Halvårsstatistik: Lägre priser i norr men högre i söder

Eftersom el än så länge inte går, eller är för dyrt, att lagra storskaligt, är spotpriset beroende av aktuella förutsättningar som bränslepriser, vind och nederbörd. I Norden, där vatten- och vindkraft utgör en relativt stor andel elproduktion, spelar väderrelaterade faktorer en avgörande roll. Även globala bränslepriser och priset på utsläppsrätter påverkar. Den ökade andelen vind- och solkraft innebär dessutom att elpriserna varierar mer och oftare än vad det gjort historiskt.

Mycket nederbörd under hösten och mer vindkraft har pressat elpriset.

— Under hösten och vintern har tillrinningarna till de nordiska vattenmagasinen tidvis varit rekordhöga, vilket resulterat i mycket höga nivåer i vattenmagasinen fram till slutet av april. Detta i kombination med en ökning av vindkraftsproduktionen i Norden med cirka 15 procent har pressat priserna, säger Energiföretagens marknadsanalytiker Magnus Thorstensson och fortsätter:

—  Bristande överföringskapacitet från norr till söder har medfört att kraft har låsts in i norra Sverige, vilket har lett till ett stort antal timmar med negativa priser. Medan priserna var negativa under 5 procent av tiden förra året, har det i år skett under hela 12 procent av tiden i Sundsvall. Det påverkar såklart lönsamheten i vind- och solkraft genom den så kallade kannibaliseringseffekten - men även vattenkraften påverkas vilket försvårar för både ny- och reinvesteringar.

I Luleå och Sundsvall var det genomsnittliga spotpriset under första halvåret 14 öre/kWh, - en tredjedel av priset jämfört med samma period förra året. I Stockholm var snittpriset 50 öre/kWh, vilket är samma som i fjol medan priset i Malmö var 63 öre/kWh, vilket motsvarar en ökning med fem procent.

I tabellen nedan redovisas spotpriserna (timpris, öre/kWh) på den nordiska elbörsen (Nord Pool) för första halvåret 2025 och 2024, samt medelvärdet för första halvåret för åren 2019–2023.

Läs mer om spotprisets utveckling på Energiföretagens hemsida. Spotprisets utveckling - Energiföretagen Sverige

Elproduktion och elanvändning 

Den preliminära halvårsstatistiken visar att elproduktionen ökade marginellt under första halvåret 2025 jämfört med föregående år. Medan elproduktion från vattenkraft, kärnkraft och värmekraft minskade med 2,9 TWh ökade elproduktionen från sol- och vindkraft med 3,2 TWh. Elanvändningen minskade med fyra procent, främst på grund av en varmare vårvinter jämfört med 2024. Temperaturkorrigerat minskade elanvändningen med en procent.

En mild vinter och god tillgång till vind- och vattenkraft har bidragit till ökad export av el. Tillsammans med minskad import har detta lett till en nettoexport på knappt 17 TWh – en ökning med elva procent jämfört med förra året – vilket är i linje med de senaste årens höga nettoexport från Sverige.

Genomgående höga tillrinningar under höst, vinter och vår resulterade i rekordhöga magasinsnivåer från mitten av februari till början av maj - de högsta sedan 1960. Som mest innehöll magasinen drygt 28 procent mer vatten än genomsnittet under våren (vecka 16-17). Efter en modest vårflod ligger nivåerna nu åter inom normalspannet, strax ovanför medel.

Läs mer om elproduktionen och vattenmagasinen i Kraftläget som uppdateras med de senaste siffrorna varje onsdag.

*Källa Svenska Kraftnät. Solkraft uppmätt produktion på elnätet, inkluderar ej egenanvändning.