Energibranschens kompetensbehov är stort och växande – hur lockar vi talangerna?

– Energibranschen är idag en växande bransch, och avgörande för hela Sveriges klimatomställning. Det kräver ny kompetens, hög kompetens och nya perspektiv. Vi behöver helt enkelt människor som gör jobbet, nu och i framtiden, och kompetensförsörjningsfrågan blir därmed en av branschens stora utmaningar.

Med detta inledde Andreas Lepa sitt pass, där han presenterade två studier som Energiföretagen Sverige har tagit fram. Den första visar på branschens rekryteringsbehov de närmaste tre åren, med fokus på tekniker och ingenjörer.

Under de närmaste tre åren kommer cirka 1700 tekniker och ingenjörer i energiföretagen gå i pension. De flesta behöver ersättas men behovet är större än så. Totalt visar enkäten med Energiföretagens medlemsföretag att de kommer behöva 8 000 nya tekniker och ingenjörer de närmaste tre åren. Jämfört med när frågan ställdes 2017 är det en ökning med 150 procent.

De yrkesroller som efterfrågas mest är:

  1. Elkraftingenjör, också en av de svåraste rollerna att rekrytera
  2. Data/IT-ingenjör
  3. Distributionselektriker
  4. Driftingenjör
  5. Projektledare

– Vi frågade också varifrån företagen har rekryterat de senaste tre åren och där ser vi att väldigt många har rekryterat från andra företag i branschen, 69 procent svarar det. De uppger att det är svårt att hitta personer med rätt kompetens och personer med yrkeserfarenhet, som kan bemanna en mer senior roll, berättade Anderas Lepa.

Hur attraktiv är energibranschen hos unga?

Den andra undersökningen som Energiföretagen har genomfört handlar om branschens attraktivitet hos unga. Fyra målgrupper fick svara; högstadieelever, gymnasieelever, ingenjörsstudenter på högskola/universitet/yrkeshögskola samt yrkesverksamma med samma utbildningsbakgrund som studenterna. Det var cirka 200 svarande per grupp.

Sammanfattningsvis kan man säga att ju mer den som svarat vet om branschen, desto mer positiv är hen till att arbeta där. Och intresset för energibranschen ökar i takt med ålder, utbildningsnivå och studieinriktning.

Andreas Lepa lyfte både negativa och positiva resultat från studien. Nedslående är att endast 3 procent av högstadieeleverna kan tänka sig att studera vidare på el- och energiprogrammet på gymnasiet. Av dem som går där är dessutom 95 procent pojkar, konstaterade han. Bland det positiva är att 54 procent av högstadieeleverna vill studera vidare på en högre nivå

Tidslinje för kompetensförsörjning

Energiföretagen har tagit fram en tidslinje för kompetensförsörjning i samarbete med medlemsföretag och andra branschorganisationer inom energi. Tidslinjen innehåller förslag till åtgärder i form av uppmaningar till politiker och myndigheter samt åtaganden för branschen, för att målet om att omställningen inte ska hindras av bristande tillgång på kompetens. Andreas Lepa lyfte sju exempel från tidslinjen:

  1. Säkerställ branschrelaterade utbildningar
  2. Synliggör branschrelaterade utbildningar
  3. Satsa på vidareutbildning och livslångt lärande
  4. Attraktionsaktiviteter för ökat branschintresse, som att vara mer synliga och att involvera ungdomar tidigt
  5. Stärk etableringen av nyanlända. Det finns en stor potential i den gruppen.
  6. Ta emot praktikanter och lärlingar.
  7. Ökad mångfald, jämställdhet och inkludering, för att attrahera, rekrytera och behålla kompetensen i branschen.

På Energiföretagens webbplats kan du läsa mer om tidslinjen för kompetensförsörjning, kompetensbehovsanalysen och attraktionsmätningen hos unga.

Se hela föredraget.
Ta del av powerpointpresentationen (pdf)