Vindkratens intäkter måste nå kommunerna – och det är bråttom

Debattartikel i Ny teknik 22 december, undertecknad Anna Wolf, ansvarig vind- och solkraft, Energiföretagen:

Sverige står inför en elektrifiering för att kunna fasa ut fossila bränslen där industri, transportsektor och hushåll kommer att behöva betydligt mer fossilfri el än i dag. En rapport från SKGS visar att elanvändningen inom industrin kommer att öka med mellan 66 och 81 TWh el till år 2035. För företag som vill investera är tillgången till ny fossilfri el helt avgörande.

Mot den bakgrunden är regeringens beslut att införa en lokal återföring av vindkraftsintäkter – där 340 miljoner kronor avsatts för 2025 till kommuner med vindkraft – ett viktigt och efterlängtat steg. I riksdagsdebatten nyligen bekräftade energi- och näringsminister Ebba Busch att utbetalningarna kommer och att reformen ligger fast. 

Den lokala ersättningen till kommunerna och regeringens remitterade förslag om intäktsdelning till närboende är centrala för att stärka den sociala acceptansen och skapa bättre förutsättningar att bygga ut elproduktionen i takt med den efterfrågan som väntas komma framöver. Samtidigt är det avgörande att stödet når fram skyndsamt. 

Mindre kommuner, som ofta redan har tagit ett stort ansvar för energiomställningen, behöver kunna lita på att ersättningen fungerar som avsett. Annars riskerar förtroendet för systemet att försvagas – just i ett läge där Sverige behöver lägga grunden för den elproduktion som ska finnas på plats när elanvändningen på allvar väntas ta fart under 2030-talet.

Även om Sverige i dag har ett elöverskott, behövs ett system som redan nu skapar stabila och långsiktiga förutsättningar för nya investeringar så att utbyggnaden av elproduktionen kan ske i takt när elanvändningen ökar framöver. Erfarenheten visar att kommunala beslut är ett av de största hindren för vindkraftsutbyggnaden. 

Mellan 1 januari och 12 september i år stoppade kommunerna 26 av 29 planerade vindkraftsprojekt – motsvarande 346 av 359 vindkraftverk och cirka 7,3 terawattimmar årlig produktion, enligt statistik från Green Power Sweden. Men om kommuner och närboende upplever att vindkraften skapar konkret lokal nytta och ekonomiska medel kan komma invånarna till godo ökar sannolikt viljan att säga ja. Dessa delar gör verklig skillnad för förutsättningarna att bygga ut elproduktionen.

Regeringens reform är rätt och viktig. För att den ska få full effekt behöver kommunerna kunna lita på att stödet är långsiktigt och att utbetalningarna sker i tid. Det är avgörande för att elsystemet, industrin och transportsektorn ska kunna utvecklas i takt.

Nästa steg är därför att säkerställa att de avsatta medlen också kommer till användning i rätt tid, så att kommunerna får det förtroende som krävs för att medverka i den fortsatta utbyggnaden av elproduktionen. På så sätt kan Sverige stärka förtroendet, förbättra förutsättningarna för ny elproduktion och säkerställa att elektrifieringen fortsätter att vara en motor för konkurrenskraft och tillväxt. 

För att det ska bli verklighet behöver regeringen nu agera skyndsamt och säkerställa att stödet når kommunerna utan ytterligare dröjsmål. Det är i detta läge avgörande att de politiska besluten omsätts i praktiken – innan bristande framförhållning riskerar att bromsa elektrifieringen och Sveriges konkurrenskraft. 

Så låt 2026 bli året då kommunerna får ta större del av vindkraftens nytta. Regeringen har gjort rätt i budgeten, nu behöver medlen bara nå kommunerna så att vindkraften kan få bidra till ökad elektrifiering, men också till att vägar lagas och byskolan kan utvecklas.