Dags att enas om Sveriges framtid

För att möta elbehovet har regeringen beslutat om ett planeringsmål på 300 TWh till 2045. Och även om vi under året sett hack i efterfrågan, med bakslag i enskilda omställningsprojekt och förseningar i andra, pekar även reviderade scenarier på ett kraftigt ökat elbehov redan under åren fram till 2035.

Det är dock viktigt att utbyggnaden görs på ett klokt och kontrollerat sätt – i rätt tid och på rätt plats. Politiken behöver, brett över blockgränserna, skapa ett pålitligt ramverk både för producenter och konsumenter, där staten sätter sig i förarsätet för planering och styrning.  Svenska politiker måste också vara beredda att mildra de stora osäkerheter som råder för investerare som redan idag måste fatta beslut om oerhört kapitaltunga och långsiktiga investeringar, men som kan leverera först ett antal år framåt i tiden.

Som Elmarknadsutredningen precis konstaterat så räcker dagens energy-only-marknad inte till för att förverkliga de mest kapitalintensiva och långsiktiga investeringarna i energiinfrastruktur. Vi ser därför regeringens förslag kring kärnkraftsfinansiering som en viktig del i ett utökat ansvarstagande från staten. Att staten är med och delar risk genom att tillhandahålla lån är motiverat för att leverera så billig el som möjligt till samhället, och den föreslagna CfD-modellen är beprövad i andra länder.

Men om regeringens egna planeringsmål om 300 TWh till 2045 ska uppnås motsvarar mängden ny kärnkraft – i enlighet med förslaget, omkring 10 procent av den totala kraftproduktionen. Det är därför nödvändigt att skapa förutsägbarhet för investeringar även i det kortare perspektivet, inte minst för vindkraft, och samtidigt möjliggöra re-investeringar i befintlig kraft-och fjärrvärme, vattenkraft och kärnkraft. Alla fossilfria kraftslag och förmågor kommer att behövas i ett konkurrenskraftigt och motståndskraftigt energisystem.

Som Elmarknadsutredningen också konstaterar, krävs att de insatser som görs för att främja investeringar är väl avvägda och bidrar till att elnät och produktion byggs på rätt plats, i den takt elen efterfrågas. Vi riskerar annars att lönsamheten för befintlig elproduktion undergrävs, alternativt att elpriserna blir så höga att vi tappar den unika position och potential som Sverige har i form av fossilfri elproduktion, konkurrenskraftiga priser och ett överlag leveranssäkert energisystem.

I dag har vi dock ett överskott av el på årsbasis, vilket är ett tecken på att efterfrågakurvorna ännu inte har vänt uppåt som prognosticerat. Gemensamma utmaningar för investerare i energiinfrastruktur och för elektrifierande industri är det oroliga omvärldsläget, inflation och räntor, men också en ökad osäkerhet kring att politiken står fast vid de klimatpolitiska mål och ambitioner man redan investerat i enlighet med.

Under senare tid har det kommit flera oroande tecken både nationellt och nu från EU, där man tycks vackla om klimatmålen för 2040, eller kring redan beslutade mål för EU:s fordonsflotta. Andra länder som saknar våra gynnsamma förutsättningar kan ha intressen av att urholka de tydliga klimatambitionerna – det ligger dock inte i Sverige intresse att göra dem sällskap. Sverige måste i stället stå stadigt nationellt och också medverka till att EU håller blicken på målet.

Svensk industri ligger i framkant och vare sig svensk konkurrenskraft eller välfärd är hjälpta av att vi backar från klimatmålen eller fortsätter med polarisering i energifrågan. De långsiktiga förutsättningarna för att investera i framtidens energisystem och en snabb elektrifiering, behöver nu en gång för alla komma på plats.

Vad Sverige behöver nu är ett tydligt och brett politiskt åtagande för en långsiktig klimat- och energipolitik som står fast och som skapar förutsägbarhet för den som ska investera. På det sättet skapas förtroende och trygghet, både hos dem som ska öka sin elanvändning – och hos dem som ska bygga energisystemet.

Vi  - representanter för industri, industriarbetare och energibransch  - uppmanar därför regering och opposition att gemensamt ta ansvar för Sveriges framtid. Sverige har unika förutsättningar att bli omställningens vinnare – vi måste tillsammans ta chansen.

Åsa Pettersson, vd Energiföretagen
Tomas With, Vice ordförande IF Metall
Göran Björkman, ordförande SKGS samt VD Alleima

Läs debattartikeln i Dagens indsutri här.