Rekordhöga januaripriser i Sverige – varför då?

Publicerat av: Eva Rydegran · 16 februari 2026

Året inleddes med de högsta januaripriserna på el någonsin. Som vanligt är det många faktorer som ligger bakom de höga elpriserna, men det mesta kan härledas tillbaka till vädret i form av sträng kyla och lite blåst.

För svenskt vidkommande har vi sett rekordhöga januaripriser, men samtidigt kan vi konstatera att priserna i omvärlden trots allt varit högre, med några undantag. Detta ska också ses mot priserna under 2025 som var rekordlåga i norra Sverige.

Till exempel uppgick månadspriset i juni i SE1 och SE2 till 3 respektive 5 öre/kWh och sett över hela året var spotpriset i dessa områden mindre än 10 öre/kWh under drygt 60 procent av tiden, vilket inte är ekonomiskt hållbart över en längre period.

Läget i omvärlden påverkar

Under början av 2026 har ett kraftigt högtryck med låga temperaturer legat över Ryssland/Sibirien. Detta har gett lägre temperaturer än normalt över Norden och östra Europa och verkat som en spärr mot mildare väder västerifrån.

Källa: Madeleine Westin, TV4, egna uppskattningar

Eftersom en stor del av såväl behovet av el – som produktion av el – är beroende av vädret så har detta lett till höga elpriser i nordöstra Europa, samtidigt som mycket nederbörd genererat negativa priser i exempelvis Spanien. Detta illustrerar hur lokala förhållanden kan påverka elpriserna.

Elpriset påverkas av både utbud och efterfrågan – hur då?

När det blir kallt ökar efterfrågan på energi för uppvärmning. I Norden använder vi mycket el för uppvärmning och med ökad efterfrågan ökar också priserna. På kontinenten utnyttjas däremot naturgas i stor utsträckning för uppvärmning vilket ökar efterfrågan på gas och gaspriset ökade under januari med 40 procent.

Lägre temperaturer innebär dock vanligen också att det blåser mindre vilket ger mindre produktion i vindkraften. Detta har speciellt gällt de norra delarna av Norden och Baltikum. Dessutom har kylan också lett till isbeläggning av vindkraftverkens vingar, vilket ytterligare bidragit till minskad elproduktion. Med mindre el från vindkraften behövs mer av annan elproduktion för att täcka den ökade efterfrågan.

De svenska och norska vattenmagasinen ligger förnärvarande på i stort sett normala nivåer, men vintern har också präglats av begränsad nederbörd vilket bidrar till att ”snömagasinet”, framförallt i södra Norge, är lägre än normalt. Även om ett visst underskott i snö även finns i Sverige, kommer återfyllnaden av magasinen under vårfloden framför allt att påverkas av hur resten av säsongen utvecklar sig i termer av nederbörd, temperatur och vind. Det är för tidigt att sia om hur återfyllnaden kommer att bli.

Vårfloden är ett kapitel för sig. Blir det snabbt varmt så sker tillrinningarna snabbt, men det för med sig ökad avdunstning och med samtidig djup tjäle riskerar mycket av vattnet att behöva spillas. En sådan situation ger kortsiktigt låga elpriser, men kan på sikt leda till högre priser om magasinen inte kan fyllas på som normalt. En gradvis ökad temperatur ger en mer utdragen vårflod ger visserligen inte samma låga elpriser, men kan å andra sidan leda till högre magasinsnivåer vilket ger bättre förutsättningar för kommande vinter.

Elpriset i olika länder påverkar varandra – hur påverkar elpriset i andra länder oss?

Det svenska kraftsystemet är från början uppbyggt på att kunna föra god tillgång på vattenkraftsel i norr till förbrukningen i industri och städer i söder. Därför har det funnits ett stort behov av överföringskapacitet mellan norr och söder.

Sverige har varit elektriskt sammankopplat med omvärlden sedan 1913 då världens första sammankoppling togs i drift mellan Helsingborg och Helsingör i Danmark. Sedan dess har fler kablar byggts till våra nordiska grannländer i första hand. Detta då man inom Norden försökte utnyttja de gemensamma resurserna. Tanken var att god tillgång till vattenkraft i Norge och Sverige kunde bidra till att tillgodose efterfrågan på el i Finland och Danmark. Men även det omvända gällde. I stället för att Norge och Sverige skulle behöva hålla kraftverk i reserv under år med lite vattenkraft var det i stället möjligt att importera el från Danmark och Finland. Samhällsvärdet av handel är att genom att dela på resurserna så blir de totala kostnaderna lägre.

Efterhand har sammankoppling ökat och Sverige är numera även förbundet med Tyskland, Polen och Litauen. Norden som region är ytterligare kopplat till Storbritannien, Nederländerna, Estland och Ryssland.

Genom sammankopplingen påverkas de svenska priserna av priserna i omvärlden, detta kan vara både uppåt och neråt. Men man får i utbyte också en stärkt leveranssäkerhet under kalla, torra och vindfattiga perioder som under inledningen av det här året. Just nu har den nya kopplingen till Finland, Aurora line, fått relativt stor uppmärksamhet då den medfört ökad export till Finland. Och då detta innebär en ökad efterfrågan har det också bidragit till högre priser i norra Sverige. Hur mycket är dock svårt att specificera. Även om kopplingen medfört ökad export så är påverkan på de svenska priserna dock begränsad av sammankopplingens kapacitet och i norra Sverige är utbudet på el betydligt större än efterfrågan.

De många timmarna med låga priser i norra Sverige under 2025 visar också att elproduktion låses in och ökade möjligheter att transportera kraften vidare är också en förutsättning för att det ska finnas tillräcklig lönsamhet för en fortsatt hög elproduktion.

I sammanhanget ska också påminnas om att Finland och de baltiska länderna tidigare haft en stark koppling till det ryska kraftsystemet. Finland importerade förr 10-12 TWh årligen från Ryssland, vilket motsvarar 10 procent av den finska elanvändningen, men sedan den ryska anfallet på Ukraina sker inte längre denna import. Handeln med el har därmed betydelse för Europas leveranssäkerhet och självförsörjning.

Sammankopplingarna är således inte bara en prisfråga utan handlar också om leveranssäkerhet. Under januari har kraft till Finland och Baltikum inte bara kommit från Sverige utan även från Tyskland och Polen och även via södra Sverige och Polen.

Hur påverkar spotpriset mig som kund?

Det är inte helt enkelt att säga hur spotpriset påverkar den enskilda kunden och dennes kostnader eftersom det råder individuella omständigheter för varje kund. Saker som påverkar är såklart i första hand hur man bor. Hus eller lägenhet och hur stort? Vilket uppvärmningssystem finns? Hur många finns i hushållet och i vilka åldrar? Vilka vanor har man? Finns det elbil eller annan energikrävande utrustning? Finns garage? Är det uppvärmt och vilka prylar finns i det? Var i Sverige finns hushållet? Vilket elhandelsföretag och vilken avtalsform har man? Hur riskbenägen är man? Har man ekonomiska marginaler att lägga undan pengar?

Det är många frågor som måste ställas i varje unikt fall. Det generell man kan säga är att man som kund för det första måste säkerställa att man har tecknat ett avtal med ett elhandelsföretag och inte har ett så kallat anvisningsavtal.

När det gäller vilken typ av avtal så skiljer man mellan avtal med fast pris respektive rörligt pris. Avtal med fast pris är inte direkt kopplade till spotpriset och därmed påverkas inte dessa direkt. Men om prisförändringarna på spotmarknaden bedöms vara fortlöpande så kommer detta att få genomslag på fastprisavtalen på längre sikt.

När det gäller avtalen med rörligt pris så finns det dels avtal där priset är kopplat till spotpriset och ändras var 15:de minut, dels sådana som är kopplade till det genomsnittliga månadspriset på börsen.

Med ett fast pris har man som kund kontroll över elpriset, men förbrukningen kan ju givetvis variera. I det här fallet så är det elhandelsföretaget som står för risken av att priserna på börsen varierar, vilket självklart kommer med en kostnad. Med ett rörligt pris står man som kund själv för risken med varierande elpriser. Det innebär möjligheter att anpassa sin förbrukning efter prisvariationerna. Genom sitt agerande har man därmed större möjlighet att påverka sina elkostnader. Har man mindre möjlighet att anpassa sig finns det då dock en risk att elkostnaderna kan skjuta i höjden om man har otur.

I diagrammet nedan illustreras hur sammansättningen av olika avtalstyper varierat över tiden. Under elpriskrisen 2022/23 fanns en tendens till en ökad andel av fastprisavtal, men sedan januari 2023 har andelen avtal med rörligt pris ökat, med undantag av i SE4.