Oskarshamn. Anledningen till att de ligger vid kusterna är att de använder havsvatten som kylmedel.

De svenska kärnkraftverken byggdes under 1970- och 80-talen. Två reaktorer i Barsebäck i Skåne stängdes redan för över tio år sedan och ska nu rivas. Fyra ytterligare reaktorer – två i Oskarshamn och två i Ringhals – lades ner av ekonomiska skäl före slutet av år 2020. Det gäller Oskarshamn 1 och 2 samt Ringhals 1 och 2 så att det i början av år 2021 återstår sex svenska rektorer i drift.

Säkerhet i fokus – utveckling av tekniken pågår

Säkerhetsfrågorna har högsta prioritet eftersom reaktorerna innehåller radioaktiva ämnen. Kraven på säkerhet i kärnkraftverk är höga eftersom en olycka skulle kunna få stora konsekvenser. Avfallet måste lagras i minst 100 000 år och i Forsmark förbereds för en förvaringsplats för avfallet, ett djupförvar för högaktivt avfall, 300–500 meter ner i berggrunden.

Utveckling pågår av fjärde generationens kärnkraft, som kan använda delar av den nuvarande kärnkraftens avfall som bränsle. Fjärde generationens kärnkraft är ett helt nytt koncept som också innefattar ett helt nytt säkerhetstänkande och nya regelverk. Andra utvecklingsvägar finns utöver fjärde generationens kärnkraft. Ett sätt att stärka säkerheten är att bygga självkylande reaktorer, men än så länge finns bara några få reaktorer med den lösningen. En annan pågående utveckling är att rektorerna blir mindre vilket minskar kostnaderna och gör att de lättare kan ansluta till elnäten.

Kärnkraften förväntas fortsatt spela en roll i såväl Sveriges som världens energiförsörjning, inte minst av klimatskäl.

Det är Strålsäkerhetsmyndigheten som ställer krav på säkerheten i kärnkraftverken och andra kärntekniska anläggningar samt utövar tillsyn för att kontrollera att gällande regelverk och krav uppfylls.

Statistik från över 40 års kärnkraftsdrift i världen finns i IAEA:s Power Reactor Information System, PRIS.