Rubrik och ingress till innehållet på sidan

Simuleringsresultat av flödesbaserad kapacitetstilldelning

Publicerat av: Anna Lejestrand ·

Huvudinnehåll

Vid ett möte i december presenterade de nordiska systemoperatörerna resultatet av de simuleringar som gjorts för att testa en flödesbaserad beräkningsmetod, så kallad flow-based, för beräkning av överföringskapacitet. Arbetet är en del i införandet av arbetet med att implementera EU:s nätkoder och enligt den nuvarande tidplanen ska den flödesbaserad metoden tas i drift i början av år 2021 för dagen-före marknaden.

En av grundpelarna i CACM-koden, en av de så kallade nätkoderna, är att systemoperatörerna ska samordna beräkningen av hur mycket överföringskapacitet som kan ställas till marknadens förfogande. I koden fastslås att som huvudregel ska detta ske med en flödesbaserad beräkningsmetod, den så kallade flowbased-metoden. I juni gav också de nordiska tillsynsmyndigheterna sitt godkännande till detta.

Enligt den nuvarande tidplanen ska den flödesbaserad metoden tas i drift i början av år 2021 för dagen-före marknaden, men som ett test ska detta föregås av en tolv månader testperiod då modellen körs parallellt med den befintliga metoden. På sikt ska metoden även tillämpas på intra-dag marknaden, men inledningsvis ska en utvecklad modell av dagens NTC-metod tillämpas.

Under arbetets gång har de nordiska systemoperatörerna fört en dialog med marknadsaktörerna dels genom en nordisk expertgrupp, dels genom att arrangera ”stakeholder forum” för att bredare sprida information och ett välbesökt sådant ägde rum på Arlanda den 11 december.

I fokus för mötet var resultatet av de simuleringar som gjorts baserat på underlag från elva veckor i början av år 2017 och som jämförts med det faktiska utfallet som då gjorts med den nuvarande NTC-metoden.

Vad visade simuleringarna?

Generella slutsatser av simuleringarna pekar på en ökad samhällsekonomiska nytta med flowbased jämfört med NTC. Mycket beroende på en bättre hantering av strukturella begränsningar som västkustsnittet och exportbegränsningar från Norge.

Det ska hållas i minnet att beräkningarna inte gjorts med det slutliga verktyget och för en begränsad tidsperiod, men resultaten så långt uppfyller de väntade effekterna att det oftare kommer att uppstå prisskillnader mellan elområden, men att de kanske kommer att bli mindre. Simuleringarna indikerar också lägre priser i de svenska elområdena generellt.

Den konsekvens av den nya modellen som diskuterades mest var dock ökningen av det som kallas icke-intuitiva flöden, det vill säga då kraften går mot prisriktningen från högprisområde till lågprisområde. Marknadsaktörerna pekade dels på svårigheterna att kommunicera detta till elkunderna och den breda allmänheten, speciellt i perioder med höga priser. Dels innebär detta svårigheter för aktörerna att förutsäga priserna, vilket inte minst är viktigt för planeringen av vattenkraftproduktionen.

Presentation från mötet (.pdf).

Simuleringsresultat och mer information httar du här.

 

Kontakta mig om du vill veta mer

Magnus Thorstensson

Magnus Thorstensson

Ansvarig råkraftmarknad
Enhet: Energisystem
Telefon: 08-677 28 06
E-post: magnus.thorstensson@energiforetagen.se