Första tidslinjerna Färdplan Energi visar att besluten brådskar

I de 21 färdplanerna inom Fossilfritt Sverige finns en rad åtaganden för branscherna och uppmaningar till politiken presenterade. Många av färdplanerna pekar ut tillgång till fossilfri energi som en nyckel för omställningen i deras bransch. Men vad behöver ske för att detta ska bli möjligt, vems ska ta besluten, och när behöver det ske? Det ska Tidslinje Energi ge svar på. På ett webbinarium den 22 september fick deltagarna ta del de fem första del-tidslinjerna. För att möjliggöra storskalig bio-CCS, för att ta bort utsläpp från plast i fjärr- och kraftvärmen samt för att ta bort hinder för produktion av vattenkraft, fjärr- och kraftvärme samt vindkraft.

Det är bråttom

De fem del-tidslinjerna visar att initiativet oftast ligger hos regering och riksdag, men att också myndigheter, andra branscher och energiföretag behöver agera. Och det är bråttom! Många beslut måste ta de närmaste åren för att Sverige ska nå nettonollutsläpp år 2045.

Webbinariet startade med en film, där viktiga branschaktörer vittnade om vad deras branscher behöver för att klara klimatomställningen. Eva Vitell vd HYBRIT berättar om planerna för fossilfri stålproduktion, Anders Egelrud vd Stockholm Exergi efterlyser snabba beslut för storskalig bio-CCS, Åsa Pettersson chef för hållbarhet och public affairs Scania lyfter vad som krävs för fossilfria transporter och Patrik Öhlund vd Node Pole, ger sin syn på hur klimatmålen kan nås, med utgångspunkt från sina respektive branscher.
Se filmen.

– Det brådskar med besluten. Vårt arbete med Tidslinje Färdplan Energi visar också på behovet av samverkan för att målet om nettonollutsläpp ska nås. Inom näringslivet, med kunder och inom politiken, sa Pernilla Winnhed, vd för Energiföretagen Sverige.

Projektledaren för Färdplan Energi, Anna Regnstrand, och Per Holm, ansvarig för klimatpolitik, båda på Energiföretagen, presenterade de hittills framtagna tidslinjerna. De betonade att de inte är fasta och färdiga, utan kommer att förändras och uppdateras vartefter. De är inte heller de enda som tas fram. Fler tidslinjer kommer och förhoppningsvis kan en mer heltäckande tidslinje presenteras i början av nästa år. De tidslinjer som är på gång är bland annat för tillståndsprocesser elnät, hinderröjning för kärnkraft, för fossilfri transportsektor och elmarknaden.

Enig panel underströk vikten av att konkretisera och samverka

Ola Alterå, kanslichef Klimatpolitiska rådet, Jessica Rosencrantz, miljö- och klimatpolitisk talesperson Moderaterna och Magnus Ek, miljöpolitisk talesperson Centerpartiet, fick kommentera tidslinjerna och hur de ser på möjligheterna att nå klimatmålen och vad som krävs. De var alla mycket positiva till deltidslinjerna.

– Klimatpolitiska rådet har påtalat att klimatpolitiken behöver bli mer konkret. Regeringen bör ta tillvara den tillgång som färdplanerna inom Fossilfritt Sverige är. Klimatkollegiet, som är departementsövergripande leds av statsminister Stefan Löfven, bör ha nytta av de här tidslinjerna i sitt arbete. De ger tydliga signaler till politiken; att det är kort tid kvar till 2045, att det krävs långsiktiga investeringar och att branscher, statliga myndigheter och andra behöver samverka, konstaterade Ola Alterå.

Förslaget till statsbudgeten för år 2021 presenterades dagen innan webbinariet och de många satsningarna på klimat- och energiområdet kommenterades vid ett flertal tillfällen.En gemensam uppfattning var att budgeten har med mycket som är bra, men att det behövs mer. Detta återkom under det efterföljande panelsamtalet, lett av Anja Alemdar, enhetschef på Energiföretagen.

Jessica Rosencrantz, M, efterlyste ett helhetsgrepp kring fler frågor, som en mer offensiv plan för elektrifieringen av transportsektorn och industrin. Hon undrade också vart elektrifieringskommissionen tagit vägen, som aviserades redan förra året.

Magnus Ek, C, lyfte i sin tur tillståndsprocesserna, där mer insatser behövs. De måste bli kortare eftersom det är ett problem för många industriföretag Han menade att färdplanerna kan göra det möjligt. Jessica Rosencrantz höll med och framhöll behovet av att se över hur regelverk kan ändras, till exempel i överklagandeprocesser, eftersom det inte i första hand verkar handla om brist på pengar.

De två politikerna konstaterade att de inte kunde bjuda på någon het debatt eftersom de vara eniga om mycket. Som att de framtagna tidslinjerna blir ett bra verktyg, att det behövs mer även om budgetpropositionen innehöll bra saker och att samverkan är en förutsättning för att nå klimatmålen.

– Jag lyssnade på Greta Thunbergs sommarprat. Där sa hon att CCS ligger långt borta, men tidslinjen visar att vi faktiskt kan se till att det inte behöver ta så lång tid, sa Jessica Rosencrantz.

– Vi behöver kroka arm mellan staten och näringslivet. För bio-CCS ligger de stora hindren inte i juridiken, utan den stora utmaningen är att enskilda företag ska våga investera, flikade Magnus Ek in.

Pernilla Winnhed fick möjlighet att sammanfatta: och avsluta

– Energibranschen är verkligen dedikerad till att vi ska nå klimatmålen, och vi har resten av näringslivet med oss. Mer samverkan behövs med myndigheter och kommuner, där vi kanske inte alltid har varit så bra. Det måste vi ändra, för vi vill verkligen göra de investeringar som krävs. Och för det krävs rätt beslut!

Här kan du läsa mer om deltidslinjerna

Deltidslinje bio-CCS.

Deltidslinjeborttagning av koldioxid från plast i fjärr- och kraftvärme.

Deltidslinjer hinderröjning,  för produktion av vattenkraft, fjärr- och kraftvärme samt vindkraft.